Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbävning, jordskalv - Jorddelning - Jorddesinfektion - Jorde, Lars - Jordebok - Jordebokspersedlar - Jordeboksränta - Jordebokssocken - Jordegumma el. jordemoder - Jordekorrar - Jordekvator - Jordell, Ivan - Jordemoder - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Jorddelning—Jorden
548
europa. Den framkallade sprickor i marken,
räm-nor i murar och husväggar och nedstörtandet av
skorstenar. 2) Norska Västlandet, med den högsta
frekvensen; dess j. nå ofta in i Sverige. 3)
Norska Nordlandet. 4) Norrlandskusten och mell.
Österbotten i Finland med två kulminationscentra,
det ena mellan Sundsvall och Härnösand, det
andra på västerbottenskusten. Utpräglat
aseismiska äro däremot inre Norrland samt ö.
Svealand och Götaland. De fennoskandiska
makro-seismiska j. te sig vanl. som hastigt sig närmande
dån, kulminerande i en knall med åtföljande
darr-ningar i marken, varvid lösa föremål kunna
komma i rörelse, fönsterrutor skallra och
väggar skaka. Karakteristiskt för dem äro svaga
verkningar men vidsträckt utbredning. — Litt.:
A. Sieberg, ”Geologische, physikalische und
an-gewandte Erdbebenkunde” (1923); K. E.
Sahl-ström, ”A seismological map of northern
Europé” (i Sveriges Geol. Undersökning, ser. C, n:r
364; 1930); H. Hedström och R. Kollert,
”Seis-mic sounding of shallow depths” (i Tellus, 1949).
Jorddelning, jur. Enl. nu gällande svenska
lagstadganden om j., vilka återfinnas huvudsaki.
i lagen 18/e 1926 om delning av jord å landet,
kan j. ske på två sätt: genom laga skifte
el. genom avstyckning. Dessa stadganden
motsvaras, för vad jord i stad beträffar, av
lagen 12/s 1917 om fastighetsbildning i stad. J.
genom vederbörandes privata överenskommelse
(”sämjedelning”) är icke förbjuden och saknar
icke rättslig betydelse men utesluter å andra
sidan icke delägares befogenhet att påkalla laglig
j. Särskilda ägodelningsrätter ha att upptaga de
domstolsärenden, som sammanhänga med j.
Jorddelningsmål benämnes enl.
jorddelningslagen 1926 skiftes- och avstyckningsmål, tvister om
ägoutbyte, rågångar, omfånget av
jordbruksservi-tut m. m. J. anhängiggöras hos
ägodelningsdo-maren och handläggas av ägodelningsrätten i
orten.
Jorddesinfektion, trädg., en behandling, som
avser att döda skadliga organismer och stimulera
jordens växtkraft. J. sker genom uppvärmning
medelst ånga till c:a 900 under c:a 20 min. el.
genom användning av kemiska preparat, ss.
formalin, karbolineum m. fl.
Jorde, Lars, norsk målare (1865—1939). I
J:s tidigare arbeten spåras efter en tids
inflytande från danskt måleri en kraftig påverkan av
fransk impressionism. Senare fick hans konst
en alltmer nationell prägel.
Jordebok, förteckning på jordegendomar inom
en socken, ett fögderi el. ett län jämte
uppgifter om deras kamerala förhållanden, ss. mantal,
grundskatt, rustning och rotering m. m. J.
upp-lades redan under medeltiden av större jordägare,
Kronan, adeln el. kyrkliga stiftelser, t. ex.
Vadstena klosters j. 1500, Arvid Trolles j. s. å.,
Erik av Pommerns (1413, utdrag bevarade).
Den godskäre Gustav Vasa lät upplägga
noggranna j. över sina och Kronans gårdar, den äldsta
1541. De ligga till grund för Kronans och,
svenska statens senare kamerala j., upptagande
samtliga jordegendomar i Sverige, ävea skatte- .och
frälsegårdar. För nyare tid var 1825 års j. länge
av vikt. 1884 blev en ny j. färdig. J. förvaras
dels för hela riket i Kammarkollegium, dels för
varje län i länets lantmäterikontor, äldre årg.
i resp, landsarkiv. Efter grundskatternas
avskrivning spelar dock statens j. ej samma roll som
förr. Som förteckning över fastigheterna i
riket har j. ersatts av jordregistret och
fastighets-registret, vilka emellertid bygga på j.
Jordebokspersedlar, i jordeboken antecknade
produkter, i vilka ett hemmans skatt el. avrad,
s. k. jordeboksränta, förr erlades. Vanliga j.
voro spannmål, smör, kött, fisk, tackjärn, lin och
hö.
Jordeboksränta, se Grundskatter.
Jordebokssocken, i statens jordebok under
samma socken sammanförda hemman och
lägenheter. J. sammanföll icke alltid med den
kyrkliga socknen.
Jordegumma el. jordemoder (eg.: den
som lyfter det nyfödda barnet från Jordgolvet,
där barnaföderskan låg), äldre benämning på
barnmorska.
Jordekorrar tillhöra fam. ekorrdjur, föra ett
mer el. mindre underjordiskt levnadssätt samt ha
satt kropp, korta ben och kindpåsar. Ryggen är
vanl. tecknad med mörka, längsgående strimmor.
Mest bekant är den nordamerikanska c h i p m u
n-ken, Tamias striatus.
Jordekvator, se Ekvator. ,
JordeJl, Tord Ivan, målare (f. 1901 W7).
J. började vid nära 30 års ålder ägna sig åt
måleri i samband med studier vid Skånska
målarskolan 1930—31. Han debuterade i Skånes
konstförening 1933. Redan vid debuten var han
en färgkonstnär av personlig mognad. Senare
arbeten visa primitivt och kantigt planförenklade
figursaker, erindrande om tysk expressionism.
Under 1940-talet dominerar en dragning till
samhällets utstötta och missgynnade, ödsliga landskap
och överdrivet fula kvinnoansikten avspegla en
tilltagande bitterhet. Senare har denna stämning
lättat. — Litt.: H. Hedemann-Gade, ”Skånsk
konstrevy” (1945).
Jordemoder, se Jordegumma.
Jorden. 1) (Astron.) J. (lat. te’llus-, astron.
tecknad med 3), den tredje planeten i vårt
solsystem, från solen räknat. I de äldsta
uppfattningarna om världsbyggnaden ansågs j. vara i
stort sett plan och omgiven av världshavet, Oke-
Jördekorre (chipmunk).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
