Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högre goss- och samskolor - Högre konstindustriella skolan - Högre lärarinneseminarium - Högre skolan - Högreståndskultur - Högsbro, Sofus - Högsby - Högseröd - Högsjö (socken i Västernorrlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Högre konstindustriella skolan—Högsjö
774
na skolor märkas Fjellstedtska skolan
i Uppsala (grundad 1862, studentexamensrätt
1881), Beskowska skolan i Stockholm
(grundad 1867, studentexamensrätt 1878),
Palmgrenska samskolan i Stockholm (grundad
1876, studentexamensrätt 1888), Uppsala
enskilda läroverk och
privatgymnasium (grundat 1892, studentexamensrätt 1901),
Sofi Almquists samskola i Stockholm
(1892—1936) och W h i t lo ckska
samsko-1 a n (vid grundandet 1893 benämnd
Stockholms nya samskola; studentexamensrätt 1903).
Lundsbergs skola (grundad 1896,
studentexamensrätt 1908) och Solbacka läroverk,
Stjärnhov (grundat 1900, studentexamensrätt
1933), äro internatskolor för pojkar med
därefter lämpade pedagogiska metoder. Vidare må
nämnas Göteborgs högre samskola
(grundad 1901, studentexamensrätt 1905) och
Stockholms sam gymnasium (grundat
1902, studentexamensrätt 1908). Skolor med
särskild avsikt att individualisera undervisningen och
låta uppfostran gälla hela den växande
personligheten äro Sigtunaskolan (grundad 1924,
studentexamensrätt 1930), Sigtuna
humanistiska läroverk (grundat 1925, samskola
sedan 1938, studentexamensrätt 1932) samt V i g
g-byholmsskolan vid Stockholm (grundad
1928). På vissa håll uppstodo enskilda gymnasier,
vilka sedan övertagits av staten och blivit
inordnade i högre allm. läroverk, ss. i Landskrona,
Eslöv och Lidingö. Andra skolor ha övertagits
av kommunen, ss. Djursholms samskola
(grundad 1901, studentexamensrätt 1907) och
Saltsjöbadens samskola (grundad 1895,
studentexamensrätt 1919). För sitt särskilda
ändamål inrättades Göteborgs enskilda
gymnasium för blivande präster
(grundat 1924, studentexamensrätt 1932). — Mot
slutet av 1800-talet förbättrades villkoren för h.
Sålunda beviljades fr. o. m. 1868
studentexamensrätt åt dyl. skolor. 1874 fingo deras lärare viss
rätt till tj änsteårsberäkning, och 1890 gavs det
första blygsamma statsunderstödet. Numera
fastställer staten reglementen för de statsunderstödda
skolorna, utser inspektörer för dessa och
bestämmer antalet fast anställda lärare vid varje skola.
Högre konstindustriella skolan, se
Konstfackskolan.
Högre lärarinneseminarium, se
Flickskolese-minarium.
Högre skolan, se Ridning.
Högreståndskultur, de högre
samhällsklassernas kultur i motsats till allmogekultur.
Utmärkande för h. är, att andliga el. materiella
kulturströmningar snabbt utbreda sig över skilda länder och
trakter, att den i motsats till den provinsiella
allmogekulturen är mer el. mindre internationell.
H. har alltsedan medeltiden följt ung. samma
utvecklingslinjer i större delen av Europa. I
Sverige kan man dock knappast tala om h. i
vidare bemärkelse före 1500-talet. Den h., som
under 1500-talet började framträda, uppbars till
en början främst av konungahuset och högadeln
och stod under starkt tyskt och nederländskt
in
flytande. Mot slutet av 1600-talet och under hela
1700-talet var det franska inflytanden, som satte
sin prägel på Sveriges h.
Högsbro, S o f u s Magdalus, dansk politiker
(1822—1902). Han blev 1848 teol. kand.,
påverkades av Grundtvig och förestod 1850—62
folkhögskolan i Rödding, där han verkade för
danskheten i Sönderjylland. H. var 1858—64 och 1865
—1902 led. av folketinget, 1887—1901 med ett
kort avbrott dess talman. Han slöt sig till den
religiösa och nationella flygeln bland
bondevännerna. Efter 1864 års krig röstade H. emot 1866
års författning och blev en av ledarna för den
nationella (Grundtvigska) vänstern. 1870 slöt han
sig till den förenade vänstern, vars moderata
flygel han tillhörde. H. följde 1890—94 F. Bojsen
i dennes förhandlingspolitik men skilde sig 1894
från denne före den slutliga förlikningen och
var 1895—97 vänsterreformpartiets ordf. 1865
—83 redigerade H. Dansk Folketidende.
Högsby. 1) Socken i Kalmar län, Handbörds
härad, s. v. om Oskarshamn; 314,36 km2, 5,358
inv. (1951). Genomflytes i bördig dalgång
mellan kustlandets och höglandets skogsmarker av
Emån. 3,862 har åker. I H. ligga en del av
Ruda municipalsamhälle, stationssamhällena H.2)
och Berga (831 inv., 1951). I Berga, som är
knutpunkt på statsbanan Nässjö—Oskarshamn
för linjen från Kalmar, finnas bl. a.
konfektionsfabrik samt flera möbel- och snickerifabriker, den
största tillhörande ab. Berga snickerifabrik. Vid
Berga gård finns tegelbruk, tillhörande ab. Berga
tegelbruk. En del mindre träförädlingsföretag
finnas f. ö. i socknen. Bland de många större
egendomarna märkas Berga, Ruda, Stora
Han-åsa, Kolsrum (kommunens), Högsby, Staby,
Hög-mosshult och Mellby. Stiftelsen för sjuka
järnvägsmän äger Elsabo och Solhöjden, staten äger
Granhult med kronopark. Kyrkan är delvis
medeltida. Ingår i H. och Fågelfors pastorat i Växjö
stift, Handbörds kontrakt; bildar tills, m.
Fågelfors och Långemåla storkommunen H ö g s b y;
554,52 km2, 8,432 inv. (1952); i Aspelands och
Handbörds domsaga.
2) Stationssamhälle i H.i), vid Emån och
stats-banelinjen Kalmar—Berga; 1,329 inv. (1951). Här
finnas tingshus och häradsskrivarekontor,
lantmanna- och lanthushållsskola, apotek, sjukstuga
och hem för kroniskt sjuka, provinsialläkare och
distriktsveterinär. H. är en betydande handelsort
och har åtskilliga industrier, ss. elkraftverk om
5,200 hk (11 m fallhöjd), tillhörande Finsjö
kraftab., möbelfabrik, tegelbruk och mekanisk
verkstad.
Högseröd, socken i Malmöhus län. Frosta
härads slättbygd, s. om Ringsjön; 29,49 km2, 1,414
inv. (1951). 2,615 har åker. I H. ligger
huvuddelen av municipalsamhället Löberöd. Egendomar:
Västraby, Bolleröd och Mossarp. Kyrkan är en
romansk absidkyrka. Pastorat i Lunds stift,
Frosta kontrakt; tillhör storkommunen Löberöd. —
Litt.: G. Björkelund, ”H:s sockens historia”
(1947). #
Högsjö, socken i Västernorrlands län,
Ångermanlands s. domsagas tingslag, på v. stranden av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
