Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högmässa - Högmästare - Högplatå - Högqvist, Emilie - Högre allmänna läroverk - Högre flickskola - Högre folkskola - Högre goss- och samskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
771
Högmästare—Högre goss- och samskolor
772
punkt, sköts detta mer och mer åt sidan till
förmån för predikan. Numera firas också h. mera
sällan tills, m. nattvardsgång; när detta sker,
heter det h. med nattvardsgång. För predikan
finnas fasta texter. Nuv. svenska evangelieboken
har tre serier högmässo- och aftonsångstexter.
Högmässogudstjänsten plägade förr börja redan
kl. 8 på morgonen i städerna och kl. 9 på
landet. Numera torde den i flertalet församlingar
hållas kl. n, men flera andra tider äro även
i bruk, särsk. där 2 h. på olika platser under
samma söndag hållas av samma präst. — Litt.:
E. Rodhe, ”Svenskt gudstjänstliv” (1923), ”Vår
svenska h.” (1924); A. O. T. Hellerström,
”Li-turgik” (2:a uppl. 1940—43).
Högmästare, se Tyska orden.
Högplatå, se Högland.
Högqvist, Sofia Emilia (Emilie),
skådespelerska (1812—46). H. var 1821—26 elev vid
Kungl. teaterns balett och 1828—31 vid dess
talscen, där hon från
1831 var anställd. Hon
vistades 1842—43 av
hälsoskäl i Italien,
uppträdde sista
gången 7 dec. 1845 och
dog av tuberkulos i
Turin. Bland H:s
roller märkas Ofelia i
”Hamlet”, Julia i
”Romeo och Julia”,
Orleanska jungfrun,
Maria Stuart,
drottningen i ”Ett glas
vatten”, Griselda,
Vic-torine, Georgina i
”Kväkaren och dansösen”, Richelieu i
”Riche-lieus första vapenbragd” och Elisabet i ”Doktor
Wespe”. H. hade stora naturliga förutsättningar
för sitt kall i sin spröda skönhet, sin varma
känsla, sitt mjuka behag, sitt kvicka huvud och
sitt glittrande lynne. Hon stod snart utan
med-tävlerska såväl i det högre dramat som i den
finare komedien och lustspelet. Kring H:s namn
dröjer ännu ett romantiskt skimmer; hon har
kallats en svensk Aspasia. — Litt.: Lilly
Lind-wall, ”E. H., utkast till en biografi” (1916);
W. Swahn, ”Den svenska Aspasia” (1924); V.
Horn, ”En fjärilslek” (1942).
Högre allmänna läroverk, se Läroverk.
Högre flickskola var urspr. beteckning för de
enskilda högre skolor för flickor, som alltifrån
1800-talets början upprättades i Sverige och
småningom utvecklades till 8-klassiga, examensfria
läroanstalter (jfr Flickskola). Sedan de flesta
av dessa skolor efter 1928 ombildats till
kommunala flickskolor, avser benämningen h. det
fåtal skolor, som alltjämt kvarstå som enskilda,
statsunderstödda läroanstalter, numera med
samma 7-åriga lärogång som de kommunala
flickskolorna och med bibehållen rätt att utfärda
avgångsbetyg med normalskolekompetens
(Hälsingborgs h., Västerviks läroanstalt för flickor
och Nya elementarskolan för flickor i
Stockholm, den sistn. med gymnasielinj e). I
be
nämningen h. inbegripas även de gymnasielinj er,
som kvarstå som enskilda, statsunderstödda
flick-gymnasier, även sedan den egentliga flickskola,
till vilken de äro anslutna, blivit kommunal.
Skolor av detta slag äro Wallin-Åhlinska
gymnasiet, Lyceum för flickor i Stockholm och
Göteborgs gymnasium för flickor (Sigrid
Rude-becks skola). Som h. brukar även Franska skolan
i Stockholm betecknas.
Högre folkskola, skola, avsedd att bygga
direkt på folkskolan och meddela ”ett högre mått
av allmänt medborgerlig och praktisk bildning”.
— H. tillkommo genom beslut av 1856/58 års
riksdag och voro avsedda att tillgodose
lands-bygdsungdomens behov av fortsatt utbildning.
1893 medgavs, att h. fingo inrättas i städer, som
saknade högre allm. läroverk el. pedagogi. 1909
bortföll denna inskränkning, men något större
antal h. upprättades icke, eftersom beslut
samtidigt fattades om inrättande av kommunala
mel-lanskolor. — Varje skola skall ha en av
kommunen vald styrelse samt en av Skolöverstyrelsen
utsedd inspektor. För intagning fordras, att
lärjunge genomgått folkskolans 6:e klass. Antalet
årsklasser kan variera från 1 till 4. Den äldre
typen av h. med 1- el. 2-årig undervisning
börjar bli alltmer sällsynt, och dess undervisning
har i allt större utsträckning övertagits av
folkskolans högre avd., vilken har ung. liknande
organisation och syftning. I huvudsak kan man
numera skilja mellan h., avsedd att utvecklas
till kommunal mellanskola, och yrkesbestämd h.
Den förra skoltypen är avsedd att utvecklas till
4-årig mellanskola och brukar från början
inriktas på realexamen. Den yrkesbestämda h.,
som infördes 1918, var tidigare relativt vanlig
men har efter 1933 i allt större utsträckning
börjat omorganiseras till el. ersättas av
praktiska mellanskolor. Yrkesbestämda h. äro i allm.
försedda med olika linjer el. inriktade på
jordbruks-, handels-, teknisk el. hushållsteknisk
undervisning samt med olika yrkesbetonade ämnen,
ss. stenografi, ritteknik och hemekonomi. — För
lärare i h. gälla i stort sett samma
kompetenskrav och avlöningsförhållanden som för
läro-verkslärare.
Högre goss- och samskolor, gemensam
benämning för de enskilda läroanstalter
(privatläroverk), vilka med el. utan realskola
meddela gymnasialundervisning med studentexamen
som mål. Flertalet dyl. skolor ha rätt att
anställa studentexamen och äro i stort sett
organiserade på samma sätt som högre allm.
läroverk och tillämpa dessas kursplaner. H. ha
emellertid i allm. startat som försöksanstalter för
nya pedagogiska idéer el. för att på ett el.
annat sätt göra studierna bekvämare för eleverna,
t. ex. genom tidsvinst el. internatanläggningar.
— Under förra hälften av 1800-talet tillkommo
bl. a. Hillska skolan å Barnängen
(1830—46), Uppsala lyceum (1830,
sedermera flyttat till Stockholm), Schillerska
skolan i Göteborg (1842—86) samt Lunds
privata elementarskola (grundad 1848,
studentexamensrätt 1869). Bland senare
tillkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
