Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höghus - Högklint - Högkonjunktur - Högkvarter - Högkyrklig - Högland - Högland (Ångermanland) - Höglund, Zeth - Högländare - Högmosse - Högmålsbrott - Högmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Högklint—Högmässa
770
niska utrustning. I Stockholm kan sålunda ett
h. ej föras till större höjd än 9 våningar, därest
ej särskilda anordningar (utvändig brandstege el.
dubbel uppsättning trappor) finnas i b randsky
dds-syfte. Se vidare Bostad.
Högklint, utsprång av Gotlands kustklint, 7
km s. om Visby, bekant för sin vackra utsikt
och en närliggande postglacial strandgrotta,
”Rövar Liljas håla”. Jfr uppsats av H. Munthe i
Sveriges Natur 1917.
Högkonjunktur, ”goda tider”, under vilka
inom näringslivet råder livlig företagsamhet,
baserad på förtroende för framtiden, vilket framkallar
stegrad realkapitalbildning.
Högkvarter, högste befälhavarens stabsorgan
för ledning av ett lands samtliga stridskrafter. I
ett h. ingå vanl. staber ur samtliga
försvarsgrenar samt förvaltningsmyndigheter. H. finns ej
alltid i fred men är som regel organiserat i
krig. 1 Sverige skulle enl. 1936 års
för-svarsordning överbefälhavare tillsättas i händelse
av krig. Samtidigt skulle ett h. organiseras.
Genom 1942 års försvarsbeslut fastställdes, att
överbefälhavare skulle finnas redan i fredstid
samt att denne skulle biträdas av ett h. I detta
ingå (förutom överbefälhavarens personliga stab)
Försvarsstaben, Armé-, Marin- och
Flygled-ningama, Försvarets civilförvaltning,
Fortifika-tionsförvaltningen, Försvarets sjukvårdsstyrelse
och Krigsmaterielverket, ävensom Inspektören
över rikets befästningar, Försvarsväsendets
radioanstalt och Krigsarkivet.
Högkyrklig, i vidsträckt mening den, som
lägger stor vikt vid sitt kyrkosamfunds
historiskt givna organisation, kult och sed, särskilt
ämbetet och dess ställning; sträng dogmatisk
ortodoxi skiljer däremot ej alltid h. från
lågkyrkliga. Termen har lånats från England.
Högland, ett område, beläget mer än 200 m
ö. h., kan antingen vara ett kuperat bergland
el. bestå av en platå (högplatå) el. en slätt
(högslätt). Någon skarpare gräns mellan h.
och lågland torde sällan förefinnas.
Högland, samhälle i Arnäs sn i
Ångermanland.
Höglund, Carl Z e t h Konstantin,
politiker (f. 1884 29/4). Han var 1904—05
medarbetare i Ny Tid, 1908—18 red. av Stormklockan,
1919—24 av Folkets Dagblad Politiken och 1924
—25 av Den nya Politiken. 1931 blev han
ekonomichef för Social-Demokraten och 1936—40
dess chefred, och verkst. dir. 1940—50 var han
finansborgarråd i Stockholm. Tidigt verksam
inom det första socialdemokratiska
ungdomsförbundet, blev H. dess omdiskuterade ordf. 1909.
Året dessförinnan hade H. ingått i
socialdemokratiska partistyrelsen, vilken han därefter
tillhörde till 1911. H. ledde den socialdemokratiska
ungdomsrörelsen i stark opposition mot partiet
och dess ordf. Hjalmar Branting. Borgfreden
under 1 :a världskriget liksom samverkan med
liberalerna jämte partiets inställning till
försvaret föranledde H. att leda organiserandet av
Vänstersocialistiska partiet 1917. Kommunistiska
partiet bildades 1921 med H. som ordf, till 1924,
NF X —25
då den av H. ledda riktningen inom
kommunistpartiet bröt med Kommunistiska International en.
H:s försök att organisera ett oberoende
kommunistparti misslyckades, och 1926 återinträdde han
i socialdemokratiska partiet. Som led. av
partistyrelsen 1928—44, led. av A. K. 1915—17 och
1928—40 samt ordf, i Stockholms
arbetarkommun 1930—42 spelade H. en framträdande
partipolitisk roll, delvis
kännetecknad av
oppositionell inställning mot
partiledningen, särsk. i
försvarsfrågan. Som
borgarråd 1940—50
kom H. att inta en
ledande och
omdebatterad position i
huvudstaden. H:s utpräglade
radikalism förde
honom tidigt i konflikt
med samhället. Han
utgav vid
socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress 1905
i samband med unionskrisen manifestet ”Ned
med vapnen”, som åsamkade honom 6 mån.
fängelse. Vid en fredskongress 1915 gjordes
uttalanden, som ledde till anklagelse för
högförräderi mot H. och fil. dr Erik Hedén samt
red. Ivan Oljelund. H. dömdes till 3 års
straffarbete, som av Högsta domstolen nedsattes till
1 års fängelse. Förutom ett stort antal
småskrifter och övers, av socialistiska arbeten har H.
utg. bl. a. ”Socialismens historia i dess
huvuddrag” (3 bd, 1907—08), ”Hjalmar Branting”
(1910), ”Carl Lindhagen” (s. å.), ”Det befästa
fattighuset” (1913; tills, m. H. Sköld och F.
Ström), ”Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg”
(1919; tills, m. T. Nerman), ”Bläck och blod.
Dikter” (1917) och ”Hjalmar Branting och hans
livsgärning” (2 bd, 1928—29). H. har redigerat
bl. a. ”Viktor Larssons skrifter” (1910—11) och
”Hjalmar Brantings tal och skrifter i urval”,
i-—11 (1926—30).
Högländare (eng. hi ghl änders), invånare i
skotska högländerna.
Högmosse, se Mosse.
Högmålsbrott, brott mot statens inre
säkerhet och rikets högsta organ (jfr Förräderi). Till
h. hänföras enl. den svenska Strafflagens kap.
9 följ, brottstyper: uppror, majestätsbrott,
miss-firmelse mot kunglig person el. mot riksstyrelse
el. riksdagen, skymfande av rikssymbol, väpnat
hot mot laglig ordning, olovlig kårverksamhet
och svikande av försvarsplikt. — I äldre tid
utgjorde h. beteckning på grova brott, som
medförde dödsstraff.
Högmässa, i katolska kyrkan den form för
offentlig mässa, som försiggår under större
högtidlighet med sång och kyrkomusik. Inom
svenska kyrkan är h. kyrkans huvudgudstjänst. Den
svenska mässan skapades efter reformationen av
Olaus Petri enl. mönster från Tyskland, samt
hölls på svenska. Medan nattvards firandet (på
katolska tiden nattvardsoffret) varit h:s
höjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
