Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Högsjö (socken i Västernorrlands län) - Högsjö (samhälle i Södermanland) - Högsjö, Högsjögård (gods i Södermanland) - Högsjöflottan - Högskola - Högslätt - Högspänning - Högsrum - Högsta domstolen - Högsta domstolen i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
775
Högsjö—Högsta domstolen
776
Ångermanälvens mynningsvik; 210,90 km2, 3,829
inv. (1952). Höglänt skogs- och bergsbygd,
bebyggd utmed viken och i två dalgångar i n. v.
—s. ö.; i viken den bergiga ön Åbord. 1,312
har åker. I H. ligga industrisamhällena
Ramvik (1,442 inv., 1951) och Utansj ö (632 inv.).
Den nuv. kyrkan av sten byggdes 1788—89; den
medeltida kyrkan, som då övergavs, blev
restaurerad 1904—08. Ingår i H. och Hemsö pastorat i
Härnösands stift, Ådalens kontrakt; bildar
storkommunen H ö g s j ö. — Litt.: P. A. Salvén,
”Boken om H.” (1918).
Högsjö, samhälle i Västra Vingåkers sn i
Södermanland.
Högsjö, Högsj ögård, gods i V.
Vingåkers sn i västligaste Södermanland, vid den lilla
Högsjöns västända, omfattar med underlydande
i V. Vingåkers och Lännäs socknar 5,226 har,
därav 780 åker, med ett taxeringsvärde av
2,257,100 kr. Ett järnbruk med masugn (sedan
1728) fanns här 1638—1874. Huvudbyggnaden
av sten i en våning är från början av 1730-talet.
H. är känt sedan omkr. 1250 och har gått i arv
inom flera ätter, bl. a. Rålamb 1641—1782.
Sedan 1871 tillhör godset medl. av ätten v.
Mecklenburg. — Litt.: S. Hedar, ”Högsjögård” (1945).
Högsjöflottan, se Hochseeflotte.
Högskola, högre undervisningsanstalt,
universitet, akademi, institut.
Högslätt, se Högland.
Högspänning. Enl. gällande författning
benämnas elektriska anläggningar, vid vilka den
effektiva spänningen mellan en ledare och jord
el. vid icke j ordat system mellan två ledare
överstiger 250 V, h.-anläggningar till skillnad
från övriga starkströmsanläggningar, som kallas
lågspänningsanläggningar. Ledningar, ställverk
o. dyl., som föra h., äro i flera avseenden
riskablare än dylika för lågspänning och äro därför,
särsk. om systemspänningen överstiger 600 V,
underkastade speciella bestämmelser.
Högsrum, socken på Ölands v. kust, Slättbo
härad, Kalmar län, s. om Borgholm; 38,19 km2,
693 inv. (1951). Skogig strandbygd nedom
landborgen; nära kyrkan Ölands högsta punkt (55
m ö. h.). 1,183 har åker. Mittför Skäggenäs
ligger hamnorten Stora Rör med intill 4,2 m
djup hamn och reguljär fartygsförbindelse med
Kalmar o. a. platser vid Kalmarsund.
Sommarbebyggelse. Egendomar: Ekerum och Mossberga.
Fornlämningar, särsk. järnåldersgravar, äro
talrika, med skeppssättningar. På alvaret vid
Mossberga ligger Vipetorps bygdeborg.. Kyrkan blev
ombyggd 1822. Ingår i Räpplinge och H:s
pastorat i Växjö stift, Ölands medelkontrakt; tillhör
storkommunen Gärdslösa.
Högsta domstolen, högsta instansen i det
svenska domstolsväsendet. Konungens domsrätt,
tidigare utövad på en avd. av rikets råd, J u s t
i-t i e r e vi s i on en, uppdrogs genom
Förenings-och säkerhetsakten 1789 åt en särskild högsta
domstol, där även ofrälse män hade plats och
konungen, liksom i Justitierevisionen, ägde två
röster. H. kom att bestå av 12 lagkunniga män,
hälften frälse och hälften ofrälse, en
bestämmel
se, som kvarstod till 1845. Emellertid tillsattes
flertalet led. i H. endast på några år; de
be-höllo sina tidigare ämbeten och intogo en av
regeringen beroende ställning. Först 1809 fingo
led. i H. ord. anställning och titeln justitieråd. De
voro 12, inkl, justitiestatsministern, som var ordf,
till 1840. Sedan dess saknade H. särsk. ordf, till
1948. Vid handläggning av mål från
krigsdomsto-larna deltogo till 1948 i H. 2 militärer av
generals el. flaggmans grad. — En särskild högsta
domstol för förvaltningstvister tillkom 1909 i
Regeringsrätten.
Från 1861 arbetar H. på avd., sedan 1948 3
huvudavd., envar med sin ordf., av vilka en tillika
är ordf, för den samfällda H. Antalet led. har
småningom ökats och uppgår sedan 1909 till 24.
Till 1909 deltog H. i justitiekonseljen och avgav
yttrande i lagstiftningsfrågor, vilket nu uppdragits
åt Lagrådet. H. äger eget kansli, Nedre
justi-tierevisionen, och målens förberedande samt
föredragning av mål, som prövas på
handlingarna, sker av revisionssekreterare i olika grader.
Av H. avdömas främst alla mål, som genom
besvär el. revisionsansökan från hovrätterna
dragas till K. m:t i justitierevisionen, likaså talrika
dispensansökningar. Vidare prövar H. frågor om
utlämning av förbrytare, resnings- och
nådean-sökningar samt besvarar enl. R. F. förfrågningar
från domare el. ämbetsverk om lagens rätta
mening. Sammanträdena höllos till 1949 i
ordenssa-larna på Stockholms slott och voro till 1948 icke
offentliga. Från 1949 disponerar H. en egen
byggnad, f. d. Bondeska palatset vid
Riddarhustorget. H. är domför med 5 led. närvarande å
avd.; i dispensmål, d. v. s. behandling av frågor
rörande tillstånd att få fullfölja talan mot
hovrätts beslut, deltaga dock endast 3 medl. Vid
ifrågasatt avvikelse från förut tillämpad
rättsgrundsats el. lagtolkning behandlas saken av
samtliga led. i H., s. k. plenimål. Samtliga H:s
domar och utslag publiceras sedan 1874 i
sammandrag i Nytt juridiskt arkiv. — Enl. R. F.
skola justitieråden vara ”lagkunniga”, behöriga
utöva domarämbete ”samt i sådana värv ha
ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet”. De
utnämnas av regeringen på H:s hemställan. Led.
av H. kunna endast åtalas för svåra
ämbetsförse-elser. Åtalet sker av JO, MO el. JK inför en
särsk. sammansatt riksrätt. Riksdagen utser
emellertid vart 4:e år en s. k. opinionsnämnd att
avgöra, om justitieråden ”gjort sig förtjänta att i
sitt kall bibehållas”. — Litt.: H. Blomberg, ”Om
Sveriges h:s statsrättsliga ställning” (1880); E.
Kallenberg, ”Svensk civilprocessrätt”, 1 (2:a uppl.
1923) ; B. Wedberg, ”Konungens h.” i-—2 (1922
—40).
Högsta domstolen i Finland. Efter
skilsmässan från Sverige 1809 utövades högsta
doms-makten i Finland till 1918 av senatens justitiedep.
Sistn. år indrogs detta dep., och en h. efter
svenskt mönster skapades. Den består av 1
president och 21 justitieråd, fördelade på divisioner,
i allm. domföra med 5 led., och har ung. samma
åligganden som Sveriges h. men fungerar tillika
som lagråd, äger övervaka rättvisans handhavan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
