Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjortdjur - Hjorted - Hjorter - Hjorth, Berndt - Hjorth, Bror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Hjorted—Hjorth
334
Bror Hjorth. T. v. Självporträtt. Brons. Nationalmuseum. T. h. Dödens ängel. Vit kalksten. 1944. Borås’
krematorium.
ter förekomma dock flera. — Vid hornfällningen
kvarstannar det ständigt hudbeklädda
basalstyc-ket, rosenstocken, varifrån sedan det nya hornet
växer ut. Detta är först klätt av hårbevuxen
hud, ”basthud”, som sedan torkar och avskrapas,
”fejas”. Hornet är under första levnadsåret
ogrenat men erhåller sedan grenar, ”taggar”,
vilkas antal dock ej överensstämmer med antalet
hornfällningar. Hos många h., t. ex. älgen,
utbredas hornen till s. k. skövlar. — Fam. h. var
redan i eocentiden företrädd i Europa. H.
saknas endast i Afrika s. om Atlas och i Australien.
Fam. indelas i de två under fam. myskdjur och
egentliga h., Cervinae. Om de olika arterna se
Dovhjort, Kronhjort, Ren, Rådjur och Älg. Jfr
även Idisslare.
Hjorted, socken i n. Kalmar län, S. Tjusts
härad, s. v. om Västervik; 282,04 km2, 3,082 inv.
(1951). Kuperad, sjörik skogssocken. 2,940 har
åker. I H. ligga industrisamhället Blankaholm
(220 inv.) med Solstadström, vid sjön Hjorten
H j o r t e d s (200 inv.) kyrkby, en handelsort med
någon träförädling och ett landstingets sjukhem;
1864—1911 fanns här ett dövstumsinst. Norrut
ligger villasamhället N o r r h u 11 (250 inv.) och
i s. ö. delvis inom Misterhults kommun
industrisamhället Mörtfors (250 inv.) med apotek,
provinsialläkare och distriktsveterinär samt
möbelfabrik. I Totebo (260 inv.) vid järnvägen
Västervik—Hultsfred finnas snickeri- och fanerfabrik
samt sågverk, tillhörande ab. Totebo industrier.
Många större egendomar, bl. a. Nynäs, Rumhult,
Falsterbo, Marsgölehult, Mjöshult, Blankaholm,
Hjorteds säteri, Slätmo och Björkhult. I H.
lig
ga Hjorteds och Ankarsrums kronoparker.
Falsterbo var förr järnbruk, privilegierat 1670.
Kyrkan fullbordades 1778. Pastorat i Linköpings
stift, S. Tjusts kontrakt; bildar storkommunen
H j o r t e d.
Hjorter, O. P. astronom, se Hiorter.
Hjorth, Berndt August, industriman (1862
—1937), född i Åbo, Finland, urspr.
verkstadsarbetare i Stockholm, 1899 verkst. dir. för ab.
B. A. Hjorth & co. Som chef för denna firma
och det närstående ab. Primus har H. en
väsentlig andel i fotogenkökstillverkningens utveckling
till en världsindustri. H. intog en ledande
ställning i Sveriges allmänna exportförening.
Hjorth, Bror, bildhuggare, målare (f. 1894
22/4), prof, i teckning vid Konsthögsk. 1949. Efter
konststudier i Stockholm följde ett 4-årigt
avbrott genom sjukdom. 1919 började han vid
konstakad. i Köpenhamn som Utzon Franks elev.
Efter 9 år i Paris, därav 3 hos Bourdelle, vände
H. 1930 åter till Sverige och öppnade
skulpturskola i Stockholm tills, m. N. Möllerberg, över
vilken H. sedermera skrivit en uppskattande
biogr., men bosatte sig 1934 i sitt fädernehem
Kambo i Uppland. — H:s måleri har en
blomst-ringsperiod under 1920-talets första år och står
i samband med den naivistiska reaktionen mot
pastischkonsten. Som skulptör inspireras H. mer
av materialets form och struktur än av modellen.
Tidens intresse för infödingskonst återspeglas i
den i trä skurne Fröding (1922), men framför
allt intresserar han sig för den svenska snidade
och målade allmogekonsten. H:s skulptur syftar
redan från början mot 1930-talets primitivism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
