Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georgiska språket och litteraturen - Georgism - Georgskanalen - Georg Vilhelm - Geosynklinal - Geotaxis - Geoteknik - Geotektonik - Geotermiska måttet - Geotermometer - Geotropism - Geotrupes - Gepardsläktet el. jaktleopardsläktet - Gepider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Georgism—Gepider
864
Georgiens litt. till nytt liv: Konung Vachtang VI
lät utarbeta sitt lands historia. 1800-talet
representeras främst av lyrikerna A. Tsjavtsjavadse
(1789—1846), G. Orbeliani (1801—83) och N.
Barathasjvili (1816—45) samt dramatikern G.
Eristhavi (Eristov; 1811—64). Den moderna
litteraturen står under starkt franskt inflytande.
Litt.: A. Dirr, ”Theoretisch-praktische
Grammatik der modernen georgischen Sprache” (1904);
F. N. Finck, ”Die georgische Literatur” (i ”Die
Kultur der Gegenwart”, I: 7, 1906); R.
Mecke-lein, ”Georgisch-deutsches Wörterbuch” (1928).
Georgi’sm [sv. utt. /år/-], eg. politisk
me-ningsriktning, grundad på H. Georges läror om
jordräntan. G. brukas emellertid ofta även om
agrarsocialism, enl. vilken privat äganderätt till
jorden och övriga naturtillgångar icke bör
förekomma. G. har haft stor politisk betydelse, och
i många länder ha partier bildats för att
realisera dess uppfattning.
Georgskanalen, se Irländska sjön.
Georg Vilhelm, kurfurste, se Georg,
Branden-burg.
Geosynklinal (av grek, gè, jord, och
synkli-nès, sluttande mot varandra). Utforskandet av
de geologiska formationerna har givit vid
handen, att de sedimentära bildningarnas mäktighet
är både betydligt större och mycket mera
växlande, än man förr trodde, så att inom till
bredden begränsade men långsträckta områden
avlagrats tusentals m av bergarter, vilkas natur
antyder avsättning på ett likartat havsdjup. Man
förklarar detta sålunda, att inom ett dylikt
havsområde, en g., bottnen under ett längre
tidsskede, stundom flera jordperioder, varit stadd i
fortgående sänkning. Dessa g., som ställas i
motsats till de epikontinentala, grundare haven,
vilka förete en omväxling av bildningar av olika
facies, äro ganska konstanta drag i jordens
historia och ha stor betydelse för den
paleo-geografiska bilden av jorden, och vissa av de
stora havsdjupen sättas i direkt förbindelse med
de gamla g. — Namnet g. infördes i litteraturen
1873 av J. D. Dana, men redan 1859 hade av
James Hall en dylik serie av äldre paleozoiska
bildningar iakttagits och beskrivits från den
appalachiska bergskedjan. Begreppet g. blev
sedan ytterligare fördjupat av E. Haug 1901; han
framhöll, att g. äro svaghetszoner i jordskorpan,
där jämvikten, isostasien, rubbats och där en
sammanskj utning ägt rum, varpå lagren veckats
upp till bergskedjor. Dessas läge bestämmes
sålunda i viss mån av g., som därigenom ge ett av
de viktigaste dragen i jordens anlete.
Geota’xis, fritt rörliga organismers
tyngd-kraftsriktade rörelse; se Retningsfysiologi. Jfr
även Geotropism.
Geoteknik, grundläggningsteknik i vidsträckt
mening; vetenskapen om markbärigheten och dess
utnyttjande till byggnadsgrunder, brofästen,
järnvägsbankar, dammbyggnader etc.
Geotektonik, läran om jordskorpans
uppbyggnad, spec. med avseende på lager följd,
förkastningar och veckningar.
Geote’rmiska måttet, det avstånd, som i
jord
skorpan förefinnes mellan nivåer, som ha en
temperaturskillnad av 1°, d. v. s. mellan
geoiso-termerna för i°. Temperaturökningen nedåt i
jordskorpan el. inåt i bergen är ganska
oregelbunden; i allm. kan man för de övre delarna
av jordskorpan räkna med ett geotermiskt mått
av omkr. 35 m el. en värmeökning av 30 på
100 m. Ett lågt g. tyder på närhet av vulkaniska
el. plutoniska massor, vilka ännu ej blivit
fullständigt avkylda, el. på kemiska omsättningar i
de berglager, där mätningarna utförts.
Geotermométer, se Jordtermometer.
Geotropi’sm (av grek, gè, jord, och tro’pos,
vändning), den egenskapen hos växterna, att
deras organ intaga och behålla ett visst läge i
förhållande till tyngdkraftens riktning; jfr
Retningsfysiologi.
Geotrüpes, zool., se Tordyvlar.
Gepa’rdsläktet el. jaktleopardsläktet,
Cynailürus (Acinonyx), tillhör fam. kattdjur
bland rovdjuren. Benen äro dock höga,
varigenom kroppsformen blir hundliknande, och
klorna kunna ej dragas in. Boghöjden är omkr. 80
cm och kroppslängden 125 cm (därtill en 75 cm
lång svans). Färgen är gulgrå med täta, svarta
fläckar. Ett fåtal arter lever i Afrikas
stäpptrakter och i v. Asien. Geparden (C. jubatus)
livnär sig huvudsaki. av smärre idisslare, ss.
antiloper och hjortar, som den jagar springande
efter att först ha smugit sig så nära som
möjligt. Tamboskap angriper den i regel icke, ej
heller människan. I Indien nyttjas geparden
(ind. cheeta) vid jakt på antiloper. Den är i
kortare lopp kanske det snabbaste av alla däggdjur.
Gepider, en östgermansk, goterna närstående
folkstam, som vid goternas utvandring (i senare
hälften av 2 :a årh. e. Kr.) från trakterna vid
nedre Weichsel till Svarta havets kustland till
en tid dröjde kvar på de gamla boningsplatserna
men slutligen ävenledes utvandrade mot s. ö.
Vid hunnernas infall i Europa underkuvades de
av dessa och måste följa Attilas här till Gallien
Gepard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
