Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gepider - Gera (stad) - Gera, ätt - Gera, 1. Holger Karlsson - Gera, 2. Karl Holgersson - Gera, 3. Jöran Holgersson - Geraldton - Géraldy, Paul - Gerniaceae, Geraniacéer - Geranial - Geraniol - Geranium - Gérard, Balthasar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Gera—Gérard
866
(451). Efter Attilas död (453) gjorde de sig
oberoende och upprättade ett mäktigt rike i s. ö.
Ungern och Siebenbürgen. Med langobarderna
utkämpade de väldiga strider och dukade
slutligen 567 under för dem och deras
bundsförvanter avarerna.
Gera [gé’rä], stad i ö. Thüringen i Tyskland,
vid Weisse Elster; 90,000 inv. S. om Altstadt
ligga industrikvarteren, på en höjd ovan vänstra
flodstranden det forna furstliga residensslottet
Osterstein (uppfört 1686—1735). Det blev
fullständigt förstört under 2:a världskriget. G. är
Thüringens största stad och en viktig
järnvägsknut, flygstation och industricentrum.
Textil-(särsk. ylle-), stål-, maskin- och
metallvaru-industri. — G. nämnes först omkr. 1200,
tillhörde då kejserlige fogden i Weida av huset
Reuss, förblev i dess besittning och var 1806—
1918 residens för yngre furstliga linjen Reuss.
Gera [jä’-], svensk adelsätt, som vid
medeltidens slut och under den tidigare Vasatiden
tillhörde rikets ledande aristokrati. Dess förste
kände medl. är väpnaren Knut Niklisson
(1400-talets förra hälft) till Björkvik, Skärkinds hd,
Östergötland. Dennes sonson var G.i). Ätten
utslocknade med G.3).
1) Holger Karlsson G. till Björkvik
och Ollonö (d. 1541), riddare 1497, riksråd 1510,
hövitsman på Stegeborg 1514, hyllade Kristian II
vid dennes erövring av Sverige, landsflyktig vid
Gustav Vasas seger, skiftade parti och erhöll
nåd 1524, blev 1525 lagman i Östergötland,
förlänades 1528 åter med Stegeborg och var 1537
lagman i Småland. G. blev en av rikets högst
betrodda män, deltog i förhandlingarna med
Danmark 1528, 1534 och 1540, i Lübeck 1531.
2) Karl Holgersson G. till Björkvik
och Ollonö, den föreg:s son (d. 1566), riksråd
1544, lagman i Östergötland 1560, gubernator i
Småland 1561, friherre s. å., innehade ett flertal
smärre förläningar. G. organiserade rustningarna
i Östergötland 1555, därefter i Finland, och
utförde där viktiga uppdrag under
truppkoncentrationen. G. deltog 1559 i den beskickning,
som till drottning Elisabet av England framförde
hertig Eriks frieri.
3)Jöran Holgersson G., den föreg:s
bror (d. 1588), riksråd 1555, ståthållare på
Kalmar 1559, friherre 1561, lagman i Västmanland
och Dalarne 1569, var 1563 sändebud i Hessen
för att förmedla kung Eriks frieri till
lantgrevens dotter Kristina. G. tillhörde 1567 den
nämnd, som satt till doms över Jöran Persson,
och användes 1568 av kung Erik i
förhandlingarna med de upproriska hertigarna. Vid
fördraget i Stettin 1570 var han fullmäktig.
Geraldton [[d^eTaldton], hamnstad i
Väst-australien, 375 km n. om Perth; 6,000 inv.
Järnväg till Perth och till guldfälten.
Géraldy [^eraldi’], Paul, fransk författare
(f. 1885). Han debuterade med några små
samlingar intim kärlekslyrik, vilkas okonstlade
vardagston slog livligt an; hans ”Toi et moi”
(1913; sv. övers, av Bertel Gripenberg, 1931)
blev en väldig succé. Stor framgång har G.
NF VIII —28
också haft med sina eleganta salongsskådespel,
vari han med rikt nyanserad psykologi behandlat
det äktenskapliga samlivets konflikter efter
mästaren Porto-Riches exempel. ”Les noces d’argent”
(1917; ”Bröllopsdagar”, 1922) bildar upptakten
till hans dramatiska produktion. G:s främsta
drama torde vara ”Aimer” (1921; sv. övers.
”Älska”, 1923; uppf. i Göteborg s. å., i
Stockholm 1924). Andra skådespel av honom äro
”Les grands garqons”
(1922), ”Robert et
Marianne” (1925),
”Christine” (1932) och
”Duo” (1938; efter
Colettes roman; uppf.
i Malmö 1948). Tills,
m. Robert Spitzer har
G. skrivit ”Si je
voulais ...” (1924;
uppf. i Stockholm,
”Öm jag ville”, 1925),
”Do Sol Mi Do”
(1925), ”Son mari”
(1927), ”La femme
adultère” (1929),
”L’homme de joie” (s. å.). På prosa har G.
dessutom utg. kärleksromanen ”Le prélude”
(1924; sv. övers, av Hjalmar Söderberg,
”Förspelet”, s. å.), barnsagan ”Clindindin” (1937)
samt aforismsaml. ”L’amour” (1929), som från
1948 har titeln ”L’homme et 1’amour”, ett
koncentrat av G:s kär lekspsykologiska visdom.
Geraniäceae, Geraniacéer, växtfamilj,
utmärkt genom 5-taliga blommor med vanl.
5-rummigt fruktämne. Frukterna äro klyvfrukter
el. fröhus med i regel 5 frön. Hit höra bortåt
500 arter, örter, mera sällan buskar, med vanl.
handnerviga, stipelförsedda blad. Förekomma i
alla världsdelar, talrikast i varmt tempererade
länder. De största släktena äro Erodium,
Gera-nium och Pelargonium (se dessa ord).
Geraniäl, kem., se Citral.
Geraniol [-å’l], en terpenalkohol, C10H1-. OH,
som till 65—80 °/o ingår i rosenolja. Dessutom
förekommer den i geraniumolja och
citronell-olja. Kan syntetiskt framställas av motsvarande
aldehyd, citral.
Geränium, växtsläkte av fam. Geraniaceae,
utmärkt genom strålformiga blommor med 10
ståndare, vanl. alla med knappar, och
5-rum-mig kapsel, som öppnar sig skiljeväggdelande.
Bladen äro i regel handflikade, och blommorna
sitta oftast parvis. I Sverige finnas 15, vilda
el. förvildade. Till de vanligaste höra
stink-näva (G. Robertianum), som har täml. små,
blekt röda blommor,
midsommarsblomster, skogsnäva (G. silvaticum), som har
stora, gredelina blommor och växer ända upp
till trädgränsen, samt blodnäva (G.
sangui-neum), som har ensamsittande, stora, röda
blommor och förekommer ända till s. Norrland. Bild
se sp. 867.
Gérard [$erä’r], Balthasar, fransk
katolsk fanatiker (1562—84). G. mördade 10 juli
1584 medelst pistolskott Vilhelm I av Oranien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
