Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gelsenkirchen - Gelsted, Otto - Gelton, Toussaint - Gem - Gemen - Gemensamhetsfiske - Gemensamhetsskog - Gemensamhetsstraff - Gemensamma livets bröder - Gemensam votering - Geminata - Gemination - Gemini - Geminiani, Francesco - Geminos - Gemla, Gämla - Gemma - Gemmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
Geisted—Gemmer
798
schaktet öppnat 1858. Mycket omfattande äro
vidare maskin-, glas-, cement-, konstgödsel-,
beklädnads- och kemiska industrierna. Staden är
ett högviktigt kommunikationscentrum med 10
person- och 9 godsbangårdar, 5 hamnar och
flygstation. Flera stora parker finnas, främst i Buer,
som delvis har prägel av trädgårdsstad. Under
2 :a världskriget var G., särsk. fr. o. m.
sommaren 1943, mål för den allierade
flygbombningen, som vållade oerhörd förstörelse.
Geisted [ge7-], Einar Otto, dansk författare
(f. 1888). Han har utgivit flera diktsamlingar
och kritiska arbeten. Under 2:a världskriget
flydde G. till Sverige, där han skrev
”Flygt-ninge i Husaby” (1945).
Gelton [ge’-], Toussaint, holländsk målare
(omkr. 1630—80). Han blev 1674 hovmålare hos
Kristian V av Danmark och porträtterade på
uppdrag av denne tyska furstliga personer, som voro
släkt med danska kungahuset. G. besökte Sverige,
antagl. 1658 och 1666, och målade porträtt av
bl. a. Karl X Gustav och hans syster Maria
Eufrosyne (i Nationalmuseum i Stockholm). Hans
maner är noggrant och sirligt, färgerna ofta
mörka.
Gem, se Gemmer.
Gemen [je-], simpel; elak; menig; allmän. —
Gemena, bokir., små (bokstäver), minuskler,
1 motsats till v e r s a 1 e r.
Gemensamhetsfiske, se Fiskerilagstiftning.
Gemensamhetsskog. I lagen om delning av
jord på landet 10 kap. stadgas, att om
skogbärande el. till skogsbörd företrädesvis tjänlig mark
ingår i skifteslag, må vid skiftet bestämmas, att
nämnda mark el. viss del därav skall avsättas för
att till delägarnas gemensamma nytta förvaltas i
enlighet med reglerna i 1921 års
bysamfällighets-lag.
Gemensamhetsstraff. Ungdomsfängelsestraff,
förvaring, internering, fängelsestraff och
straffarbete verkställas i Sverige antingen i öppen el.
sluten anstalt (lag om verkställighet av
frihetsstraff m. m. av 21/i2 1945, som trätt i kraft V?
1946). I öppen anstalt intagen skall oavsett
straffarten i regel arbeta tills, m. andra intagna och
må jämväl, om ej särskilda skäl äro däremot,
tillbringa fritiden med dem. Detsamma gäller i
sluten anstalt intagen, som undergår
ungdomsfängelsestraff. Förvarad el. internerad, som
vistas i sluten anstalt, må under dagen hållas
avskild i den utsträckning, som påkallas av hänsyn
till hans behandling el. till fara för menlig
påverkan de intagna emellan el. till ordningen och
säkerheten inom anstalten. Den, som i sluten
anstalt undergår fängelsestraff el. straffarbete, skall
i regel arbeta tills, m. andra fångar. Han får
även tills, m. dem deltaga i undervisning,
utom-husvistelse, gymnastik o. dyl. Därest det kan ske
utan menlig påverkan, må han även eljest
tillbringa fritid el. del därav tills, m. en el. flera
andra fångar.
Gemensamma livets bröder, se Bröder, Det
gemensamma livets.
Gemensam votering kallas inom den svenska
riksdagen en votering, vid vilken för
utrönan
de av majoriteten samtliga inom båda kamrarna
avgivna ja- och nej-röster sammanräknas, som
om de avgivits i en enda kammare. G. tillgripes
först sedan kamrarna vid en votering, vid vilken
de var för sig framträtt som kollektiva enheter,
stannat i stridiga beslut, och endast i vissa,
bestämt angivna frågor. De frågor, i vilka g. skall
förekomma, äro angivna i R. F. §§ 69—71 och
R. O. § 65. Den senare bestämmelsen, som avser
att vara en sammanfattning av R. F :s
uppräkningar, anger följ, frågor: statsutgifter och
bevillning, reglementariska föreskrifter för
Riksbanken, dess inkomster och utgifter, ansvarsfrihet
för fullmäktige i Riksbanken samt slutl.
Riks-gäldskontorets styrelse och förvaltning, inkomster
och utgifter. Om tillvägagångssättet vid g.
stadgas såväl i R. O. § 65 som i riksdagsstadgan
§ 4. Då i fråga, varom i R. O. § 65 förmäles,
kamrarna fattat stridiga beslut, åligger det det
utskott, som berett frågan, att uppsätta förslag till
voteringspropositioner för den omröstning, som
enl. nämnda paragraf skall för frågans avgörande
i kamrarna äga rum. Därvid brukar F. K:s
beslut bli ja-proposition och A. K:s nej-proposition.
Om möjligt bör voteringen äga rum samtidigt i
båda kamrarna. Över varje omröstning i F. K.
skall protokoll avsändas till A. K., där
sammanräkningen av båda kamrarnas ja- och nej-röster
äger rum.
Geminäta (plur. -tor), språkv., fördubblad
konsonant. Se Gemination.
Geminatiön (av lat. geminäre, fördubbla),
språkv., fördubbling. I t. ex. sv. tappa, fatta,
tacka sägas p, t, k vara geminerade konsonanter
(g em i na t or), varmed förstås, att de kunna
tänkas delade i två ljud, som höra till var sin
stavelse. G. brukas mest om explosivor.
Ge’mini, lat., tvillingar. — Astron. G. el.
Tvillingarna, stjärnbild i djurkretsen.
Geminia’ni [d^e-], Francesco, italiensk
violinist och tonsättare (1674 el. 1667—1762).
Han begav sig 1714 till London, 1749 till Paris,
1755 åter till London och 1761 till Dublin. Han
var en högt uppburen pedagog och utgav en
berömd violinskola. G. var Corellis mest betydande
lärjunge och framträdde som kompositör med
flera arbeten i lärarens anda.
Geminos [ge’-], grekisk astronom (omkr. 70
f. Kr.). Bland hans skrifter märkes en
kommentar till Poseidonios’ arbete ”Peri meteoron”, i
utdrag bevarad från 500-talet, utg. med tysk
övers. 1898.
Gemla, Gämla, stationssamhälle vid Växjö—
Alvesta järnväg, öja sn, Kronobergs län, 10
km v. om Växj ö; 470 inv. Här ligger G.
lek-saksfabrik. Om Gemla fabrikers ab. se Diö.
Ge’mma, lat., knopp; ädelsten.
Gemmer [ge- el. je-] (av lat. ge’mma,
ädelsten), ädel- el. halvädelstenar (eller imitationer)
med figurer eller skrivtecken. Stenar med bilder
o. s. v. graverade på djupet begagnades under
antiken för framställande av sigillavtryck; till
sigillstenar togos mest varieteter av chalcedon,
vidare ametist (violett), blodsten (svart) samt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
