Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färgspridning el. dispersion - Färgtryck - Färgträ - Färgträsnitt - Färgväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Färgtryck—F ärgväxter
411
ningen i prismat, varvid de olika färgerna
devie-rades olika mycket, violett mest, rött minst. Man
erhöll därför på skärmen ett s p e k t r u m, s. k.
prismatiskt spektrum el. r e f r a
k-tionsspektrum. Newton visade även, att ett
annat prisma av samma slag, som samtidigt
anbringades med den brytande kanten (se
Ljusbrytning) åt motsatt håll, har förmågan att ånyo
sammanbryta strålarna till en vit fläck.
Detsamma kan åstadkommas med en samlingslins.
Genom kombination av olika genomskinliga medier
kunna brytande system konstrueras, som ändra de
infallande strålarnas riktning utan att någon f.
nästan alls inträffar. Ett dyl. system kallas
akromatiskt (akromatiskt prisma,
akroma-tisk lins).
Dispersionsfenomenet är ej inskränkt endast
till den synliga strålningen; det förekommer
säkerligen vid all elektromagnetisk strålning och
har observerats från den kortvågiga
röntgenstrålningen till de långvågiga hertzska strålarna.
Inom fysiken spelar det en viktig roll, och
under tidernas lopp ha också en mångfald teorier
för detsamma sett dagen.
Färgtryck benämnes såväl metoden att trycka
i flera färger som det därvid åstadkomna
tryckalstret. F. kunna framställas i de flesta grafiska
förfaringssätt. — F. från graverade el. etsade
plåtar benämnes ofta färggravyr
(färgkopparstick, färgetsning, färgradering). Detta slags
f. framställes antingen så, att man har flera
olika behandlade plåtar, vilka invalsas med var
sin färg och avtryckas över varandra på ett och
samma papper, el. så, att de olika partierna på
en och samma plåt ingnidas med olika färger,
vilka genom ett tryck överföres på papperet.
Även färg träsnittet utföres från olika
träsnittsstockar, varvid i allm. för varje färg
skäres en stock med de färgen i fråga bärande
ytorna el. linjerna. — Det litografiska f.,
färglitografi, utföres från olika stenar, där man
intecknat de olika färgerna men där också,
genom att man trycker två el. flera laserande
färger över varandra i olika mängd, i viss
utsträckning olika färgnyanser kunna erhållas.
Således kan man här reda sig med ett avsevärt
mindre antal stenar än de färgnyanser, man
önskar erhålla, vilket dock icke hindrar, att en
väl utförd färglitografi (krcmolitografi)
måste tryckas från t. ex. ända till 15 olika
stenar. — I den moderna färgfotografien
har f. fått ett hjälpmedel både till förenkling och
fullkomning. Vid framställning av f. på
fotografisk väg tages enl. den substraktiva metodens
princip tre negativ, ett för vardera gul, röd och
blå färg, ofta kompletterade med ett negativ för
svart färg, genom härför lämpade färgfilter.
Gäller det färgreproduktion i autotypi,
framställas negativen som rasternegativ, varvid dock
iakttages, att rasterriktningen på dessa måste
varieras efter vissa regler, och efter dessa
utföras autotypiklichéer. Från dessa sker
tryckningen med resp, grundfärger (gult, rött och
blått, ev. svart), så att bilden för varje gång
passar noga in på den redan tryckta. De härför
412
använda färgerna äro laserande samt så avvägda,,
att genom blandningen av de olika mängder
grundfärg, som klichéens olika stora punkter för
varje tryck tillföra de olika partierna av bilden,
praktiskt taget de flesta färgnyanser kunna
framställas i bilden. I de ljusare partierna
föranleda de för ögat nästan omärkliga fläckar, där
det vita papperet icke täckes av någon färg, den
avsedda förtunningen av de olika nyanserna.
Framställes trycket med de tre färgerna gult,
rött och blått, kallas det trefärgstryck;
användes ytterligare en fjärde färg, svart el.
mörkgrått, varigenom de mörkare partierna
erhålla större färgstyrka och grundfärgerna kunna
hållas lättare till förmån för vissa färgnyansers
riktigare valör, benämnes det fyrfärg
s-tryck. I dessa förfaringssätt äro de flesta f.,
som förekomma i våra böcker, tidskr. och tidn.,
utförda. Ofta förekommer, att endast två
färger, då helst komplementfärger, användas. —
Vid litografiskt offsettryck framställes f.
efter samma metod, i det de olika
rasternegati-ven efter lämplig retusch kopieras på
offsetplåten. Offsettryck användes mycket för
affärs-tryck, plakat och tidskri ftsomslag. — I
djuptrycket har man även och med gott resultat
gjort försök att framställa f. efter färgnegativ,
men stora svårigheter både med negativens
retuschering och av rent teknisk art ha gjort
metodens användande i praktiken svårt. — De
förnämsta resultaten har man nått med f ä r g 1
justrycket. Här användas färgnegativ utan
ras-tersönderdelning, ofta 6 å 7, vilka efterarbetas
med noggrann retusch, vars resultat kontrolleras
genom flera provtryckningar. Genom ljustryckets
fina struktur uppnås härvid f. av sådan
fulländning, att reproduktionerna knappast kunna skiljas
från originalen. Färgljustrycket användes
huvudsaki. för vetenskaplig och konstnärlig
reproduktion.
Färgträ, se Färgväxter.
Färgträsnitt, se Färgtryck.
Färgväxter, växtarter, som innehålla till
färg-ning tekniskt användbara ämnen el. som vid
särskild behandling, ss. genom jäsnings- och
oxida-tionsprocesser, ge upphov till sådana. Färgämnen
kunna förekomma i el. erhållas ur samtliga
delar av en växt; vanl. äro de dock bundna vid
någon särsk. del, ss. rot, stam, bark (s. k.
färgbark), ved (särskilt kärnved, s. k.
f ä r g t r ä) o. s. v. Ett stort antal skilda
färgämnen erhållas ur lavar (s. k. färglavar).
De inhemska f. hade förr vidsträckt användning,
och flera utländska voro i vårt land föremål för
odling i stor skala. De flesta spela dock numera
en obetydlig roll, emedan ur dem framställda
färgämnen blivit ersatta genom på kemisk väg
framställda billiga och starkare färgämnen.
Växt-färgningskonsten har dock i våra dagar
återupplivats i samband med den gamla hemslöjden.
Efter färgen kunna växtfärgämnena grupperas
i: 1. Blå färgämnen: indigo, vejde, blåträ,
lackmus. 2. Gula färgämnen: saffran, kvercitron,
gurkmeja, vau, orleana, gulträ. 3. Röda
färgämnen: krapp, safflor, alkanna, drakblod, orselj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
