Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frivillig befälsutbildning - Frivillig pensionsförsäkring - Frivillig rättsvård - Frivol - Friår - Frobenius, Leo - Froberger, Johann Jakob - Frobischer, Sir Martin - Frode - Froelich, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Frivillig pensionsförsäkring—Froelich
236
personal att genomgå sådan utbildning, som
erfordras för att erhålla förnyat förordnande i
innehavd grad (repetitionsutbildning) och för att
förordnas i högre grad (befordringsutbildning),
dels göra det möjligt såväl för arméns fast
anställda, icke aktiva personal som även för
för-svarsgagnande verksamhet intresserad annan
personal att genomgå sådan utbildning, som kan
vara av betydelse för riksförsvaret. — Cfb :s
uppgifter äro: upplysningsverksamhet,
ekonomiskt understödjande verksamhet samt
medverkan i utbildningen. Chefen för armén har
ansvaret för och utövar ledningen av utbildningen.
Närmast under denne handhas utbildningen av
försvarsområdesbefälhavarna, som till sitt
förfogande ha instruktörer ur armén. Utbildningen
omfattar föreläsningar,
korrespondensundervisning, krigsspel och tillämpningsövningar samt
bedrives i form av kurser på fritid el. i särskilda
läger. Eleverna i utbildningen erhålla i vissa fall
ekonomisk ersättning. — Till Cfb äro anslutna
Frivilliga automobilkåren (FAK), Frivilliga
radioorganisationen (FRO), Svenska arméns och
flygvapnets reservofficersförbund (SAFR),
Svenska flottans reservofficersförbund (SFR),
Kustartilleriets reservofficersförbund (KAROF),
Svenska reservunderofficersförbundet (SRU),
Svenska brukshundklubben (SBK) och Sveriges
kvinnliga bilkårers riksförbund (SKBR). Cfb,
under en överstyrelse med ett verkställande
utskott, har omkr. 55,000 medl. Ordf, i Cfb är
sedan 1952 överståthållare J. Hagander.
Frivillig pensionsförsäkring. Svensk
medborgare äger rätt att påbygga den obligatoriska
folkpensioneringen med en frivillig försäkring.
Man kan välja mellan försäkring med och utan
avgiftsåterbetalning, försåvitt den försäkrade
avlider, innan pensionen börjar utgå. Denna kan
börja utgå vid vilken tidpunkt den försäkrade
önskar, sedan denne fyllt 55 år, dock ej senare
än han fyllt 67 år. Avgifterna erläggas som
en-gångsbetalningar, vilka i mots. till vad fallet
är vid enskilda försäkringsföretag få avdras vid
beskattningen. Det inbetalade beloppet är
maximerat till att motsvara försäkringstagarens
ålder, multiplicerad med 500 kr. Försäkringsbok
utställes av och avgifterna inbetalas till postanstalt.
Frivillig rättsvård (lat. jurisdi’ctio
volun-täria), en sådan domstols eller annan offentlig
myndighets verksamhet, som frivilligt påkallas
till följd av lagens stadgande om iakttagande av
vissa formaliteter såsom villkor för att
grundlägga eller bevara vissa rättigheter eller för att
förekomma rättstvister, rättsovisshet eller vissa
rättskränkningar. Dit räknas proceduren för att
vinna lagfart eller inteckning, bevaka testamente,
erhålla patenträtt m. m. — Motsats: jurisdi’ctio
contentiösa, den rättskipning, som sliter tvister
mellan parter.
Frivol [-vå’l] (fr. frivole), lättsinnig;
slipp-rig; ytlig. — Subsl.: Frivolitet, lättsinne;
i plur. ett slags fina spetsar, som ”slås” med
hjälp av skyttel.
Friår, se Jubelår.
Frobénius [frå-], Leo, tysk etnolog,
Afrika-forskare (1873—1938). Han företog 12 stora
forskningsfärder i olika delar av Afrika och
angränsande asiatiska områden (1905—35). Det
betydande vetenskapliga materialet
sammanfördes till ett Afrika-arkiv, ur vilket forskningsinst.
för kulturmorfologi i Frankfurt a.M. framgått,
sedan 1947 kallat
F.-Institut. F. lade
grunden till den s. k.
kulturhistoriska skolan
inom etnologien och
utgav en rad arbeten,
bland vilka kunna
nämnas: ”Im Schatten
des Kongostaates”
(1907), ”Kulturtypen
aus dem West-Sudan”
(1910), ”Und Afrika
sprach” (1913), ”Atlas
Africanus” (sedan
192-1), ”Atlantis” (12
bd, 1921—28), ”Das
unbekannte Afrika” (1923), ”Hadschra Maktuba”
(1925), ”Erlebte Erdteile” (7 bd, 1925—29),
”Kulturgeschichte Afrikas” (1933), ”Prehistoric
rock pictures in Europé and Africa” (1937, tills,
m. D. C. Fox).
Froberger [frå-], Johann Jakob, tysk
tonsättare (1616—67), hovorganist i Wien. Han
studerade 1637—41 hos Frescobaldi i Rom. F.
räknas som den egentlige utbildaren av sviten
för klaver. Samlingsuppl. av F:s verk
publicerades i Adlers ”Denkmäler der Tonkunst in
österreich”, 4:2, 6:2 och 10:2.
Frobisher [fråu’bija], Sir Martin,
engelsk sjöfarande (omkr. 1535—94). Han företog
1576—78 tre expeditioner för att söka
nordvästpassagen och upptäckte därunder Baffins land.
Hans resebeskrivningar äro senast utgivna 1938.
Frode, danska sagokungar. Sagotraditionen hos
Saxo och islänningarna känner flera konungar
med namnet F., vilka dock kunna reduceras till
två el. rent av till en enda mytisk
stamfadergestalt. F. representerar den gyllene forntiden,
och den lyckliga fredstid, som då rådde, F r
o-d e f r e den, har blivit ordspråklig. Om F.
berättas myten om Grottekvarnen, som malde guld
men som, då F. blev hård och girig, malde
olycka och undergång. En sägen hos Saxo låter
en F. vinna sin rikedom genom att döda en
drake och taga hans skatt. I Beowulf är F.
fader till hadbardernas konung Ingeld, men även
där snarare mytisk stamfader än historisk
person. — Litt.: E. Wessén, ”De nordiska
folkstammarna i Beowulf” (1927).
Froelich [frö’lik], Carl, tysk filmregissör
(f. 1875). Hans namn är framför allt förbundet
med några av den tyska filmens stora
internationella framgångar på 1930-talet, bl. a.
”Operabranden”, ”Natten tillhör oss”, ”Ungerskt blod”,
”Tillbaka till hemmet”, ”Det var en berusande
balnatt” och ”En drottnings hjärta”. F. var länge
under den nazistiska regimen president i
Riks-filmkammaren och fick prof :s titel. Han var en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
