Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik I (konung av Danmark) - Fredrik II (konung av Danmark) - Fredrik III (konung av Danmark) - Fredrik IV (konung av Danmark) - Fredrik V (konung av Danmark)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Fredrik
134
mål, men han hade måst köpa kronan genom
att giva adeln fri- och rättigheter, vilka faktiskt
gjorde monarkien till ett sken. Betydelsefull var
hans ställning till reformationen, som han efter
förmåga främjade. — Litt.: C. P.
Paludan-Müller, ”De förste konger af den oldenborgske
slægt” (1874).
2) F r e d r i k II (1534—88), äldste son till
Kristian III. Han fick en dansk uppfostran men
förvärvade ej stora kunskaper. 1554—57 bodde
han på Malmöhus och knöt där en
kärleksförbindelse med den unga adelsdamen Anna
Har-denberg, som han hade önskat äkta. Vid
faderns död 1559 blev han konung och inledde
sin regering med ett segerrikt tåg till
Dith-marsken. Fyra år därefter började det nordiska
sjuårskriget med Sverige (1563—70); de många
ärvda stridsfrågorna drevo nästan med
nödvändighet till krig, och F:s ärelystna personlighet
övervann riksrådets
betänkligheter. Kriget
blev dock föga
lyckosamt för Danmark;
landets krafter
tömdes, och då adeln
kno-tade, måste F. 1565
hemkalla den av
fadern förvisade
stormannen Peder Oxe.
Efter fredsslutet i
Stettin 1570 sökte F.
bevara freden. Under
dessa år blomstrade
landet upp under
samarbete mellan konung
och adel. Impulsiv, intresserad av vetenskap och
konst samt vänsäll och livslysten, var F. en
nordisk renässanskonung efter landets små
förhållanden. Någon stor personlig insats gjorde han
ej. F. var från 1571 g. m. Sofia av
Mecklenburg; med henne hade han 3 söner (bland dem
Kristian IV) och 4 döttrar. — Litt.: F.
Troels-Lund, ”Peder Oxe” (1906).
3) Fredrik III (1609—70), 2:e son till
Kristian IV. Fadern förlänade honom
besittningar i Nordtyskland; dessa förlorades dock i
kriget mot Sverige 1643—45. Vid den äldre
brodern Kristians död 1647 blev F. tronföljare
och valdes till konung i maj 1648, sedan han
undertecknat en för adeln mycket gynnsam
handfästning. E. synes
tidigt ha satt
kungamaktens återupprättande som sitt mål;
med klok uthållighet
kämpade han mot sina
svågrar Korfitz Ulfeld
och Hannibal
Sehe-sted. Kriget mot
Sverige 1657 begynte han
lättsinnigt och fick
bö-ta hårt därför, men då
Karl X Gustav efter
den för Danmark
olyckliga freden i Ros-
kilde 1658 ånyo inföll i landet, visade F. både mod
och seghet. Efter det olyckliga kriget grep F.
snabbt tillfället; de lägre ståndens ovilja mot adeln
blev en hävstång för det envälde han ville
genomföra. Borgare och präster hjälpte på
ständer-mötet i Köpenhamn 1660 F. att införa arvriket,
och han löstes från hand fästningen.
Bemyndigandet att ordna regeringen använde han 10 jan.
1661 till att utfärda ”enevoldsarveakten”, som
införde suveräniteten. F. använde på det hela
taget sin nyvunna envåldsmakt med måtta. 1643
äktade han Sofia Amalia av Braunschweig; med
henne hade han sex barn, som hunno mogen
ålder, bland dem Kristian V, prins Georg (g. m.
drottning Anna av England) och Ulrika
Eleonora (g. m. Karl XI av Sverige). Oäkta son
till F. var U. F. Gyldenlöve.
4) Fredrik IV (1671—1731), son till
Kristian V. Han saknade kunskaper men visade
emellertid som konung
både flit och sinne för
realiteter. Då
förbundet mellan Sverige och
Holstein-Gottorp
hotade Danmark,
började F., som 1699
bestigit tronen, 1700 i
förbund med Polen och
Ryssland krig mot
Sverige men måste
utan resultat sluta
fred i Travental s. å.
Efter Karl XII:s
nederlag vid Poltava
1709 förnyade F.
för
bundet med Polen och Ryssland. Freden i
Frederiksborg 1720 var förmånlig för Danmark
genom att den sprängde förbundet mellan Sverige
och Holstein-Gottorp. I den inre styrelsen
verkade F. med stor iver och icke utan framgång.
Hans upphävande av vornedskabet (1702) fick
icke de gynnsamma följder för bönderna, som
man kunnat vänta, emedan den 1701 upprättade
lantmilisen kom att verka som ett slags
stavns-baand (bundenhet vid torvan).
Folkskoleunder-visningen i Danmark främjades. F. gifte sig
1695 med Luise av Mecklenburg men äktade
redan under hennes levnad i hemlighet 1703
grevinnan Helene v.
Viereck. Efter
dennas död (1704) gifte
han sig (1712 ”till
vänster”, 1721 ”till
höger”) med den unga
Anne Sofie
Revent-low. F. var far till
Kristian VI.
5) Fredrik V
(1723—66), son till
Kristian VI. Han fick
en tysk uppfostran
men var avhållen av
folket för sin
vänsäll-het och införde en
helt ny anda vid det
Fredrik V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
