Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjälluggla - Fjällvråk - Fjällämmel - Fjälster - Fjärd - Fjärdepartsräfsten - Fjärde provpredikant - Fjärde republiken - Fjärdgrund - Fjärdhundra - Fjärdhundra kontrakt - Fjärding - Fjärdingen - Fjärdingsbönder - Fjärdingsman - Fjärdingsväg - Fjäre - Fjäre och Viske - Fjärestad - Fjärilar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
all
Fjälluggla—Fjärilar
578
Fjällvråk i boet med sin unge.
Ur ”STF:s handböcker orr
det svenska fjället”, 3.
Fjälluggla, se
Ugglor.
Fjällvråk,
Ar-chibüteo lagöpus,
tillhör
dagrovfåglarna av ordn.
rovfåglar. Näbben är
böjd, jämförelsevis
liten och svag,
farserna fjäderbeklädda ända ned till
tårna.
Fjäderdräkten är mjuk,
färgen ovan brun,
under gulvit. F.
häckar i Sverige
endast i
fjälltrakterna men är där
täml. allmän. Dess
föda utgöres mest
av små gnagare. Boet bygges på klippavsatser.
Fjällämmel, se Lämmelsläktet.
Fjälster, tarmar av slaktdjur, vilka efter
grundlig rengöring användas till korvskinn.
Fjärd, vik; större, öppen del av insjö el.
skärgård; bred viköppning.
Fjärdepartsräfsten, se Reduktion.
Fjärde provpredikant, se Prästval.
Fjärde republiken, benämning på den efter 2:a
världskriget återupprättade franska republiken.
Fjärdgrund, fyrplats utanför mynningen av
Umeälv.
Fjärdhundra. 1) Storkommun i Västmanlands
län, bestående av socknarna Altuna, Simtuna,
Frösthult, Härnevi, Torstuna och österunda;
331,35 km2, 4,432 inv. (1951). — 2) Samhälle i
Simtuna sn i Uppland.
Fjärdhundra kontrakt i Uppsala ärkestift
omfattar Torstuna, Våla och Simtuna (utom
Tärna) härader i Västmanlands län samt Nysätra
i Uppsala län. F. består av följ. 8 pastorat:
Simtuna, Altuna och Frösthult; Vittinge;
Torstuna, österunda, Härnevi och Nysätra;
Väster-lövsta och Enåker; östervåla; Nora; Harbo samt
Huddunge.
Fjärding, fjärdedel. — 1) Gammalt svenskt
rymdmått, för våta varor — 1A tunna = 31,4 1,
för torra varor = Vs tunna = 18,3 1. — 2) Förr
fjärdedelen av ett härad el. skeppslag.
Fjärdingen, stadsdel i Uppsala.
Fjärdingsbönder, innehavare av hemman om
Vi mantal.
Fjärdingsman, biträde åt landsfiskalerna,
särsk. för polis- och indrivningsärenden. F. skall
finnas inom varje polisdistrikt på landet, som
regel en i varje kommun, och väljes av
kommunen.
Fjärdingsväg, V4 av den gamla svenska milen
(= 9,000 fot = 2,672 m).
Fjäre, härad i nordligaste Halland; omfattar
socknarna: Frillesås, Landa, ölmevalla, Gällinge,
Idala, Förlanda, Fjärås, Hanhals, Onsala, Vallda,
Släp, Tölö, Älvsåker och Lindome; 681,11 km2,
16,943 inv. (1951). Tillhör Hallands n.
dom-NF VII — i9
saga, Kungsbacka fögderi samt Fjäre och Viske
kontrakt i Göteborgs stift.
Fjäre och Viske, kontrakt i Göteborgs stift;
omfattar 9 pastorat: Tölö, Lindome och
Älvsåker; Vallda och Släp; Onsala; Kungsbacka och
Hanhals; Fjärås och Förlanda; Ölmevalla och
Landa; Frillesås, Gällinge och Idala; Värö och
Stråvalla; Veddige, Ås och Sällstorp.
Fjärestad, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, på Hälsingborgsslätten, intill Kvistoftaån
i s.; 13,99 km2, 514 inv. (1951). Är ett
små-vågigt, väl uppodlat och tätt befolkat slättområde.
1,325 har åker (sandig moränlera). Egendomar:
Fjärestadtorp, Fjärestadgård och Stensnäs
(statens). Nedlagt kolgruvschakt. Vid Kvistoftaån
finnas skanslämningar (Borgen). Kyrkans torn
är från medeltidens senare del. Bildar med
Bårslöv, Frillestad och Välluv ett pastorat i Lunds
stift, Luggude s. kontrakt; tillhör storkommunen
Vallåkra.
Fjärilar, Lepido’ptera, insektordning, vars
representanter utmärkas av två par hinnaktiga
vingar, som äro mer el. mindre tätt klädda med
små fjäll. Vidare genomgå de en fullständig
förvandling med larv- och puppstadium. Som
utvecklade f. ha de nästan alltid sugande mundelar
(sugtunga), som larver däremot bitande.
Larverna ha tre par bröstfötter men dessutom vanl.
5 par bukfötter under bakkroppen. Pupporna ha
de olika delarna tätt lagda utefter kroppen och
äro s. k. mumiepuppor. — Antalet nutida kända
f. kan uppskattas till omkr. 100,000. Från
Sverige äro omkr. 2,400 olika arter redan kända. —
De utvecklade f. livnära sig av blommornas
honung, av fruktsafter, honungsdagg el. andra söta
safter; hos vissa arter, särskilt spinnare, äro
emellertid mundelarna förkrympta, och de
intaga därför ingen föda under sitt korta liv.
Larverna livnära sig vanl. av växternas blad och
blommor men angripa ofta stjälkar, förvedade
delar el. rötter. I vissa fall angripa ’de torkade
vegetabiliska ämnen och göra skada på lagrad
spannmål o. dyl.
(kornmalen) el. ha
specialiserat sig på
animaliska
produkter, ss. pälsverk
och yllevaror
(päls-malen) el. vax
(vaxmottet) och ha
därigenom blivit
betydande
inomhus-skadedjur. Silkes-fjärilen och andra
närstående
spinnar-fjärilar äro
däremot direkt nyttiga
genom det silke,
som de
producera.
F: s ägg äro
plattade, avlångt
ägg-formade, mer el.
mindre klotformiga
el. sockertoppfor-
Ägg av nattfly.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
