- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 7. Eugene - Frank /
575-576

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjällracka - Fjällreptiler el. fjällkräldjur - Fjällripa - Fjällräv el. fjällracka - Fjällröding - Fjällsippa - Fjällsjö - Fjällsjöälven, Tåsjöälven, Hotingsån - Fjällskiffrar - Fjällskivling - Fjällskred - Fjällskäfte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

575

Fjällracka—Fjällskäfte

576

Fjällräv.

Fjällracka, se Fjällräv.

Fjällreptiler el. f j ä 11 k r ä 1 d j u r,
Squa-mäta el. Plagiotre’mata. Under dessa namn
sammanfattas stundom de båda kräldj ursordningarna
ödlor och ormar.

Fjällripa, se Ripsläktet.

Fjällräv el. fjällracka, Alöpex lagöpus,
igenkännes på de korta, rundade öronen, de
korta benen och den synnerligen yviga svansen.
Till storleken är f. något mindre än den
vanliga räven. Sommartiden är den gråsvart till
gråbrun, på vintern helvit. Om varieteten
”blåräv” se Räv. F. har cirkumpolär utbredning
och förekommer även i Sveriges fjälltrakter.
Skinnet lämnar ett värdefullt pälsverk.

Fjällröding, se Laxfiskar.

Fjällsippa, Dryas octope’tala, en till fam.
Rosaceae hörande, nedliggande, rikt förgrenad
dvärgbuske, som bildar täta mattor på mera
fuktiga och
nä-ringsrika platser i
fjällheden. Bladen
sitta tätt samlade,
äro små,
läderar-tade, elliptiska och
djupt naggade i
kanten, på
översidan glatta och
glänsande, på
undersidan fint
vitludna. Blommorna,
som sitta ensamma
på omkr. i dm
höga upprätta skaft,
äro stora, ända till
3 cm vida, med 8
vita el.
gräddfär-gade kronblad och
talrika ståndare och
pistiller.

Fjällsjö, socken i Ångermanlands v. domsagas
tingslag, Västernorrlands län, kring Fjällsjöälven
och Fjällsjön samt Vängelälven; 740,40 km2,
2,521 inv. (1951). Är ett vidsträckt, småbergigt
skogsområde, 192—515 m ö. h. 1,088 har
åker. Enstaka odlingsbygder i vindskyddat,
soligt läge vid älvarnas sel och sjöar. Invid kyrkbyn
vid n. ö. sidan av Fjällsjön och vid statsbanan
Forsmo—Hoting ligger stationssamhället B a c-

Fjällsippa.

ke (c:a 650 inv.) med länslasarett och någon
träindustri. Mer än halva sockenarealen tillhör
storbolagen och staten. Många
stenåldersboplat-ser äro kända. Kyrkan av trä byggdes 1818.
Den efterträdde en senmedeltida kyrka, likaledes
av trä. Pastorat i Härnösands stift, Ramsele
kontrakt; bildar tills, m. Bodum storkommunen
Fjällsjö; 1,389,80 km2, 4,312 inv. (1951).

Fjällsjöälven, T å s j ö ä 1 v e n, H o t i n g
s-å n, västlig biälv till Ångermanälven. Upprinner
i nordligaste Jämtlands fjälltrakter med en
nordlig källarm, Saxån, och en sydlig,
Sjougd-älven, vilka förenas i den 4 mil långa Tåsjön.
F. mottager Flåsjöån från Flåsjön och sedan
i Bodumsjön Rörströmsälven. Därefter flyter
F. genom Fjällsjön, mottager
bifurkatio-nen Vängelälven och mynnar 5 km ovan
Ådals-Liden. På de nedersta 8 km faller F. 82 m,
varav Kilforsen 22 m och Åkvisselforsen 30 m.
Längd (utmed Saxån) c:a 260 km;
vattenområdet 8,410 km2. Beräknad medeleffekt nedom
Tåsjön 150,000 kW. I nedersta F. har
Kilforsens kraftverk börjat byggas 1948 med 100 m
fallhöjd och 240,000 kW. Kungsådra finnes
från Tåsjön.

Fjällskiffrar, se Kaledoniska bergskedjan.

Fjällskivling, Lepiöta, svampsläkte av
skiv-svamparnas grupp bland hymenomyceterna. Den
på översidan fjälliga el. gryniga hatten kan lätt
avskiljas från foten, vilken är försedd med ring
men, till skillnad från de närstående
flugsvamparna, saknar slida vid basen. Många arter, t. ex.
stolt fjällskivling, L. procera, äro goda
matsvampar.

Fjällskred, se Jordskred.

Fjällskäfte, fideikommiss i Södermanland,
Floda socken, 16 km n. ö. om Katrineholm.
Utgör med underlydande 3,973 har, därav 569 har
åker. Tax.-värde 1,580,000 kr. Huvudbyggnaden
omges av vacker trädgård och park. Nämnes
1399 och tillhörde i 200 år släkten Kagg.
Sedan 1782 är F. fideikommiss inom ätten Celsing.

Stolt fjällskivling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffg/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free