Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Näringsliv - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
443
Finland
444
1940 5,1 % av befolkningen sin utkomst.
Karakteristiskt för F. är den kooperativa handelns
starka tillväxt. Man har beräknat, att över 30%
av detaljhandeln gå genom de kooperativa
affärerna. Utrikeshandeln har en mycket stor
betydelse i F. Importen är normalt mycket
mångsidigare än exporten. Före 1 :a världskriget
utgjordes 40 °/o av importen av livsmedel, 20%
av färdiga industrialster, 10 °/o av maskiner och
transportmedel samt 30 % av råvaror och
halvfabrikat. Intill slutet av 1930-talet undergick
denna fördelning en väsentlig förändring i
samband med utvecklingen av landets näringsliv.
1935—37 hade råvarornas och halvfabrikatens
andel stigit till 46 °/o och maskinernas till 20°/o,
medan gruppen närings- och njutningsmedel
sjunkit till 14 °/o. 1946 utgjordes 26 % av
importen av livsmedel, medan importen av färdiga
industrialster sjunkit till 10%, ett vittnesbörd
om sänkningen i levnadsstandarden och den
försvårade varuförsörjningen. Exporten är i
De viktigaste importvarorna 1947.
Varuslag
Värde
mill. doll.
Brödsäd, mjöl och gryn ..................... 38,0
Övriga näringsmedel, njutningsmedel .. 37,2
Bränsle, smörjmedel ........................ 46,5
Kraftfoder, konstgödning ................... 25,»
Spånadsämnen, textilprodukter .............. 29,9
Järn o. a. metaller ........................ 56,7
Maskiner och apparater ..................... 26,4
Transportmedel ............................. 27,1
huvudsak grundad på avkastningen av skogarna.
Tidigare dominerades exporten av ofullständigt
förädlade produkter, men efter hand har i detta
hänseende en förskjutning ägt rum mot högre
förädlingsstadier. Utförseln av trävaror, som
kort efter 1 :a världskriget låg mellan 50 och 60%
av totalexporten, sjönk till 40 °/o, medan
procenttalet för pappersindustrialstren steg från ej
fullt 30 till likaledes 40. Exporten av
lantbruksprodukter utgjorde under de sista normala åren
före 2:a världskriget c:a io°/o av hela exporten.
De viktigaste exportvarorna 1947.
Varuslag Mängd Värde mill. doll.
Sågade trävaror, 1,000 stds .. 416 62,»
Faner, 1,000 ms .................. 155 29,1
Trähus, baracker, ton ........ 148,881 20,4
Cellulosa, ton ............... 568,194 73,9
Kartong och papp, ton ........ 103,112 17,0
Tidningspapper, ton .......... 246,339 29,9
Annat papper, ton ............ 136,957 31,1
Ryssland var tidigare den viktigaste
handelspartnern, men under mellankrigstiden ryckte
Storbritannien upp på första plats, närmast följt av
Tyskland och U.S.A. Efter 2:a världskriget har
denna ordningsföljd ändrats.
I exporten till Sovjetunionen (i tab.) ingå icke
de varumängder, som levererats till detta land på
gr. av skadeståndsavtalet. Värdet av dessa varor
var 1947 76,5 mill. $. 1947 representerade
skade-ståndsleveranserna till Sovjetunionen 19 °/o av
Värdet (i mill. doll.) av handelsutbytet mellan
Finland och andra länder 1947.
Land Import från Export till Summa
Storbritannien ...... 48,9 96,2 145,7
U.S.A................ 78,5 38,2 116,7
Sovjetunionen ....... 28,9 41,2 70,0
Danmark ............. 20,9 23,9 44,4
Belgien-Luxemburg .. 26,9 17,2 44,1
Sverige ............. 16,3 17,0 33,3
Nederländerna ....... 16,1 14.9 31.0
den fria exportens värde. De viktigaste
skade-ståndsvarorna voro fartyg, maskiner, elektriska
maskiner samt cellulosa. — Från Sverige
importerar F. främst maskiner, järn och stål,
malmer, fettämnen, kraftfoder och socker, medan
F :s export till Sverige omfattar trävaror,
papper, pappersmassa, ost, koppar m. m. — De
viktigaste importhamnarna äro Helsingfors och
Äbo, den viktigaste exporthamnen Kotka. —
Handelsflottan utgjordes i mitten av
1948 av 848 fartyg (med över 19 ton
dräktighet) om sammanlagt 510,343 ton. Av fartygen
voro 383 ångfartyg på sammanlagt 421,197 ton
och 98 motorfartyg på 61,984 ton. Före utbrottet
av 2 :a världskriget räknade landets
handelsflotta 861 fartyg om 669,000 ton. Genom
vapen-stilleståndsfördraget avstodos åt Sovjetunionen
c :a 70,000 ton, och över 300,000 ton gingo
förlorade genom sänkning och beslag under kriget.
Kompletteringen av fartygsbeståndet efter kriget
har skett relativt snabbt. Landets förnämsta
rederiföretag är Finska ångfartygs ab., som
uppehåller trafik på europeiska hamnar, vidare
skepps-rederifirmorna Bore, Nurminen och Thordén.
Speciellt för transocean linjetrafik arbetar
Finland-Sydamerika linjen.
Kommunikationer. Av samfärdsel
hade i F. 1940 4,6 °/o av befolkningen sin utkomst.
Järnvägsnätet i landet hade 1945 en
sammanlagd längd av 4,754 km. Härav voro 4,513
km statsj ärnvägar, och 241 km tillhörde enskilda
bolag. Statsj ärnvägarnas spårvidd är den
östeuropeiska, 1,524 mm. Järnvägarnas
sammanlagda längd var 1939 6,121 km, men ungefär
1,300 km järnvägar avträddes efter 2:a
världskriget till Sovjetunionen. F. fick sin första
järnväg, Helsingfors—Tavastehus, 1862. Sedan
1870-talet har utbyggandet av järnvägsnätet skett i
rask takt. Samtliga städer i landet utom
Mariehamn ha numera järnvägsförbindelse. De mest
trafikerade banorna äro
Helsingfors—Tavastehus, Savolaksbanan och
Äbo—Tammerfors—-Ta-vastehusbanan. Bland andra viktigare linjer
kunna nämnas Vasabanan, Uleåborgsbanan, Karelska
banan, Björneborgsbanan och
Björneborg—Pa-rikkalabanan. I n. sträcker sig järnvägsnätet till
Kauliranta vid gränsen mot Sverige och till Salla
och Hyrynsalmi i n. ö. — Lan ds vä g sn
ä-t e t s längd var 1946 inalles 59,924 km. I
detsamma ingingo 10,009 broar, och trafiken
förmedlades därjämte med 181 färjor. På
landsvägarnas byggande och underhåll ha nedlagts stora
kostnader. Exceptionella kostnader har
iståndsät-tandet av landsvägsnätet i nordligaste F.
erford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
