Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Näringsliv - Kommunikationer - Finanser - Mått och vikt - Mynt - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
445
Finland
446
rat efter fälttåget mot tyskarna 1944—45.
Statens kostnader för vägnätet belöpte sig 1945 till
1,3 milliarder fmk. — Motorfordonens
antal var 1948 46,718, därav 14,234 personbilar,
27,414 lastbilar och 2,055 bussar samt 3,015
motorcyklar. Motorfordonens antal har starkt
sjunkit under krigsåren. — F. har ett stort och för
de inre godstransporterna synnerligen
betydelsefullt nät av vattenvägar. De talrika
sjöarna stå i förbindelse med varandra genom
kanaler, försedda med slussanläggningar. De längsta
inre trafiklederna finnas i Saimas sjösystem, där
de sträcka sig till S :t Michel i v. samt
Iden-salmi och Nurmes i n. Andra kanaliserade
farleder äro Päijännes och Näsijärvis sjösystem
samt Keitele. Antalet slusskanaler var 1945 19
med inalles 43 slussar. Genom kanalerna
transporterades 1,6 mill. ton gods, främst trävaror.
Trafiken på Saimavattnen har lidit ett svårt
avbräck genom att Saima kanal, som var landets
viktigaste kanal, avskurits genom den nya
gränsen mot Sovjetunionen. Hela den stora
godstrafik, som tidigare passerat Saima kanal, måste
numera dirigeras per järnväg —
Lufttrafiken inom landet ombesörj es av ett
statsdiri-gerat bolag, Aero. Därjämte arbeta ett par
mindre, privata trafikbolag. Aero upprätthåller 5
inhemska linjer: från Helsingfors till Jyväskylä
—Kuopio, Tammerfors,
Vasa—Kemi—Rovaniemi, Äbo samt linjen Åbo—Mariehamn. 1947
transporterades 38,811 passagerare och 483,000
kg post och gods. Bolaget har samtrafik med
American Overseas Airlines, Aerotransport i
Sverige, det ryska Aeroflot samt
Tjeckoslovakiska aerolinjen och har regelbunden
luftförbindelse med Stockholm, Köpenhamn, Amsterdam,
London, New York, Moskva m. fl. orter. —
Post- och telegrafväsendet är
statens. 1944 funnos 3,505 post- och telegraf
anstalter. Antalet postförsändelser var 1946 591 mill.
Antalet förmedlade telegram var 1,4 mill.
Telefonnätet omfattade 1946 309,523 km
ledningar, av dem 260,175 km rikstelefon och
49,348 km privata telefonbolag. Antalet
telefonapparater var 264,231, vilket motsvarar 1
apparat per 14 inv. I F. funnos 1948 14
utsänd-ningsstationer för radio, av dem 2
långvågs-stationer, nämligen i Lahtis och Joensuu, 8
stationer med mellanvåg och 4 stationer med
kortvågssändning.
Finanser. I likhet med i Sverige utgöres den
direkta beskattningen å fysiska personer till
staten av en progressiv inkomstskatt med
grund-och familj eavdrag samt en likaledes progressiv
förmögenhetsskatt. Även aktiebolagen erlägga
en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt
Spritbeskattningen upptas vid ett statligt
finansmonopol. Bland konsumtionsskatterna märkes
vidare en allmän omsättningsskatt. Till
kommunerna erlägges blott en inkomstskatt, som för
såväl fysiska personer som aktiebolag är
proportionell. Under åren efter 2:a världskriget har
den starka inflationen inneburit en väsentlig
skatteskärpning, därigenom att även mindre
inkomsttagare kommit upp i de skattesatser, som
urspr. voro avsedda för större inkomsttagare.
Statsinkomsterna uppgingo 1950 till 104
milliarder fmk, varav skatteinkomster 77 milliarder.
Vid utgången av 1949 uppgick statsskulden till
139 milliarder fmk.
Mått och vikt. Metersystemet infördes Vi
1887 och är obligatoriskt sedan Vi 1892.
Mynt. Ett självständigt finskt myntväsen
skapades genom en kejserlig förordning av 4/4
1860; utmyntningen började 1864. 1 markka
(mark, finsk mark) = 100 penni = V4 silverrubel.
1877 infördes guldmyntfot med 1 guldmark =
0,72 kr i anslutning till den latinska myntunionens
francssystem. Den finska valutan stabiliserades
1926 vid 1 mark = 0,094 kr. Guldmyntfoten
suspenderades 12/io 1931. Därefter präglades 200
och 100 mark i guld, 20, 10 och 5 mark i
aluminiumbrons, 1 mark, 50 och 25 penni i nickel
samt 10 och 5 penni i brons. Efter 1940 ha
krisförhållandena medfört ändringar i
myntmetallerna, och därefter ha präglats av brons, mässing
och aluminiumbrons 5 mark, av koppar 1 mark,
50, 25 och 10 penni samt av järn 5 och 1 mark,
50, 25 och 10 penni.
Bankväsen. Centralbank och ensam
sedelutgivande är Finlands bank. Denna var ända
till 1862 den enda banken i landet, men d. å.
började Föreningsbanken i F. sin verksamhet,
och denna riktade sig genast på ett vidsträckt
filialnät. 1872 bildades Nordiska aktiebanken för
handel och industri efter samma linjer, medan den
1879 startade Wasa aktiebank förläde sin
verksamhet nästan helt till Österbotten. 1890 tillkom
Kansallis-Osakepankki, som småningom skaffade
sig ett större filialnät än någon av de andra
och nu är landets största bank, tätt följd av ab.
Nordiska föreningsbanken. 1947 utgjorde antalet
rena affärsbanker endast 7, vartill kommo
Sparbankernas centralaktiebank samt några
fastighets-banker. 1 fråga om kontorsnätets täthet har en
stark koncentration skett, särsk. under de
senare åren. Av de 7 affärsbankerna bilda de 2
största, Kansallis-Osakepankki och Nordiska
föreningsbanken, vilka äro så gott som jämstora
i fråga om omslutningens storlek (1947:
Kansallis-Osakepankki 23,275 mill., Nordiska
föreningsbanken 22,393 mill. fmk), en klass för
sig med en omslutning på 80 °/o av samtliga
bankers. Lägger man till den 3 :e i ordningen,
Helsingfors aktiebank, behärskar denna grupp
över 90 °/o av den totala rörelsen och innehar
80% av samtliga affärsbankers kontor. Ytterst
få länder kunna uppvisa ett mera koncentrerat
bankväsen än F. Utelöpande sedlar redovisades
31/i2 1947 med 25,2 milliarder fmk, guld- och
valutabehållning med 2,5, resp. 620,5 mill. fmk.
Diskontot höjdes Y2 1948 med 2 °/o till 7 W °/o.
— Sparbanksväsendet är väl utvecklat; den första *
sparbanken grundades i Åbo 1823, och 1947
funnos 591 kontor, spridda över hela landet.
Deras verksamhet är mera omfattande än de
svenska sparbankernas, i det att såväl
kredit-givning på checkräkningar som
växeldiskontering ingår i deras utlåningsrörelse. Vid utgången
av 1947 fanns en insättarbehållning på 24,9
mil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
