Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
441
Finland
442
milliarder fmk. De största sågverken ligga vid
kustens älvmynningar, ss. Kotka, Björneborg,
Uleåborg och Kemi. En betydande gren bilda
snickeri- och möbelfabrikerna med 466
arbetsställen och ett produktionsvärde av 2,2 milliarder
fmk. En ny gren med stor produktionskapacitet
är trähusfabrikerna, ett 30-tal, med ett
tillverkningsvärde av 2,2 milliarder fmk.
Faner-fabrikerna voro 1946 20, de flesta inom
sjöplatån, med ett produktionsvärde av 2,6
milliarder fmk. Inom pappersindustrien äro
pappersbruken, 23 till antalet, de viktigaste i fråga om
tillverkningsvärdet, vilket var 6,9 milliarder fmk.
Sulfitcellulosafabrikerna voro 20 och deras
produktionsvärde 4,9 milliarder,
sulfatcellulosafabri-kerna 9 med ett tillverkningsvärde av 2,9
milliarder, träsliperierna och pappfabrikerna resp. 28
och 17 och tillverkningsvärdet tills. 4 milliarder
fmk. Träförädlingsindustrien är en typisk
exportindustri, vars genombrottstid daterar sig från
senare hälften av 1800-talet och vars största
expansion inföll på 1920- och 1930-talen.
Utvecklingen har gått mot en större förädling av
råvarorna. — Metallindustrien, som i
huvudsak är förlagd till Helsingfors, Åbo och
Tammerfors samt Vuoksens och Kumo älvdalar,
har gamla traditioner, ända från 1600-talet, i F.
Denna industrigren har arbetat främst för
hemmamarknaden, men efter vapenstilleståndsavtalet
har metallindustrien ryckt upp i främsta ledet
genom att i skadeståndsavtalet med
Sovjetunionen inrycktes betydande leveranser av
metallindustriens produkter, ss. maskiner och fartyg.
Metallindustrien räknade 1946 1,352
arbetsställen med 77,123 arb. och med ett
tillverkningsvärde av 29,0 milliarder fmk. Inemot hälften av
arbetarantalet, 38,187, kom på gruppen gjuterier,
mekaniska verkstäder och skeppsvarv, likaså
ungefär hälften av metallindustriens hela
produktionsvärde el. 13,4 milliarder fmk. Smält- och
metall förädlingsverken hade 10,930 arb. och ett
tillverkningsvärde av 9,5 milliarder fmk,
fabrikerna för tillverkning av elektriska maskiner
5,447 arb. och ett produktionsvärde av 1,8
milliarder fmk. — Textil- och
beklädnadsindustrien hade 462 arbetsställen och var
främst förlagd till Tammerfors, Åbo,
Helsingfors, Björneborg, Vasa, Forssa och Hy vinge.
Den sysselsatte 1946 31,946 arb., och
tillverkningsvärdet var 10,2 milliarder fmk. Utom
bomulls- och ylleindustrien äro spec.
beklädnadsfabrikerna och trikåfabrikerna av betydelse. —
Livsmedelsindustrien räknade 725
arbetsställen och sysselsatte 14,598 arb. Dess
produktionsvärde var 16,0 milliarder fmk.
Sockerbruk finnas i Helsingfors, Åbo, Kotka och
Vasa, tobaksfabriker i Åbo, Jakobstad och
Helsingfors. — Jord- och stenindustrien
omfattade 475 arbetsställen och sysselsatte 15,204
arb. Tillverkningsvärdet var 4,5 milliarder fmk.
Cementfabriker finnas i Pargas, Lojo och
Vill-manstrand, vidare finnas 8 kalkbruk, 11
glasbruk och 2 porslins- och fajansfabriker, av de
sistn. är den ena, Arabia i Helsingfors, en av
världens största i sitt slag. — Läder-,
gum
mi- o. d y 1. industri hade 283
arbetsställen, 11,457 arb. och ett tillverkningsvärde av
4,4 milliarder fmk. Bland dem märkas 78
skofabriker. De minsta industrigrenarna voro k
e-miska industrien och grafiska
industrien, den förra med 219 arbetsställen,
5,673 arb. och ett produktionsvärde av 3,9
milliarder fmk. Grafiska industrien hade 232
arbetsställen med 8,286 arb. och ett tillverkningsvärde
av 2,2 milliarder fmk.
Landets industriella resurser ha lidit tunga
förluster genom landavträdelserna icke endast i
vattenkraft och råvarutillgångar utan även i
form av fabriker, maskiner,
kommunikationsmedel m. m. En del av det förlorade har dock
återvunnits genom nyinvesteringar och genom
ökning av de återstående industriernas kapacitet.
Industriproduktionens volym beräknades 1947
motsvara 85 °/o av 1938 års nivå.
Industrien i F. är i betydande utsträckning
elektrifierad. Dess primärmotorer giva 1,3 mill.
effektiva hk. En stor del av dessa alstras av
vattenkraft. Vattenkraftens utnyttjande
er-bjuder dock i F. olika svårigheter, främst
beroende på den ringa fallhöjden. Före 2:a
världskriget beräknades landets sammanlagda
vattenkrafttillgångar till 4,5 milliarder kWh per år.
Ännu 1920 var antalet utbyggda kWh endast
100 mill., 1928 hade det stigit till 800 mill. och
vid 2 :a världskrigets utbrott 1939 till 3,1
milliarder. — Vid fredsslutet 1944 avträddes de stora
vattenkraftverken Rouhiala och Enso-Vallinkoski
vid floden Vuoksen med 1,4 milliarder kWh till
Sovjetunionen, som även övertog Jäniskoski vid
Pasvik älv. Plärigenom gick över V3 av den
utbyggda vattenkraften förlorad. — De viktigaste
redan utbyggda kraftverken befinna sig i
Vuoksens, Kymmene och Kumo älvsystem.
Vattenkraften i Ule och Kemi älvar utbygges,
varjämte nya kraftverk uppföras i Vuoksen,
Kymmene och Kumo älvar. Härigenom får F. ett
krafttillskott på 2 milliarder kWh per år.
Handel och sjöfart. Av handel hade
Myllykoski kraftverk i Kymmene älv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
