Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Finland
440
i virkesmängden, likaså under 2 :a världskriget.
Under åren efter 2:a världskriget torde däremot
en smärre överavverkning ha ägt rum. Detta är
dock en övergående företeelse. I statsskogarna
avverkades 1945 3,8 mill. m3, därav 1,9 mill. m3
stock- o. a. grovt timmer, 0,8 mill. m3
massaved och 1,1 mill. m3 brännved.
Bruttoinkomsterna voro 514 mill. fmk. Det är att märka, att
huvuddelen av statsskogarna är belägen i n. F.
och återstoden på vattendelarna. Detta gör, att
för stora delar av statsskogarna finnes ringa el.
ingen avsättning av virke. — Skogsbruket i F.
gynnas av de fördelaktiga
transportförhållandena. Vattendragen erbjuda virkesflottningen stora
fördelar genom sin ringa fallhöjd och genom
att de talrika sjöarna utjämna
vattenståndsväx-lingarna. Flottledsnätets sammanlagda längd var
1946 15,284 km. Trä varutransporterna ha dock
väsentligt försvårats, då Saima kanal gått
förlorad som samfärdselled i samband med
avträdandet av Karelen. — Skogsbruket är en
av-landets viktigaste näringsgrenar. 1940 hade
113,000 personer sin huvudsakliga utkomst av
skogshygge och stockflottning, men partiellt i
form av säsongarbete, ss. hygge och
timmerkör-ning, ger skogsbruket sysselsättning och
betydande förtjänst åt ytterligare tiotusental
personer, främst småbrukare.
Bergsbruket var före 1 :a världskriget
helt obetydligt. Det har emellertid tagit ett
betydande uppsving, sedan en del brytvärda
malmförekomster påträffats och begynt exploateras
under de senaste decennierna. 1945 omfattade
malmbrytningen 12 arbetsställen med 1,120
arbetare och 273 övriga anställda. Nämnda år
ut-vunnos härvid bl. a. inalles 69,298 ton
kopparkoncentrat och 110,320 ton svavelkiskoncentrat.
Den viktigaste malmförekomsten är Outokumpu
i n. Karelen. Den äges av staten.
Malmbrytningen omfattade 1944 500,000 ton malm. Utom
koppar- och svavelkiskoncentrat utvinnas i
Outokumpu även zinkkoncentrat och guld. I
Pa-rostenjärvi koppargruva i Ylöjärvi n. om
Tammerfors brötos 1944 98,000 ton malm och i
Ma-kola gruva i Nivala 44,000 ton malm. Bägge
dessa drivas av Outokumpubolaget. Från Makola
erhålles kopparnickelkoncentrat. Vuoksenniska
ab. äger Haveri gruva i Viljakkala n. v. om
Tammerfors med en malmbrytning av 42,000 ton
1944. Dess huvudprodukter äro koppar- och
kopparkoboltkoncentrat samt guld. Samma bolag
äger Mätäsvaara molybdengruva i Pielisjärvi;
brytning 1944 270,000 ton. I den gamla gruvan
i Orijärvi i Kisko i s. v. F. brötos 25,000 ton;
huvudprodukter zink-, bly- och kopparkoncentrat.
I dess närhet, i Aijala, ha nya betydande
koppar-fyndigheter gjorts, och Outokumpubolaget har
upptagit driften av fyndigheten. — Under den
tid F. hade Petsamoområdet, upptäcktes där en
av världens största nickel fyndigheter, och
brytningen vidtog där i slutet av 1930-talet.
Nickelgruvan avträddes med Petsamoområdet till
Sovjetunionen.
Jakt och fiske bedrivas huvudsaki. som
binäringar till lantbruket. I den yttre skärgården
Renskinnsmarknad i Rovaniemi.
är fisket dock en huvudnäring. Av fiske som
huvudsakligt yrke levde 1940 c :a 20,000
personer. Vid kusterna är strömmingsfisket mest
givande. 1946 fångades 15,4 mill. kg strömming.
Av nors och siklöja fångades 1,8 mill. kg, av
sik 1 mill. kg, av lax 0,6 mill. kg, av annan
fisk 6,3 mill. kg. Flod- och insjöfisket är likaledes
mycket givande. — En viktig näringsgren i F. är
sedan 1920-talet uppfödning av pälsdjur. Av
renskötsel levde 1940 1,336 personer.
Industri. Industrialiseringen av F :s
näringsliv satte in relativt sent i jämförelse med
de övriga nordiska länderna. Ännu på
1890-ta-let understeg antalet industriarbetare 100,000, och
av totalbefolkningen levde vid sekelskiftet blott
10,6 °/o av industri och hantverk. Därefter
utvecklades industrien raskt, 1927 översteg antalet
industriarbetare 150,000 och 1937 200,000.
Under krigsåren inträdde en stagnation, men 1945,
det första fredsåret, steg arbetarantalet till
omkr. 220,000, och 1946 hade antalet ökats till
236,723. Numerären av kontors- och teknisk
personal inom industrien utgjorde då 32,135
personer. Antalet arbetsställen inom industrien
var 5,691 och bruttovärdet av produktionen 112,1
milliarder fmk. 1940 hade 21,0 °/o av
befolkningen sin utkomst av industri och hantverk,
och detta relationstal har sedan dess väsentligt
ökats. — Den på gr. av landets råvarutillgångar
betydelsefullaste industrigrenen är
träförädlingsindustrien. Den sysselsatte 1946
inalles 66,393 arb., av dem 45,726 inom
träindustrien och 20,667 inom pappersindustrien.
Produktionens bruttovärde var s. å. 38,8 milliarder
fmk. De från arbetsmarknadssynpunkt viktigaste
grenarna voro sågverk och hyvlerier med 531
arbetsställen och ett tillverkningsvärde av 8,1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
