Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drake, Sir Francis - Drake, Friedrich - Draken - Drakenberg, Christian - Drakenberg, Sten - Drakensbergen - Drakes sund - Drakhuvud - Drakman - Drakmånad - Drakon - Drakskepp - Drakslinga - Draksådd - Draködlor, Flygande drakar - Dram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
945
Drake—Dram
946
bragd och adlade
honom ombord på hans
skepp. Efter
härjningståg i spanska
Västindien 1585—86
sökte han i början av
1587 i Portugal och
Spanien omintetgöra
förberedelserna för
den stora armadan
men lyckades endast
delvis. Juli 1588
besegrade emellertid
Howard och D.
armadan i Engelska
kana
len. Efter några års fredlig verksamhet
sändes han jämte Hawkins 1595 ut på en
ny expedition till Västindien. Mest till följd
av sjukdomar och ledarnas oenighet
misslyckades företaget, och D. dog på sitt skepp
utanför Puerto Bello, trol. i dysenteri. D. var
en av grundarna av Englands sjömakt och blev
genom sina oförvägna bragder en av dess
populäraste sjöhjältar. — Litt.: J. Corbett, ”Sir F.
D.” (1891).
Drake, Friedrich, tysk skulptör (1805
—82). Han blev i Berlin Rauchs främste elev
och efterföljare. Han utförde flera statyer, t. ex.
den 9 m höga Viktoriabilden på Siegessäule i
Berlin (1873), statyer av Fredrik Vilhelm III
(marmor) och Schinkel (brons).
Draken, långsträckt stjärnbild på norra
stjärnhimlen mellan Stora och Lilla björnen, Cepheus,
Svanen, Lyran och Herkules.
Drakenberg, Christian, norsk sjöman,
ryktbar för sin påstådda höga ålder. D. var enl.
egen uppgift född på Blomsholm i Skee socken
i det då norska Bohuslän. Han seglade alltifrån
ungdomsåren som kofferdisjöman och skall ha
upplevat åtskilliga äventyr, bl. a. hos
barbaresker-na. 1720 kom han till Danmark och blev beryktad
för sin förmenta höga ålder. 1732 reste D. till
den uppgivna hemsocknen i Bohuslän och
återvände med ett kyrkoboksutdrag, som attesterade,
att han skulle varit född 1626, gifte sig 1737
med en skepparänka och levde sina sista år i
Ärhus, där han avled 1772, då alltså enl.
förmenande 146 år gammal. Han begrovs i Århus
domkyrka, och hans som en mumie intorkade lik
visades där länge som en sevärdhet. Det är
uppenbart, att uppgifterna om D. äro
legendariska; varken den präst, som enl. nämnda attest
skulle ha döpt honom, ej heller utställaren av
attesten 1732 ha arkivaliskt kunnat påvisas, och
all anledning är att förmoda, att en förfalskning
föreligger.
Drakenberg, Sten Adalrik, militär, fäktare
(1861—1946). Han blev 1899 kapten vid
Liv-reg:tets grenadjärer, tog 1909 avsked från aktiv
militärtjänst, blev s. å. major och 1918
överstelöjtnant i armén. Vid Gymnastiska
centralinstitutet var han ord. lärare i militärgymnastik
(fäkt
ning) 1904—09, därefter överlärare i samma ämne
och 1924—27 institutets föreståndare. D. har
redigerat och författat största delen av ”Kungl.
gymnastiska centralinstitutets historia 1813—
1913” (1913) samt utgivit bl. a. (tills, m. C.
Hjorth) ”Handledning i florettfäktning” (1910).
D. utövade en förtjänstfull verksamhet inom
fäktningens och idrottsorganisationens område.
1918—45 var han sekr. i Kungl. patriotiska
sällskapet.
Drakensbergen, se Drakbergen.
Drakes sund [dréiks], en c:a 850 km bred
havsarm, som mellan Sydamerika och
Syd-Shet-landsöarna förbinder Atlanten med Stilla havet.
D. är uppkallat efter Francis Drake.
Drakhuvud, arter av släktet Scorpaena,
tillhörande fam. Scorpaenidae av de taggfeniga
benfiskarna. Mycket fula fiskar, som likna våra
simpor (”ulkar”). Tre arter av 15—40 cm längd
leva i Medelhavet och vid s. v. Europas kuster
till Engelska kanalen i n. Rovfiskar, som gömda
bland stenar och alger invänta sitt byte och som
ha stor förmåga att skifta färg till likhet med
omgivningen.
Dra’kma, se Drachme.
Drakmånad, se Månad.
Dra’kon, grek. (lat. Dra’cd), lagstiftare i Aten
(omkr. 620 f. Kr.). Hans lagar torde till icke
ringa del ha varit en skriftlig uppteckning och
systematisering av äldre rättsgrundsatser, vilka
dittills fortplantats muntligen. Dessa lagar
fram-stodo för en senare och mera human tid som
omänskligt stränga (drakoniska
bestämmelser). Någon reform av författningen har D.
säkerligen icke genomfört.
Drakskepp, se Drake 3) och Vikingafartyg.
Drakslinga, se Runstensslinga.
Draksådd, i anslutning till den forngrekiska
sagan om Jason, som sådde draktänder och ur
sådden såg vapenklädda män uppstiga, som ville
förgöra honom: utspridande av fördärvbringande
åsikter el. läror.
Draködlor, Flygande drakar, Dra’co,
släkte av fam. Agamidae bland ödlorna, främst
utmärkt av att ha 5—6 par starkt förlängda
falska revben, vilka som ribbor stödja från
bålens sidor utgående hudveck (flyghud), som
genom dem kunna spännas ut till en fallskärm, då
d. kasta sig ut från ett träd. Eljest ligga
hudvecken solfjäderlikt hopslagna längs kroppssidorna.
Den sträcka, som d. i glidflykt passera, kan
uppgå ända till omkr. 20 m. Genom teckning
och praktfulla färger erinrar flyghuden ofta om
fjärilsvingar. D. äro insektätande dagdjur, som
helst hålla till uppe i höga trädkronor. D. äro
utmärkande för den indomalaj iska regionens
rep-tiliefauna. De bli högst 30 cm långa; mest känd
är Draco volans. — Se bild vid Agamider,
sp. 156.
Dram [eng. uttal dräm], i England en liten
handelsvikt =1,8 g; även en medicinal vikt = 3,#
g. — I Norge och Danmark betyder d. en sup.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
