Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drake - Drake, ätter - Drake, 1. Gustaf - Drake, 2. Erik - Drake, 3. Adolf - Drake, 4. Gunhild - Drake, Sir Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
943
Drake
944
d. har i alla tider varit det kejserliga Kinas
emblem. Den har av gammalt stor användning i
Kinas och Japans dekorativa konst. Forngrekerna
prydde hjälmar och sköldar med drakbilder; hos
romarna under kejsartiden blev d. fälttecken.
2) Flygande d., se Draködlor.
3) D. el. drakskepp, de största och
förnämsta av de för krigiskt ändamål avsedda
vikingaskeppen. Namnet gavs, emedan förstäven
ofta upptill slutade i ett drakhuvud och
bakstammen likaledes upptill avslutades med en
drakstj ärt.
4) I luftseglingsteknisk mening en kropp, som,
ehuru tyngre än luften, genom vindens tryck
på en el. flera snett ställda ytor kan höjas och
hållas svävande i luften, så länge den står i fast
förbindelse med marken genom en el. flera linor.
Sedan urminnes tider har en fantastisk figur av
sådan art under namnet ”drake” använts av de
österländska folken, särsk. kineser och japaner,
mest till sport och kultändamål, men dyl. d. äro
först i nyare tid med visshet kända i Europa. Den
förekom där till att börja med uteslutande som en
leksak i den traditionella formen av ett lätt
träkors, överspänt med papper, som bildar ett
fyr-sidigt, i ett av hörnen något utdraget plan. En
svans av små pappersrullar, fastknutna på ett
snöre, ger stadga åt d:s rörelser i luften. —
Andra former av d. äro Hargrave-draken,
bestående av två bakom varandra anordnade
låd-formiga bärkroppar, Lamsan-draken av
Hargra-ve-typ men med den aktra bärkroppen mindre
än den främre samt trapp-draken med plana, i
trappform bakom varandra anordnade bärytor.
För meteorologiskt ändamål användes i stor
utsträckning Hargrave-draken, vid vilken fästas
lätta registrerande instrument. Stighöjder av ända
till 9,740 m ha nåtts med sådana d. För
vetenskapligt ändamål användes d. första gången 1749
av Wilson. 1752 utförde Franklin sina kända
experiment med blixten förmedelst d. av den
enkla triangel formen. För militära ändamål
brukas ett flertal i tandem anordnade d., varigenom
lyftkraft tillräcklig att lyfta en människa
er-nåtts; i vissa arméer har d. använts för
utförande av militära spaningsuppdrag.
5) En av norske ingenjören J. Anker
konstruerad entypsbåt (”Draken”), urspr. avsedd som
en billig kappseglingsbåt för Sveriges västkust,
Norge och Danmark. Båten har följ, huvuddata:
längd överallt 8,900 m, bredd 1,958 m, barlastköl
av järn, vikt 1,000 kg och ursprunglig segelarea
bestående av bermudasstorsegel och fock om
sammanlagt 20 m2. Enl. bestämmelser 1946 har
förtriangeln ökats och spinnaker, som tidigare ej
fick föras, blivit tillåten. D. är försedd med en
akteröver öppen kapp och får även förses med
ruff. Den har visat sig vara en händig och
särsk. i frisk vind snabb båt och har vunnit
ganska stor anslutning i de skandinaviska
länderna och i England samt var bl. a. antagen som
kappseglingsbåt vid olympiska spelen 1948.
Drake, adliga ätter. Under senare medeltiden
funnos i Sverige flera släkter med namnet D. Mest
bekant är den från frälseätten Hand utgrenade,
1625 introducerade och alltjämt fortlevande ätten
D. af Hagelsrum, till vilken D.i)—4) höra.
1) Gustaf D., sjörövare (1634—84). Han
var hovjunkare hos Karl X Gustav och blev
ryttmästare vid finska adelsfanan 1660. Jämte
sin svåger frih. Gustaf Adolf Skytte övade D.
sjöröveri på Östersjön 1657—62. Mest bekant
är den tilldragelse, då de aug. 1662 över föllo ett
holländskt handelsfartyg, dödade besättningen och
rövade lasten, som infördes till Skyttes gods
Strömserum i Älems socken. Då saken upptäckts,
avrättades Skytte, men D. och hans hustru
lyckades undkomma till utlandet och återvände på
lejd 1664. D. dömdes 1665 av Göta hovrätt till
landsförvisning men fick sedan återkomma. Han
är huvudpersonen i V. Rydbergs roman
”Friby-taren på Östersjön”.
2) Erik D., musikskriftställare (1788—1870).
Han blev 1826 biträdande lärare, 1830 prof, i
musikteori vid Mus. akad. i Stockholm samt
1841 dennas ord. sekr. och inspektor för
Kon-servatoriet; avgick 1861. Han utgav en mängd
skrifter i musik; till de tryckta höra
”Elemen-tarcours i harmonieläran” (3:e uppl. 1851—57),
”Läran om kontrapunkten”, I (1845), ”Frågor
i harmoniläran” (1846; 2:a uppl. 1849). D.
biträdde A. I. Arwidsson vid redigerandet av
musiken till ”Svenska fornsånger” (1834—42) och
redigerade musiken till ”Valda skrifter af C. M.
Bellman” (1836—37), varvid han även
efter-forskade Bellmanmelodiernas härkomst. Hans
kompositioner omfatta dels orkestersaker, dels
kammarmusik, pianostycken och solosånger.
3) Magnus Adolf Gottlob D.,
baptistpredikant (1833—1906). Sedan han i Uppsala avlagt
teologiska examina, verkade han en tid som lärare
i Linköping och Västervik. 1858 slöt han sig till
baptistsamfundet och blev medhjälpare till pastor
A. Wiberg i Stockholm. Han utgav från 1868
tidningen Wecko-Posten. Han var från 1866
lärare vid Betelseminariet och som sådan
inflytelserik och avhållen.
4) Gunhild D., yrkesexpert (f. 1889 1/io),
utexaminerad skolkökslärarinna 1910, lärarinna vid
Statens skolköksseminarium 1919—34, konsulent i
Skolöverstyrelsen 1934—43 och därefter byrådir.
för husligt arbete i överstyrelsen för
yrkesutbildning. D. har anlitats som expert och sakkunnig
i kvinnliga yrkes frågor samt fungerat som led.
och ordf, i olika kvinnliga yrkessammanslutningar.
Drake [dréik], Sir Francis, engelsk
sjöhjälte (omkr. 1540—96). Han gick vid unga år
till sjöss. 1572 for D. med två fartyg ut på
kaparfärd till Västindien, nådde på Panamånäset
fram till Stilla havet och återvände 1573 med rikt
byte. Dec. 1577 började han med fem fartyg, av
vilka blott ett fullbordade resan, en
världsomseg-ling, for genom Magellansundet, härjade
eftertryckligt de spanska besittningarna på
Sydamerikas västkust och seglade från Kalifornien över till
Ostindiska arkipelagen, därpå förbi Goda
Hoppsudden tillbaka till England (sept. 1580). Efter
någon tvekan gillade drottning Elisabet hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
