- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
941-942

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dragsmark - Dragspel - Dragstans - Dragstift - Dragör - Drakballong - Drakbergen el. Drakensbergen (Kathlambabergen) - Drakblod - Drakblodsträdet - Drake

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

941

Dragspel—Drake

942

Kinesisk drake på en fana (t. v.) och S:t Göran och draken av B. Notke i Storkyrkan, Stockholm.

munen Skaf tö. — ID. anlades trol. år 1234 av
norske konungen Håkan Håkansson ett till
pre-monstratensorden hörande kloster,
Marie-s k o g, som efter hand begåvades med stora
jordagods. Redan 1519 hade klostret en världslig
styresman; 1532 blev det fullständigt
sekulariserat. Klosterbyggnaderna nedbrötos i början
av 1600-talet för att lämna sten till Bohus’
fäst-ningsbyggnad. Även kyrkan förföll småningom;
1846 sammanstörtade sista resten av murarna.
Grundmurarna ha numera utgrävts och
konserverats. Se W. Berg, ”D:s kloster” (i ”Bidrag
till kännedom om Göteborgs och Bohus läns
fornminnen och historia”, VI 1900); J. S. Lidell,
”D:s kloster” (1923).

Dragspel, se Harmonika.

Dragstans, stans för plåtarnas ”hopdragning”
(så att de vid nitstället ligga väl intill varandra),
innan nitningen sker.

Dragstift, instrument för uppdragande av linjer
i tusch el. annan flytande färg vid linearritning.

Dragör, hamnort på ö. kusten av Amager,
Danmark; 2,000 inv. Samhället har stadskaraktär
och har åtskillig sjöfart. Badort. Hade under
medeltiden rikt sillfiske.

Drakballong, se Luftballong.

Drakbergen el. Drakensbergen (K a t
h-lambabergen), randberg i Sydafrika,
sydafrikanska höglandets ö. begränsning. Är
vatten-delare mellan Oranj ef lodens vattensystem och
Indiska oceanens och bildar gräns mellan
Basuto-land och Oranjefristaten i v. samt Natal i ö.;
omfattar, i vidsträcktare bemärkelse, även
hög-landsranden genom Transvaal till Olifantfloden.
Den starkast markerade delen av bergsträckan
ligger i s. utmed Basutogränsen. Berget höjer sig
här i mäktiga, taffelliknande toppar och stupar
brant till terrasserna i ö. Den högsta toppen och
hela Sydafrikas högsta punkt är Champagne
Castle el. Cathkin Peak (3,650 m ö. h.), medan

den närbelägna Giants Castle når 3,350 m och
Mt aux Sources 3,283 m. De viktigaste
passövergångarna äro van Reenenpasset (1,682 m)
och De Beers (1,635 m).

Drakblod, harts, som huvudsaki. utvinnes ur
frukterna av en palmart, Daemonorops
(Cala-mus) Draco, vilken växer på Sundaöarna, mest
på Sumatra, samt i Bortre Indien. Fås efter
ut-svettning ur frukterna el. genom utsmältning ur
dem. Hartset har blodröd till mörkröd färg, är
ogenomskinligt, lättlösligt i terpentinolja, eter
och alkohol. Nyttjas till framställning av röda
fernissor och polityrer och i fotografien till
pigmenttryck. — Ett annat slag av d. utvanns
fordom ur drakblodsträdet (Dracaena, se
d. o.). I Västindien fås dessutom olika slag av
d. ur Pterocarpus Draco (fam. Leguminosae) och
Croton Draco (fam. Euphorbiaceae).

Drakblodsträdet, se Dracaena.

Drake (grek. dr a’kon). 1) Sagovidunder med
jättelik, fjällig överkropp, vingar, framben, stora
klor och väldig stjärt, huvud med kam, öron
och fruktansvärd blick. Dylika odjur ha spelat
en betydande roll i europeiska och asiatiska folks
övertro. Forngreker och nordbor tänkte sig d.
som vaktare av heliga källor el. dyrbara
skatter. Ryktbara bragder som drakbesegrare
utfördes av gudar och hjältar (Apollon, Herakles,
Kadmos, Sigurd, Beowulf m. fl.). För
babylo-nierna var d. det allt ont födande urkaos, som
besegras av solguden Marduk. I Psaltaren och
Uppenbarelseboken nämnes d. som mörkrets
ande. Medeltidens kyrkliga symbolik gjorde
honom till sinnebild av djävulen och lät denna d.
besegras av ärkeängeln Mikael, den helige Georg
o. s. v. I romansk konststil upptogs d. som
ornamentalt motiv, med gestalten ofta sammansatt
av orm, lejon och fladdermus. I Kina har d.
sedan urminnes tider spelat en viktig roll i
folktron (särskilt som regngivande gudomlighet), och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0581.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free