Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Claesson, Åke - Claëstorp - Claeszoon, Aris - Claim - Clair, René - Clairault el. Clairaut, Alexis Claude - Clair-obscur - Clairon, Hippolyte - Clairvaux - Clairvoyance - Clajus, Johann d. ä. och d. y. - Clam, ätt - Clan - Clangula - Clan-na-Gael - Claparède, Édouard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
849
Claèstorp—Claparède
850
lärare vid
Dramatiska teaterns
elevskola, sedan 1942 som
skådespelare vid
denna scen. Bland hans
senare rollskapelser
märkas Maingot i
”Diana går på jakt”,
Toas i ”Ifigenia på
Tauris”, professor
Bo-telius i ”Den stora
skuggan”, Santaguano
i ”Markisinnan”,
kapten Tollendahl i
”Attentatet”, William
Pryd i ”De vackra människorna”, Tobias Raap i
”Trettondagsafton”, Martinsen-Schmidt i
”Silkeborg” och Narcissus i ”Britannicus”., Han har
under de senare åren flitigt medverkat i svensk film.
—■ C. har bl. a. utg. reseskildringarna ”Falska
trubadurer” (1932, tills, m. Olof Enckell), ”Den
förtrollade trädgården” (1934), ”Makedoniska
flöjten” (1935) och ”Stjärnklara firmamente”
(1945).
Claèstorp [klä’s-], fideikommiss i s. v.
Södermanland, 8 km s. v. om Katrineholm, östra
Vingåkers socken, Södermanlands län; 4,818 har,
därav 1,316 har åker. Tax.-värde 2,5 mkr.
Slottet är av sten i tre våningar med fristående
flygelbyggnader från 1700-talets mitt, i fransk
stil. C. tillhörde från 1400-talet släkterna Ulf,
Uggla, Gyllenstierna m. fl. samt kom 1702 till
greve Nils Strömberg, vars son Claes gjorde
det till fideikommiss för ätten Lewenhaupt. Nuv.
innehavare är överhovj ägmästaren greve Claes
C:son Lewenhaupt.
Claeszoon [klä’sån], Aris, nederländsk
bildhuggare (från Haarlem), verksam i Sverige.
Han utförde gravvården över Gustav Banér i
Uppsala domkyrka m. fl gravvårdar och andra
dekorativa skulpturarbeten.
Claim [kléim], eng. (eg. anspråk), jordlott
el. rätt till sådan, särskilt eng. och amerik.
gruv-term för inmutat område el. del av
mineralfyndighet ; patentanspråk.
Clair [klär], René, fransk filmregissör (f.
1898). C. var urspr. journalist, kom därefter
till filmen och gjorde sig snart känd som
Frankrikes främste regissör av moderna filmkomedier.
Redan under stumfilmstiden slog han igenom med
”Det var i vår ungdom” (”Den italienska
halmhatten”). Vid ljudfilmens genombrott förvånade
och entusiasmerade han med den originella
musikfilmen ”Sången till Paris” och regisserade senare
framgångsrikt ”Två lyckliga hjärtan”,
”Miljonären” och ”Paris dansar” samt i England ”Spöket
reser västerut” och ”Den döde tar till flykten”.
Efter krigsutbrottet 1939 for C. till Hollywood,
där han bl. a. skapade ”Farlig som synden” och
”Det hände i morgon”. Återkommen till
Frankrike fullbordade han där ”Le silence est d’or”
(1947), som återgav honom hans gamla ställning
som den europeiska filmens elegantaste ironiker.
Clairault el. Clairaut [klärå’], Alexis
C 1 a u d e, fransk astronom och matematiker
(1713—65). Han deltog i den av Maupertuis
ledda gradmätningen i Lappland 1736. C. var en
av sin samtids främsta teoretiska astronomer.
Genom en lösning av trekropparsproblemet,
gällande för månen, beräknade han månens bana
långt exaktare än någon förut.
Clair-obscur [klär-åpsky’r], fr., klärobskyr,
ljusdunkel.
Clairon [klärå’], Claire Josèphe Hippolyte
de la Tude (eg. Claire Léris), fransk
skådespelerska (1723—1803). Hon debuterade 1743 med
stor framgång på Théåtre franqais som Phèdre.
C. stannade vid Théåtre franqais till 1765, då hon
avgick efter att ha blivit fängslad för vägran
att uppträda tills, m. en illa beryktad kamrat.
Under två årtionden lade C. parispubliken för
sina fötter genom sina framställningar av
Raci-nes, Comeilles och Voltaires hjältinnor. — Litt.:
E. de Goncourt, ”M:lle C.” (1890; 1911).
Clairvaux [klärvå’], by i fr. depart. Aube
(Champagne), vid Aube, 11 km s. ö. om
Bar-sur-Aube. Förr berömt cistercienskloster, Clara
vallis, grundlagt 1115 av Bernhard av C.
Clairvoyance [klärvæajä’s], fr., se
Klär-voajans.
Cla’jus, J o h a n n d. ä. och J o h a n n d. y.,
tyska författare, se Klaj.
Clam, österrikisk-bömisk ätt, uppkallad efter
slottet Clam i övre Österrike, som 1524 kom
i släktens ägo. 1655 fick den friherrlig och
1759 grevlig värdighet. Den är delad på två
linjer, C1 a m-G allas och C1 a m-M a r t i n i c.
Till den förra grenen, som utslocknade 1930,
hörde Eduard von Clam-Gallas,
österrikisk militär (1805—91). Han utmärkte sig i
italienska kriget 1849 samt deltog som kårchef
i slagen vid Magenta och Solferino 1859 och
blev s. å. general. Under kriget 1866 förde C.
befälet över den kår, som stod längst i norr,
besegrades i en rad strider, miste efter slaget
vid Königgrätz sitt befäl och ställdes inför
krigsrätt men frikändes. — Inom den andra linjen
märkes Heinrich von Cla m-M a r t i n i c
(1863—1932). Han var 1916 österrikisk
jordbruksminister under Stürgk och Körber och
dec. 1916—juni 1917 ministärens chef men
lyckades icke åstadkomma enighet mellan partierna
i riksdagen.
Clan, se Klan.
Cla’ngula, se Knipa.
Clan-na-Gael [klän-na-géi’1], irl., ”gaelernas
ättlingar”, irländsk-amerikanskt hemligt sällskap,
se Fenier.
Claparède [-rä’d], Édouard,
fransk-schweizisk psykolog och pedagog (1873—1940), prof,
i experimentell psykologi vid univ. i Genève 1915.
C. behandlade särsk. djurpsykologiska och
barnpsykologiska problem. Han kan betraktas såsom
en av de främsta målsmännen för de nyare
pedagogiska strömningar, enl. vilka allt
uppfost-ringsarbete bör bygga på barnets intresse och
själwerksamhet. C. är jämte P. Bovet grundare
av Institut Jean-Jacques Rousseau i Genève.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
