Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Civitas - Civitavecchia - C-klav - Cl (kemi) - cl - Clackmannanshire - Cladium - Cladocera - Cladonia - Cladophora - Cladosporium - Cladothrix - Claëson, 1. Kristian - Claëson, 2. Nils - Claesson, Stig - Claesson, Åke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Civitavecchia—Claesson
848
Cladonia rangiferina, renlav.
f. Kr.); senare gavs den mer el. mindre
frikostigt av kejsarna åt enskilda ävensom åt
samhällen utom Italien, tills Caracalla utsträckte den
till rikets fria invånare 212 e. Kr.
Medborgarrätten förlorades bl. a. vid landsförvisning.
Civitavecchia [tjivitavä’kia], hamnstad till
Rom, vid Tyrrhenska havet, 60 km n. v. om
Rom; 25,000 inv. Cement fabriker. Hamnen
inrymmer skeppsvarv, magasin och en av Bernini
byggd arsenal. C. var antikens Centum Cellae,
grundlagt av Trajanus, även kallat Por tus
Tra-jani. Förstördes omkr. 812 av saracenerna men
återuppbyggdes 40 år senare och fick då
namnet C., ”gamla staden”. Påvarna Julius II och
Leo X läto befästa hamnen. I närheten
havsbad och svavelkällor. Det gamla kastellet och
muséet skadades svårt under 2:a världskriget.
C-klav, den notklav, som antyder, att den
linje den omsluter är det ettstrukna c. Den
begagnas antingen på första (sopranklav), andra
(mczzosopranklav), tredje (altklav) el. fjärde
(tenorklav) linjen. Sopranklaven och
mezzo-sopranklaven äro dock numera undanträngda av
g-klaven.
Cl, kem. tecken för en atom klor; även förk.
för de lat. namnen Claudius och Clodius.
cl, officiell sv. förk. för centiliter.
Clackmannanshire [kläkmä’nanjia],
Skottlands till arealen minsta grevskap, beläget
närmast n. om Forths mynning; 141 km2, 35,000
inv. Rika kolfält, ylleindustri och fåravel.
Huvudstaden Clackmannan har 2,500 inv.
Clädium, se Ag.
Clado’cera, se Vattenloppor.
Cladonia, släkte bland lavarna, med talrika,
ofta mångformiga arter och utbrett över hela
jorden, dock rikligast företrätt i tempererade och
kalla länder. Det utmärker sig genom
stamlik-nande, ihålig bål (podetium), som uppbär
fruk
terna. Vanliga och lätt igenkända bland de
svenska arterna äro C. pyxidata, bägarlav,
och C. coccifera, koschenillav, som båda
ha korta, enkla, upptill bägarlikt utvidgade
po-detier med väl utvecklade bladliknande
bildningar (fyllokladier) vid basen och rätt stora frukter;
hos den förra äro dessa bruna, hos den senare
vackert röda. Viktigast är C. rangiferina (med
flera underarter), renlav el. ”renmossa”, som
har rikt förgrenade, nästan vita el. halmgula
podetier med böjda grenspetsar och små bruna
frukter. Den växer bl. a. uppe på fjällen och
utgör under vintern renens viktigaste föda.
Clado’phora [-f-], se Grönalger.
Cladospo’rium, svampsläkte, tillhörande de
ofullständigt kända svamparna (fungi imperfecti).
En allmänt förekommande art är C. herbarwm,
som under namnet s o t d a g g uppträder som
parasit på växter, särskilt sådana, som av någon
anledning äro försvagade. Den vållar s. k.
korksmak hos butelj erat vin. C. butyri är en av
orsakerna till att smör härsknar. Flera C.-arter
äro utpräglade parasiter, t. ex. C. cucumerinum
på gurka och C. fulvum på tomat.
Cladöthrix, se Järnbakterier.
Claèson [klä’s-]. 1) Kristian Theodor C.,
filosof (1827—59), docent i praktisk filosofi i
Uppsala 1857. Han var en av Boströms mest
framstående lärjungar. Hans huvudarbeten äro:
”Om möjligheten af en filosofisk rättslära”
(1857) och ”Om språkets ursprung och väsende”
(1858). C:s samlade skrifter utgåvos i 2 bd
1860 av hans broder Gustaf Albert C. (1830
—1921), som till hugfästande av broderns minne
donerade sin efterlämnade förmögenhet till en
professur i praktisk filosofi vid Stockholms
högsk.
2) Nils Ludvig Alfred C., den föreg:s kusins
son, ämbetsman (1848—1910). Han valdes 1889
till riksdagens justitieombudsman, utnämndes
1892 till justitieråd och var juni 1898—juli 1902
ecklesiastikminister i Boströms och v. Otters
ministärer.
Claesson [klä’s-], Stig Melker, kemist (f.
1917 V2), fil. dr och doc. 1946, prof, i fysikalisk
kemi 1949, allt vid Uppsala univ. Åren 1946—48
var han Rockefellerstipendiat i U.S.A. I sina
arbeten har han framför allt behandlat
adsorp-tionsanalysen.
Claesson [klä’s-], Åke Harald Einar,
skådespelare (f. 1889 2A). C. genomgick 1910—12
Dramatiska teaterns elevskola, tillhörde teatern
1912—13 som premiärelev och 1913—14 som
skådespelare. 1916—18 var C. knuten till Åbo
svenska teater och därefter i olika repriser till
Svenska teatern i Helsingfors ända till 1934.
Under denna tid kreerade han en stor mängd
karaktärsroller i första planet. — Efter
återkomsten till Sverige har C. varit livligt
verksam bl. a. i föreläsningsinstitutionens tjänst och
även deltagit i Riksteaterns turnéer samt
framträtt som recitatör och i synnerhet som
bell-manssångare. Sedan 1941 är C. anställd som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
