Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bukspottkörteln, pankreas - Buksvampar - Bukt - Buktalare - Bukvattusot, bukvattensot - Bulawayo - Bulb - Bulbifer - Bulbill - Bulbjärn - Bulbocodium, ljusblomma - Bulbosus - Bulbul - Bulbus - Bulbär - Bulbärparalys - Buldan - Bule - Bulevard - Bulgakov, Michail Afanasievitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
Buksvampar—Bulgakov
118
Högra delen av bukspottkörteln (upplyft) och
toly-fingertarmen.
nervsystemet. Bukspotten innehåller enzym, som
nedbryta äggviteämnen, fett och kolhydrat.
B:s inre sekretoriska verksamhet utgår från
de s. k. Langerhansska öarna, grupper av celler
i den vävnad, som utfyller rummet mellan de
ovan nämnda rörformiga bildningarna. Sekretet,
som avgives direkt till lymfvägarna, kallas
insulin och spelar en viktig roll för
kolhydratomsättningen.
Buksvampar, se Gasteromyceter.
Bukt, havets inskärning i en kust, då denna
inskärning i förhållande till sin bredd ej tränger
synnerligen djupt in i landet.
Inom folkrätten förefinnes ingen enighet om
vad som rätteligen bör menas med bukt till
skillnad från vik vid beräkningen av
territorialvattengränsen, och denna tvekan sammanhänger
med den vacklande bestämningen av ”kusthavets”
utsträckning. Enl. svensk rätt dragés nämnda
gräns 4 sjömil (distansminuter) från land el.
yttersta övervattensskär, medan i utländsk rätt
gränsen oftast går vid 3 sjömil. Oavsett dessa
mått anses varje stat i fråga om b. äga rätt
att inom rimliga gränser själv bestämma, i vilken
utsträckning b. skall falla inom sjöterritoriet. I
Sverige anses Hanöbukten falla utom, men
Skäl-derviken och Laholmsbukten inom svenskt
sjöterritorium.
Buktalare, ventrilokvist, person, som har
förmågan att så förändra karaktären (klangfärgen)
i rösten, att denna för åhöraren tyckes komma
längre bort ifrån, än verkligen är fallet, el. från
en hålighet (ett källarvalv el. dyl.). — Buktaleriets
konst är gammal. Den omtalas redan av
Hippo-krates.
Utom av rösten betjänar sig b. av åtbörder
och minspel för att missleda de närvarande.
Särskilt söker han frambringa ljuden utan att
märkbart röra läpparna.
Bukvattusot, bukvattensot, ascites, är en
ansamling av större el. mindre mängd av en klar
el. mera grumlig, gul till gulröd vätska i
bukhålan. B. uppkommer dels vid kronisk
inflam
matorisk retning av bukhinnan, t. ex. vid utsådd
av tuberkler el. kräftknottror i densamma, dels
vid dålig blodcirkulation, ss. vid hjärtfel el.
skrumplever, då portåderns avflöde är försvårat.
B. uppträder även vid vissa former av
njurinflammation. Vätskemängderna kunna bli mycket
stora: 15 till 20 1 är ingen sällsynthet, varvid
buken blir betydligt uppspänd och den sjuke
svårt invalidiserad.
Bulawayo [bolaæåTåu], stad i Syd-Rhodesia,
Afrika, 1,360 m ö. h.; 55,000 inv., därav 18,000
vita. B. är Syd-Rhodesias främsta handelsstad
och huvudort i Matabeleland; järnväg till
Kapstaden, Nord-Rhodesia och Moqambique;
flygstation. Museum, öppnat 1910, med
mineralsamling och antika föremål från Zimbabwe och andra
sydafrikanska ruinstäder. B. omges av rika
guldfält och en för jordbruk lämpad trakt. B. har
j ärnvägsverkstäder o. a. industri.
Bulb, ansvällning. — 1) Inom anatomien vissa
ansvällningar av nerverna (t. ex. luktnerven), av
blodkärlen (aorta, inre halsvenen m. fl.). Även
ögonklotet, bildat av flera utanpå varandra
liggande blad, kallas en b. — 2) En i underkanten
av kölen på fenbåtar fäst, cigarrformad klump av
bly el. annan tung metall. Den tjänar som ballast.
BuTbifer, artnamn på växter med lökar el.
groddknoppar.
Bulbi’11 (av lat. bu’lbus, lök), groddknopp, se
Knopp.
Bulbjärn, ett valsat järn, vars sektionsform
liknar ett L med en klumpformig utvidgning på den
ena skänkeln. Användes inom skeppsbyggeriet till
däcksbalkar, skottstag o. dyl.
Bulbocödium, ljusblomma, ett till
liljeväxterna hörande släkte, mycket likt Colchicum,
varifrån det skiljes genom fribladig kalk. Som
vårblommande prydnadsväxt odlas B. vernum
(från Sydeuropa).
Bulbösus, artnamn på växter med knöl- el.
lök-formig jordstam.
BuTbul, pers., näktergal, sångfågel.
Bu’lbus, lat., lök. — Även lat. namn på
ögongloben.
Bulbär, hörande till förlängda märgen, belägen
i förlängda märgen.
Bulbärparalys, en nervsjukdom, som är
lokaliserad till de kärnor för huvudets nerver, som ha
sitt läge i medulla oblongata (”bulben”), den
s. k. ”förlängda märgen”. Sjukdomens symtom
äro nedsättning i de mimiska ansiktsmusklernas
rörelseförmåga, atrofi (förminskning) av tungan
jämte svårighet vid tal och svälj ning m. m. I
regel leder b. till döden.
Buldän, grov, tvåskaftad vävnad av lin-,
jute-el. hampgarn, använd till säckar, packväv, grova
kläder o. dyl.
Bule’ [nygrek. utt. voli’], grek.,
rådsförsamling i det antika Greklands demokratiskt styrda
städer. I det moderna Grekland betecknar b.
landets riksdag el. dennas direkt folkvalda kammare.
Bulevärd (fr. boulevard, av ty. Bollwerk,
fästningsverk), bred, trädplanterad gata (ofta anlagd
på forna fästningsvallar).
Bulgakov [bolga’kaf], Michail A fan a-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
