Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bulgakov, Michail Afanasievitj - Bulganin, Nikolaj Alexandrovitj - Bulgarer - Bulgarien - Naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Bulganin—Bulgarien
120
sievitj, rysk författare (1891—1931). Hans
roman ”Det vita gardet” gjorde honom allmänt
känd, men den ådrog också förf, många
beskyllningar för att hysa kontrarevolutionära tendenser.
En dramatisering av romanen, med titeln
”Familjen Turbins dagar”, uppsattes 1926 i Moskva.
Även skådespelet ”Molière” uppfördes där (1936).
Hans komedi ”Zojkas bostad” var mycket populär
på 1920-talet. B. skrev även noveller.
Bulganin [bolga’njin], Nikolaj
Alexan-drovitj, sovjetrysk politiker (f. 1895). Under
och efter 2:a världskriget har B. ryckt fram till
en av de ledande ställningarna under Stalin.
Under krigets slutskede erhöll han plats i högsta
försvarsrådet. Febr. 1946 blev han bitr,
försvarsminister ”för allmänna ärenden” med
armégenerals rang. Han har säte i de ställföreträdande
ministerpresidenternas råd, folkkommissariernas råd
samt Centrala exekutivkommitténs presidium. Han
efterträdde i maj 1947 Stalin som försvarsminister
men entledigades mars 1949, varvid han dock
behöll övriga ämbeten. B. är marskalk av
Sovjetunionen.
Bulgarer, folknamn, urspr. betecknande ett
nomadfolk med turkiskt språk, uppträdde från
400-talet n. om Svarta havet och Donau och grundade
ett bulgariskt rike kring mellersta Volga och
Kama med huvudstaden Bolgary. Det antog på
900-talet islam, underkuvades på 1200-talet av
tatarerna och ödelädes på 1300-talet av Timur. —
B. grundade s. om Donau i senare hälften av
600-talet det s. k. första bulgariska riket. De
uppgingo i den där boende slaviska befolkningen,
och på den genom sammansmältningen uppkomna
nationen överflyttades namnet b.
Bulgarien, bulg. Bålgarija, republik på
Balkanhalvön på båda sidor om Balkanbergen. B.
gränsar i n. till Rumänien, i ö. till Svarta havet,
i s. till Turkiet och Grekland och i v. till
Jugoslavien. B:s areal är 110,842 km2 med 7,048,000
inv. (1947). Huvudstad: Sofia.
N atur förhållanden. B. omfattar Balkanbergen
från Donau till Svarta havet och platålandet n.
därom till Donau, vidare s. om Balkan ö
st-r u m i 1 ie n s slätter och berglandskap, större
delen av R h o d o p e-m a s s i v e t med Rila
planina och Perim dag, slutligen i v.
Mellanbul-garien ett flertal bergmassiv och dalbäcken, främst
Sofiabäckenet, begränsat i s. v. av berget
Vitosa samt över Ichtimanbergen i ö. förbundet
med de östrumiliska landskapen (Vakarelpasset,
Trajanusporten). Nordbulgarien har tätt liggande
byar och orter i Balkanbergens tvär- och
längddalar och i de djupa och vattenrika dal fårorna.
Mellan dem breda sig jämförelsevis torra,
delvis stäppartade platåer, slätter och vågiga
höjd-landskap, som stupa brant mot den sumpiga
låg-landsremsan utefter Donau. Om Balkanbergens
kedjor, pass och höjder se Balkan. De högsta
delarna gå upp över trädgränsen och utgöra del-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
