Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bukh, Niels - Bukhinna - Bukhinneinflammation, peritonit - Bukhåla - Bukkirurgi - Buklandning - Bukmärg - Bukoler - Bukolisk - Bukovina - Bukowski, Henrykk - Bukpress - Bukranion - Bukrev - Bukrevben - Buksimmare - Buksnitt - Bukspottkörteln, pankreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Bukhinna—Bukspottkörteln
116
betsintensiteten till ett maximum (fortlöpande
rörelseserier). Hans nya metod har övat ett
synnerligen stort inflytande på den frivilliga manliga
gymnastiken i Danmark, Sverige och åtskilliga
andra länder. Som gymnastikledare var han i
hög grad entusiasmerande. Med elevgrupper
gjorde han flera resor till utlandet, bl. a. till U.S.A.
och Japan. Han utg. ”Dansk primitiv gymnastik”
(3 uppl. 1936) och ”Menneskelegemet” (1934, ny
uppl. 1939).
Bukhinna, se Bukhåla.
Bukhinneinflammation, p e r i t o n i t, en
inflammation i bukhålan el. den hinna, som
bekläder dess organ. Inflammationsprocessen kan vara
utbredd över hela denna (allmän el. diffus
p e r i t o n i t) el. inskränkt till enskilda delar av
den (cirkumskript peritonit). B. är
vanl. sekundär, d. v. s. uppkommen genom
fortledning från ett underliggande sjukt organ, ss.
vid magsår, tarmsår, inflammationer i livmoder,
äggstockar, blåsa m. m., och uppträder ss. m
e-tastatisk vid pyemi, akuta
infektionssjukdomar m. m. Genom tuberkler i tarmar och
tarmkäx uppstår s. k. tuberkulos b. Vissa
former av b. behandlas med operation, i andra
fall användes medikamentell behandling.
Bukhåla, det rum, som inneslutes av
bukväggarna. Dessa utgöras baktill av de fem
ländko-torna med kringliggande muskulatur, åt sidorna
och framtill av de fyra paren stora platta
bukmuskler och deras aponeuroser samt några
mindre muskler. Upptill slutes b. av mellangärdet.
Nedtill övergår den i bäckenets hålor. Dess vidd
och form växla vid andningen, till följd av
inälvornas större el. mindre ansvällning el. fyllning,
av väggarnas spänning el. avslappning m. m. B:s
insida beklädes av bukhinnan (peritonèum),
vilken även med ett därmed sammanhängande
inre blad betäcker de i hålan inneslutna inälvorna.
De bägge bukhinnebladen ligga tätt intill
varandra och äro ständigt fuktiga av en klibbig
vätska. Bukhinnan är en bindvävsmembran med
endotelbeläggning.
Bukkirurgi omfattar de åtgärder, genom vilka
sjukliga förändringar inom el. intill bukhålan
behandlas operativt. — B., som under 1800-talets
senaste år och därefter haft ett storartat uppsving,
angriper numera med framgång förändringar i
flertalet bukorgan. Som exempel må nämnas
skador efter skottsår, hästsparkar o. dyl., då
sönder-slitningar åter hopsys, inflammationer, t. ex. i
blindtarmsbihanget, stenbildningar i gallblåsa och
urinledare samt svulster (magkräfta och liknande),
vilka kunna utskäras.
Buklandning, form av nödlandning med
flygplan, då av en el. annan orsak det infällda
landningsstället ej kunnat el. hunnit fällas ut, varvid
landning sker på själva flygkroppsbuken.
Bukmärg, se Bukgangliekedja.
Bukoler [-å’-] (grek. buko’loi, herdar),
forntida herdefolk i n. v. Nildeltat (nära Alexandria),
varifrån det företog rövartåg. Under M. Aurelius
gjorde b. ett farligt uppror men kuvades.
Bukolisk [-å’-] (grek, bukoliko^), som hör till
herdeliv el. herdedikt.
Bukovina, förr österrikiskt kronland
(hertig-döme), nu delat på Rumänien och Ryssland;
10,442 km2, 846,000 inv., övervägande rumäner i
s., lillryssar i n. B. uppfylles till stor del av
Karpaternas östsluttning och är rikt på skog.
Den ö. delen är ett bördigt slättland, där majs
är det viktigaste sädesslaget; dessutom odlas vete,
tobak och frukt. Boskapsskötseln är omfattande,
industrien avser förädling av jordbruksprodukter.
B:s huvudort, Cernäup, ligger inom den ryska
delen.
B. var förr en del av Moldau och delade dess
öden, tills det 1774 erövrades av Österrike, under
vars spira det uppblomstrade. Från 1786 räknades
B. som en egen krets till Galizien men blev 1849
eget kronland. Det avträddes 1919 genom freden
i S:t Germain till Rumänien. 1940 tvingade
Sovjetunionen Rumänien att avstå n. delen, som
införlivades med Ukraina. Området återerövrades
1941 av rumänerna, som dock 1944 åter måste
avstå det. Vid fredsslutet 1947 förblev det hos
Sovjetunionen.
Buko’wski, H e n r y k k Michael Anton, polsk
konstkännare (1839—1900). Flykting efter 1864
års misslyckade resning, fann B. i Stockholm en
varaktig fristad. Vid sidan av en högt uppdriven
konst- och antikvitetshandel, vilken sedan
fortsatts avab. H. B u k o w s k i s konsthandel,
utövade B. en synnerligt livlig polsk-patriotisk
verksamhet som samlare och mecenat, särsk. i
fråga om det polska nationalmuséet i Rapperswil,
till vars grundläggare B. hörde, och
vetenskapsakademien i Kraköw. — Litt.: K. Asplund,
”Bukowskis. Ett konsthandelshus i Stockholm
1870—1945” (1945)-
Bukpress betecknar dels den apparat av
muskler m. m., varigenom bukhålan kan
sammantryckas och en del av dess inälvor (t. ex. tarmen,
livmodern) tömmas, dels själva akten. Den
sistnämnda kallas ock ”krystning”.
Bukränion [grek. utt. -i’on], grek.,
oxkranium; framställes i senantikens konst som
dekoration på altaren m. m. och i friser. (Se bild 2
å pl. vid Altare.)
Bukrev, magplågor, kolik.
Bukrevben, se Abdominalsternum.
Buksimmare, se Vattenskinnbaggar.
Buksnitt, se Laparotomi.
Bukspottkörteln, p a’n k r e a s, en hos
ryggradsdjuren utbildad körtel, som dels avger ett
sekret, bukspotten, till tarmen, dels har inre
sekretorisk verksamhet. B. ligger delvis omfattad
av tolvfingertarmens slynga omedelbart bakom
magen som en tvärställd, avplattad bildning i
bukhålan. Dess utförsgång mynnar tillsammans
med gallgången i tolvfingertarmen. B. består av
ett system av förgrenade rör, vilkas ändar äro
kolvformigt utvidgade. De utvidgade partierna
bestå av de celler, som bereda bukspotten. Dennas
avsöndring föranledes av ett hormon, ”sekretinet”,
som bildas i tolvfingertarmens vägg, samt av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
