- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 3. Bie - Brune /
321-322

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - -bo - Bo (socken i Närke) - Bo (socken i Uppland) - Boa - Boabdil (Abu Abdallah) - Boadicea (Boudicca) - Boafallsbacken - Boal - Boaormar - Board - Boarding-house - Boarding-school - Boards - Boas (man) - Boas (pelare) - Boas, Franz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

321

Bo—Boas

322

många socken- och häradsnamn är -bo förk.
av -boar, inbyggare, t. ex. Åkerbo, Bråbo, Vedbo,
Selebo (invånarna på Selaön), Öknebo. Slutligen
kan -bo i några bygdenamn beteckna ett
förvalt-ningsdistrikt: Vadsbo, det ”bo”, som hör under
kungsgården Vad, trol. också Valkebo i
Östergötland, Östbo, Västbo och Sunnerbo i Småland.

Bo, socken i s. ö. Närke, intill
östgötagrän-sen; Sköllersta härad, Örebro län; 143,44 km2,
1,321 inv. (1950). Vattendrag: Emmaström,
Haddeboån med sjön Avern. 1,659 har åker.
Nästan hela socknen lyder under fideikommisset
Boo (se d. o.), däribland Björnhammars
tråd-drageri och galvaniseringsverk samt Gryts
tråd-spikfabrik. I Hjortkvarn, socknens centrum,
finnas sågverk, kraftverk och torvströfabrik.
Kyrkan av trä byggdes 1728—33. 1933 invigdes
en kyrka i Hjortkvarn. Tillhör Askers kontrakt,
Strängnäs stift; ingår i storkommunen Sköllersta.

Bo, socken och egendom i Uppland, se Boo.

Boa. 1) Se Boaormar. 2) Lång och smal
ormlik krage av pälsverk, strutsplym, fjäder
el. dyl.

Boabdi’1 (Abu Abdalläh), morernas siste
härskare i Granada. Han fördrev sin fader
Mu-lej Hassan och besteg tronen 1482.
Tillfångatagen av spanjorerna, tvangs han erkänna
Ferdinand den katolske som länsherre. B.
uppfordrades att överlämna huvudstaden — det enda
han hade kvar — och blev, då han vägrade,
under nio månader belägrad av spanjorerna, som
intogo Granada 1492. Han begav sig 1493 till
Afrika och stupade i Marocko.

Boadicèa (Boudi’cc a), keltisk drottning,
som ledde sitt folk, icenerna, i deras sista
frihetskamp mot romarna 60 el. 61 e. Kr. Hon
intog Camoludunum (Colchester) och Londinium
(London) men blev snart besegrad av Suetonius
Paullinus och dödade sig då.

Boafallsbacken, Blekinges högsta punkt, 180
m ö. h., i Jämshögs socken. Bilväg till toppen.

Boa’l, (eng. Bual), ett fylligt mörkt madeiravin.

Boaormar, Bornae, underfamilj av fam. j ä
t-t e o r m a r, karakteriserad genom frånvaron av
tänder på mellankäksbenen samt vanligen
odelade sköldar under svansen. Liksom
pytonor-marna ha b. på sidorna om analöppningen
klo-liknande ”sporrar”. B. äro giftlösa. De äro
ofta goda trädklättrare. Med sin starkt
utvecklade gripsvans hålla de sig fast vid trädens
grenar el. stammar, varigenom hela den övriga
kroppen får full frihet i sina rörelser. Rovet
gripes med käkarna, omslingras och dödas
genom ormens stora muskelkraft. Man särskiljer
bland b. 13 släkten med tills, över 50 arter.
B. bebo främst Nya världen men finnas även
på Madagaskar, Mauritius, Moluckerna och Nya
Guinea samt i Australien, en mindre del i torra
sandområden på Gamla världens fastland.

De egentliga b. tillhöra släktet Boa. Dess
största art är kungsboan (Boa constrictor),
vars längd blott undantagsvis torde överskrida
4 m. Den lever i n. och ö. delarna av
Sydamerika ned till Rio Janeirotrakten. Färgen
är vanl. ljusbrun med mörkbruna tvärband.
NF III — ii

Boa constrictor.

Kungsboan lever i torra skogar, där den tar sin
tillflykt till ihåliga träd el. bergsspringor. För
människan är den tämligen ofarlig och blir i
fångenskap rätt tam. En vacker b., B.
madagas-cariensis, finns på Madagaskar. Om a n a c
onda n se d. o. De relativt små slankboorna
(Epicrates) finnas i Mellanamerika och n.
Sydamerika samt på Antillerna. I Europa (på
Balkanhalvön och i Dobrudscha) finnes en enda
form av b., sandormen (Eryx jaculus),
3/4 m lång, gulgrå, med fyra rader fyrkantiga
mörka fläckar.

Board [båd], eng., eg. bord, ämbetsverk,
kollegium. — Om B. of A d m i r a 11 y, B. of
Education och B. of Trade se
Storbritannien, förvaltning.

Boarding-house [båMiqhaus], eng.,
pensionat.

Boarding-school [bå’diusköl], eng., skola,
där lärjungarna äro inackorderade.

Boards [bådz], eng., bräder. Till b. räknas
numera även plattor av trä el. träfiber, t. ex.
plywood och wallboard.

Boas, rik man i Betlehem. Äktade moabitiskan
Rut och blev genom henne en av stamfäderna
för Davids släkt.

Boas, en pelare framför Salomos tempel (1
Kon. 7:21); symbol inom frimureriet.

Boas [båu’as], Franz, tysk-amerikansk
etnograf (1858—1942). Han förestod 1883—84
tyska meteorologiska stationen i Baffinsland och
studerade då eskimåerna. Han blev 1899 prof,
vid Columbiauniv. i New York. B. företog frukt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:13:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffc/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free