Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boas, Franz - Boas, Johan Erik Vesti - Boasera - Boa Vista - Bobak - Bobbat hår - Bobby el. bob - Bobé, Louis - Bobeck, Regina - Boberg (härad) - Boberg (storkommun) - Boberg, Axel - Boberg, Carl Gustaf - Boberg, 1. Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
Boas—Boberg
324
bärande forskningsfärder bland indianerna i n. v.
Amerikas kusttrakter och var bl. a. vetenskaplig
ledare av den s. k. Jesupexpeditionen för
undersökning om släktskap mellan n. v. Amerikas
och n. ö. Asiens folkslag. Bland B:s många
skrifter märkas ”The central Eskimo” (1888),
”Indianische Sagen von der nordpacifischen
Küste Amerikas” (1895), ”The mind of
primitive man” (1911), ”Handbook of American
Indian languages”, 1—3 (1911—39), ”Primitive
art” (1927), ”Race, language and culture”
(i94o).
Boas, Johan Erik Vest i, dansk zoolog
(1855—1935). Fil. dr
1881, var B. 1903—27
prof, vid
Landbohöj-skolen i
Köpenhamn: fil. hedersdr i
Uppsala 1927. B. var
mångsidigt verksam
inom den jämförande
anatomien
(ryggradsdjur, kräftdjur,
mol-lusker). Även
skadeinsekternas biologi har
varit föremål för hans
forskningar. Särsk.
känd är han som
författare av en mycket
spridd lärobok i zoologi (1888, 2:a uppl. 1923).
Boasera (av fr. bois, trä), förse med
bräd-foder, panela, i synnerhet på höga socklar el.
kammarväggar. — B o a s é r in g, panelning.
Boa Vista, huvudort i Rio Brancoterritoriet, n.
Brasilien, på h. stranden av Rio Branco.
Flygstation.
Bobak, se Murmeldjur.
Bobbat hår (till eng. bob, stubba), frisyr med
håret kort och rakt avklippt, tvär skuret.
Bobby [bå’bi] el. bob [båb], plur.
bob-b i e s [bå’biz], eng., vardaglig benämning på
engelsk poliskonstapel.
Bobé, Louis dansk person- och
kulturhistoriker (f. 1867), fil. dr, kungl.
ordenshistorio-graf 1921. Han har utgivit en mängd
intressanta arbeten, ss. ”Efterladte papirer fra den
Reventlowske familiekreds” (10 bd, 1895—1931),
”C. D. Biehls breve og selvbiografi” (1909) och
”Slægtcn Ahlefeldts historie” (6 bd, 1897—1913),
vidare memoarverk, ss. Joh. Ewalds ”Levnet og
meninger” (1911), och skildringar av historiska
byggnader och samhällen. B. redigerade ”Danske
herregaarde”, 1—3 (1920—23), och är sedan
1918 red. för ”Danmarks adels aarbog”s
historiska del. Han har förf, arbeten om Grönland.
Bobeck, Regina Sofia, f. Kyhlberg,
målarinna (1843—1913). Hon målade huvudsaki.
landskap i akvarell. Representerad i Göteborgs
och Skara muséer och på Stockholms slott.
Boberg, härad i v. Östergötland, på bägge
sidor om Motala ström samt sjöarna Boren och
Norrbysjön; 342,05 km2, 7.551 inv. (1950).
Socknarna äro Vallerstad, Skeppsås,
Älvest a d, Fornåsa, Lönsås,
Eke
byborna och Klockrike på slätten i
s., Kristberg samt Brunneby in.
Ingår i Aska, Dals och Bobergs domsaga, Motala
fögderi samt Gullbergs och Bobergs kontrakt
utom Ekebyborna, som hör till Aska kontrakt.
Boberg, storkommun i Östergötlands län,
omfattande socknarna Ekebyborna, Lönsås, Älvestad,
Skeppsås, Vallerstad, Fornåsa, Ask och
Normlösa; 154,59 km2, 4,051 inv. (1950).
Boberg, Bror Axel Edvin, organist,
tonsättare (1876—1946). Han var 1911—41 organist
i S:t Petri kyrka i Malmö, där han gjort en
betydande insats som orgelspelare. Som
tonsättare är B. mest känd för ”Timlåt” i
Stockholms stadshus och arrangemang av dess
”örjans-låt” samt för sin Adventskantat.
Boberg, Carl Gustaf, frikyrkopredikant
(1859—1940). Han var predikant bl. a. i
Im-manuelskyrkan i Stockholm 1892—1909 och
gjorde vidsträckta predikoresor i landet. B.
tillhörde Sv. missionsförbundets styrelse 1897—1902
och var red. för veckotidningen Sanningsvittnet
1889—1915. Som sångförfattare står han i
främsta ledet bland den svenska folkväckelsens
män. B. tillhörde F. K. 1912—31; både som
politiker och religiös skriftställare var han
utpräglat konservativ.
Boberg. 1) Gustaf Ferdinand B., arkitekt
(1860—1946). Efter utbildning i Stockholm och
vidsträckta utländska resor blev B. först känd
genom så fyndigt och konsekvent lösta moderna
uppgifter som brandstationen i Gävle (1890),
elektricitets- och gasverk i Stockholm (1892—93)
och på flera andra platser. Mycket uppseende
väckte hans byggnader vid skandinaviska utställningen
i Stockholm 1897. Som utställningsarkitekt vann
han åter en stor seger genom sitt komplex på
Djurgården vid den
konstindustriella
utställningen 1909,
originellt i anläggningen
och genomfört med
lika mycken
följdriktighet som fantasi.
Även Baltiska
utställningen i Malmö 1914
planlade han och
ritade de svenska
byggnaderna där. Till
världsutställningarna i
Paris, S:t Louis och
San Francisco ritade
han svenska
paviljong
er. I Stockholm uppfördes efter hans ritningar
bl. a. Carlbergska huset i Vasagatans fondparti,
Rosenbadshuset vid Strömgatan, nya Posthuset
(fullbordat 1904), E. Thiels samt prins Eugens
byggnader på Djurgården. Till hans verk
höra även Uppenbarelsekyrkan i
Saltsjöbaden (1913) i rik bysantinsk stil och Nordiska
kompaniets imponerande bygge (ritningar s. å.).
Bland de unga arkitekterna under 1800-talets
sista tid intog B. en av de främsta platserna.
I sina tidigare verk lät han byggnadens uppgift
bestämma dess yttre gestaltning och gav denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
