Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ale-Skövde - Alessandri, Arturo - Alessandria - Alessandro Stradella - Alessi, Galeazzo - Aletheia - Aletschgletscher - Aleuritesolja, tungolja, träolja, wood-oil - Aleurobis - Aleurodes - Aleurodidae - Aleuronkorn - Aleuter - Aleuterna, Aleutiska öarna - Alexander II (påve) - Alexander III (påve)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Alessandri—Alexander
268
G. Alessi: Santa Maria di Carignano i Genua.
av kala bergshöjder med mossar i sänkorna: 1,441
har åker. Bildar med Hålanda ett pastorat,
Göteborgs stift, Göteborgs norra kontrakt; ingår i
Lödöse storkommun. I A. har man funnit bl. a.
en stenåldersboplats och en fornborg. Kyrkan
har delvis medeltida långhus.
Alessandri, A r t u r o, president i Chile (f.
1868). Som det radikala partiets kandidat valdes
han 1920 till Chiles president. Han måste dock
avgå efter en statskupp 1924. Han återkallades
redan i mars 1925 men avsade sig ämbetet i
okt. s. å. 1932—38 var han åter president och
genomförde många praktiska reformer. Trots
flera resningar lyckades han sitta ämbetstiden ut.
Alessa’ndria, stad i n. Italien på v. Poslätten
vid floderna Bormidas och Tanaros sammanflöde,
huvudstad i prov. Alessandria; 79,000 inv.; starkt
befäst. A., som är en viktig järnvägsknut, har
bomullsindustri, mekaniska verkstäder samt
världsberömd hattfabrikation (Borsalino). — A.
grundlädes 1168 och uppkallades efter påven
Alexander III.
Alessandro Stradella, opera med librett av
W. Friedrich och musik av Flotow, uppf. f. f. g.
i Hamburg 1844 och i Stockholm 1847.
Ale’ssi, Galeazzo, italiensk arkitekt (1512
—72). Efter utbildning hos Michelangelo kallades
han 1549 till Genua, där hans första arbeten
blevo den storartade hamnen och stads
planeänd-ringar. Typbildande för barockens konst blevo
såväl hans på en gång symmetriska och
pittoreska palats som hans villor.
AlethéFa, (grek.) personifikation av
sanningen, motsvarande romarnas Veritas.
A’letschgletscher, Alpernas största glaciär,
sträcker sig från s. sidan av Jungfrau och
Aletschhorn (i Bernalperna, Schweiz) ned i
Rhö-nedalen, är, firnområdet inberäknat, 24 km lång
och omfattar 169 km2.
Aléüritesolja, t u n g o 1 j a, t r ä o 1 j a,
w o o d-o i 1, hastigt torkande olja, som
pressas ur fröna av vissa Aleurites-arter. Den
viktigaste arten är Aleurites For dii, tungoljeträdet,
som lämnar den kinesiska tungoljan el. träoljan.
Aleuröbis, lat. namnet på ett släkte
kvals-ter (se d. o.).
Aleurödes, lat. namnet på ett till fam.
Aleu-rodidae hörande mjöllussläkte (se Mjöllöss).
Aleurodidae, lat. namnet på fam. m j ö 11 ö s s
(se d. o.).
Aléü’ronkorn, av äggviteämnen bestående
bildningar, som finnas i nästan alla frön. Då
frömognaden inträder, bildas a. ur v a k u o 1 e r.
Det är i denna form, som inom växtriket
äggviteämnen oftast uppträda såsom reservnäring.
A. förekomma antingen, som hos ärter och
bönor, i samma celler som stärkelsekornen el. också,
som hos sädesslagen, i särskilda cellager
(gluten-celler).
Aleüter, den inhemska befolkningen på
ögruppen Aleuterna. Deras antal uppgick 1940 till
6,000. A. äro till det yttre och särsk. kulturellt
lika eskimåerna, framför allt dem i s. Alaska,
men språkligt rätt litet besläktade med dessa.
Av deras gamla kultur (kajak, harpun m. m.)
finns nu föga kvar.
Aleuterna, Aleutiska öarna, en c:a
1,925 km lång kedja av starkt vulkaniska
klippöar, som sträcker sig från halvön Alaska
(Nordamerika) mot halvön Kamtsjatka i Asien. A.
består av 12 större och ett 50-tal mindre öar
samt en mängd holmar, sammanlagt 37,840 km2.
De största öarna heta Unimak, Unalaska och
Umnak. A. höja sig från en undervattensbank
på omkr. 1,000 m djup till en höjd av 2,860 m
(vulkanen Shishaldin på Unimak). Unalaska är
huvudorten för den amerikanska säl- och
valfångsten. Invånarna äro till största delen
aleu-ter (se d. o.); A. tillhöra sedan 1867 U. S. A.
öarna Kiska och Attu i v. A. besattes av
japanerna i juni 1942 under 2:a världskriget,
men sommaren 1943 återgingo de i
amerikanernas händer. Bild se nästa sida.
Alexander, påvar.
1) Alexander II, påve 1061—73. Ledd av
sin ärkediakon och efterträdare Hildebrand (som
påve Gregorius VII), stred A. djärvt för
kyrkans rättigheter och för dess renhet.
2) Alexander III, påve 1159—81. På hans
tid började den hohenstaufiska striden, under
vilken han med kraft motsatte sig Fredrik I
Barba-rossas djärva anspråk. Efter slaget vid Legnano
1176 måste den stolte kejsaren bekväma sig att
ödmjukt kyssa påvens fot. A. höll 1179 det 3:e
lateranska mötet, som betecknar höjdpunkten av
hans makt. Han genomdrev där, att ingen skulle
kunna förklaras för rättmätig påve, som icke
erhållit två tredjedelar av de väljandes röster.
Under denne påve erhöll Sverige egen ärkebiskop
med säte i Uppsala (1164).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
