Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alemanner el. alamanner - d’Alembert, Jean le Rond - Alemtejo (Alentejo) - Alemusjaure - Alençon - Aleppo - Aleppo, Haleb - Aleppotall - Alert - Alès - Alesia - Ale-Skövde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
d’Alembert—Ale- Skövde
266
bosatt mellan övre Main och Donau. Sedermera
utbredde de sig i det nuv. Schweiz och Elsass.
Från Elsass drevos de tillbaka genom Julianus’
seger vid Strassburg 357 men besatte det åter
under senare hälften av 400-talet. De utbredde
sig därjämte v. om Rhen ända ned till Mosel.
De råkade efter 500 i strid med frankerna, sökte
stöd mot dem hos östgoterna men dukade 536
helt under. — Fransmännen ha överflyttat
ale-mannernas namn på tyskar i allmänhet
(alle-mands).
d’Alembert [daläbä’r], Jean le Rond,
fransk matematiker och filosof (1717—83). A.
blev av sina föräldrar, den bekanta fru de Tencin
och en ingenjörofficer Destouches, utsatt vid
kyrkan S :t Jean le Rond i Paris och upptogs
av en fattig glasmästaränka. Tidigt ägnade
han sig åt de exakta vetenskaperna, ss. fysik
och matematik, inom vilka han blev ett av
1700-talets största snillen. Som ett av de viktigaste
av d’A:s vetenskapliga resultat må framhållas
den fundamentala sats
inom mekaniken, som
fått namnet d’A 1 e
m-berts princip.
Genom denna sats kan
varje
rörelseproblem uppfattas som
ett j ä m v i k t s p r
o-b 1 e m. Tills, m.
Dide-rot utgav d’A. (1751
—72) det ryktbara
verket
Encyclopé-d i e, vari han skrev
den matematiska delen
samt inledningen.
Inom filosofien
företräd
de han en empirisk riktning, och han kan sägas
vara en föregångare till den moderna
positivis-men. Hans filosofiska huvudarbete är ”Essai sur
les éléments de la philosophie” (1759). Hans
estetiska och historiska arbeten föranledde 1754
hans inval i Franska akademien, vars ständige
sekreterare han blev 1772.
Alemtejo [alètä^o], (A 1 e n t e j o), prov, i
Portugal s. om Tajo mellan spanska gränsen och
prov. Estremadura; 23,800 km2, 670,000 inv. A.
genomdrages av bergskedjor men uppvisar även
slätter. Huvudflod är Guardiana. I s. och v. är
klimatet torrt och växtligheten ringa. I ö. åter
äro bergen täckta av stora skogar av korkek,
vanlig ek och kastanj e och floddalarna ytterst
bördiga. A. är uppdelat i distrikten Portalegre,
Evora och Bej a. Huvudstad är Evora.
Alemusjaure, sjö, se Suorva.
Alengon [aläså’1, stad i n. v. Frankrike, i s.
delen av Normandie, huvudstad i depart. Orne;
20,000 inv. A. ligger vid floden Sarthe på en
fruktbar slätt. Textilindustri; den fordom
berömda tillverkningen av alenqonspetsar sker nu
i blygsam skala. — A. var först ett grevskap
och blev sedermera ett hertigdöme under en
yngre gren av kungl. ätten Valois (till 1525).
Hertigdömet förlänades därefter till Frans av
Anjou och hemföll 1584 till kronan.
Alen^onspets.
Ale’ppo, autonom republik i franska
mandatområdet Syrien, omfattande dess n. del med
Aleppo som huvudstad, proklamerad 1920,
förenad med republiken Damaskus 1925 till
republiken Syrien.
Ale’ppo, H a 1 e b, stad i n. Syrien vid
floden Kuweik; 320,000 inv. Genom sina många
kupoler, minareter och palats är A. en av de
vackraste städerna i orienten. A. var före
upptäckten av sjövägen till Indien den viktigaste
förmedlaren av Europas handel på Indien.
Under 900-talet var A. huvudstad i hamdanidriket.
A. förstördes av Timur-lenk c:a 1400, men det
hämtade sig åter. Efter en förfallsperiod på
1800-talet kunde staden åter blomstra vid
sekelskiftet i och med tillkomsten av järnvägar. Man
exporterar tobak, olivolja, hudar, textilvaror. A:s
hamnstad är Alexandrette.
Ale’ppotall, Pinus halepe’nsis, ett lågväxt,
sällan mer än 12 m högt barrträd med långa,
parvis sittande barr och ända till 10 cm långa
kottar. A. är Greklands nyttigaste barrträd och
användes till bränsle och för utvinning av harts.
Ale’rt, fr., vaken, pigg, livlig.
Alès [alä’(s)], sedan 1926 officiella namnet
på A 1 a i s, stad i dep. Gard i s. Frankrike, vid
Gardfloden; 35,000 inv. Tack vare närbelägna
kolgruvor är A. en betydande industristad.
Ri-chelieu slöt i A. fördrag med hugenotterna 1629.
Alèsia, stad i det gamla Gallien och känt
genom Caesars avgörande seger över gallerna under
Vercingetorix 52 f. Kr.
Ale-Skövde, socken i v. Västergötland, ö. om
Göta älv; Ale härad, Älvsborgs län; 64,24 km2;
1,128 inv. (1950). N. ö. delen av socknen upptages
Flygbild över Aleppo. I förgrunden citadellet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
