Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander VI (påve) - Alexander VII (påve) - Alexander VIII (påve) - Alexander I (furste av Bulgarien) - Alexander (konung av Grekland) - Alexander (konung av Jugoslavien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Alexander
270
Vulkanutbrott på Unimak, den största av Aleuterna.
3) Alexander VI, påve (1431—1503), var
av spansk börd och hette urspr. R o d r i g o L a
n-zol y Borja (Borgi a). Han befordrades
hastigt till kyrkans högre värdigheter och
lyckades genom simoni 1492 bestiga S:t Petri stol.
Sina oerhörda
inkomster använde han på
att tillfredsställa ett
omåttligt praktbegär
och en tygellös
sinnlighet. Klok, kraftig
och beräknande,
strävade han att höja sin
familj, Borgia, till en
mäktig dynasti. I de
häftiga politiska
strider, som då rasade i
Italien, var han djupt
invecklad. På hans
anstiftan måste den
bekante kyrkopoliti-
kern och för-reformatorn Savonarola bestiga
bålet 1498.
4) Alexander VII, påve (1599—1667),
tillhörde den kända
bankirsläkten Chigi. Som
påvlig nuntie deltog
han i
fredsförhandlingarna i Münster
1644—48. Han valdes
till påve 1655. Han
var en stor vän av
konst och vetenskap
och inlade ock stora
förtjänster om Roms
och särsk.
Peterskyr-kans försköning. A.
råkade i strid med
franske konungen
Ludvig XIV och tvangs till ett förödmjukande
fördrag i Pisa (1664). Under hans påvetid
inföll den svenska drottningen Kristinas offentliga
övergång till den romersk-katolska kyrkan (1655).
5) Alexander VIII, påve (1610—91). Han
blev påve 1689, och följ, år förkastade han de
gal-likanska friheterna. Han återupplivade de s.k.
sinekur-ämbetena, vilket skadade påvestolens
anseende.
Alexander I, furste av Bulgarien (1857—93),
urspr. prins av Battenberg och son till prins
Alexander av Hessen. Brorson till ryska
kejsarinnan, åtföljde han
ryska högkvarteret
under kriget mot
Turkiet 1877—78. Han
valdes 1879 till furste.
Om hans insatser som
sådan se B u 1 g a r
i-e n, historia. A.
abdikerade 1886. Av
hänsyn till Ryssland hade
Bismarck motsatt sig
tanken på A:s
förmäl-ning med Viktoria av
Preussen. A. gifte sig
senare med
operasångerskan Johanna Lois-
inger, fick titeln greve av Hartenau och inträdde
i österrikisk tjänst.
Alexander, konung av Grekland (1893—1920),
andre son till konung Konstantin, efterträdde
denne 1917, då ententemakterna avsatte
Konstantin. A. kom helt i skuggan för premiärministern
Venizelos. Han dog 1920 i följd av
blodförgiftning efter ett apbett.
Alexander, konung av Jugoslavien (1888—
1934), andre son till konung Peter I i Serbien.
Genom brodern Georgs avsägelse blev han 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
