Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 1177-1178 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasa-orden ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och 7 sek. Täflingsdag är i regel första söndagen i mars.

E. B-ll.

* Vasa-orden. Se G. Åsbrink, "Vasaorden.
Anteckningar ur ordens historia" (1922).

Kungsslupen "Vasaorden" (den ursprungliga)

Vasaorden, s. k. kungsslup, byggd 1774 å Galär-
varfvet i Stockholm eîter ritningar af öfverskepps-
byggmästaren Fr. H. af Chapman, urspr. afsedd |
för de kungligas utflykter i Mälaren och skärgår-
den, bevarades på grund af sin ovanliga skönhet
i linjer och ornamentik som ett värdefullt musei-
föremål på flottans varf i Stockholm, men använ-
des under senare år vid utländska monarkers besök
i Stockholm eller då nya medlemmar af konunga-
huset första gången ankommo sjöledes till huívud-
staden. Den ödelades totalt vid den stora elds-
vådan å Galärvarfvet 6 aug. 1921. Genom insam-
ling hufvudsakligen bland Vasariddare och flot-
tans befälspersonal skaffades medel till byggande
å flottans varf i Stockholm af en trogen kopia af
kungsslupen efter Chapmans originalritningar, foto-
grafier m. m. Så långt som möjligt kommo äfven
de ur askan efter originalet framletade beslagen
till användning. Den nya slupen nyttjades af Gustaf
V första gången vid Stockholms stadshus’ invigning
midsommaraftonen 1923. Vasaorden har en längd
af 18,6 m., bredd af 3,2 m. och ett djupgående af
O,: m. Materialet är svensk ek med undantag af
en del skulpturer, som måst utföras i tysk ek.
Den framdrifves af 9 par åror samt är akteröîver
försedd med en rymlig salong, rikt prydd med för-
gyllda ornament i gustaviansk stil samt krönt med
kunglig krona. Äfven skrofvets of riga delar, sär-
skildt stäfvarna, äro rikligt ornerade i guld, hvitt
och blått.

I. F-m-n.

Vasa-orden, svensk-amerikansk förening med
syfte att på olika sätt vara medlemmarna ömse-
sidigt till hjälp samt verka för svenskhetens be-
varande bland dem på amerikanskt medborgerlig
grund. Den organiserades 1896 i staten Connecticut
med 77 chartermedlemmar. Vasa-orden har sedan
dess vunnit större terräng i Svensk-Amerika än
någon annan liknande organisation. Den har nu
394 loger inom Förenta staterna och Canada med
(1926) ett samladt medlemsantal af 71,400. I
Sverige stiftades en Vasa-loge 1924 i Göteborg och
en 1925 i Vänersborg. Både män och kvinnor
kunna bli medlemmar. - Vasa-orden styres af en
"storloge", som väljes för tre
7 år. - Hittills har i sjuk-
hjälp utbetalats sammanlagdt
2,840,617 doll. (under senaste
treårsperioden 750,350 doll.).
De olika logernas sammanlag-
da tillgångar äro of ver l mill.
doll. (1926). - Den orden
tillhörande logen S:t Erik i
New York har varit särskildt
verksam, på initiativ af dok-
tor Johannes Hoving och fru
Helga Hoving (se d. o.). Dels
ha anordnats litterära och mu-
sikaliska pristäflingar, land-
skapsaftnar o. s. v., dels för-
des ett antal amerikafödda
barn af Vasa-medlemmar på
en resa till och omkring i Sve-
rige 1924. - Vasa-orden har
sitt eget tidningsorgan, "Vasa-
stjärnan", som utkommer l
gång i månaden.

O. A. L-r.

Wasastjerna, Jarl Axel, finländsk fysiker, f. 18 nov. 1896,
filos. d:r och docent i fysikalisk kemi i Helsingfors 1922.
Se Molekylarfysik. Suppl.

Vasatorp, herrgård i Kropps socken, Malmöhus
län, 8 km. ö. om Hälsingborg, omfattar 1,075
har, hvaraf omkr. 660 har åker. Tax.-v. 1,130,400
kr. (1925). V., som förr var en utgård under
Rosendal,’tillhör frih. C. Bennet.

O. Sjn.

Vasco da Garna (se denne), manlig hufvudroll
(upptäcktsfarare; tenor) i operan "Afrikanskan" af
Meyerbeer (se denne).

*Wasenius. – 4. G. Valfrid Vaseniu s.
1924 utkom 4:e delen af hans Topeliusbiografi.

Washburn [wåsjbön], Claude Carlos, nord-amerikansk
författare, f. 3 okt. 1883 i Mankato,
Minnesota, bachelor of arts vid Harvard 1906, har
vistats mycket i Europa. Af hans böcker, Pages
from the"book of Paris (1910), Gertald Northrop
(1914), Order (1920) och The lonely warrior (1922)
är den sista särskildt anmärkningsvärd som skil-
dring af de efter Världskriget afskedade soldater-
nas svårigheter.

R–n B.

*Washington. Staten omfattar enligt senaste
uppgifter 179,031 kvkm. med 1,356,621 inv., 8
på 1 kvkm. (1920; invånarantalet beräknades 1925
till 1,478,214 pers.). Af befolkningen 1920 voro
734,701 män och 621,920 kvinnor, d. v. s. 118
män mot 100 kvinnor. De hvites antal s. å. var
1,319,777, negrernas 6,883, asiaternas 20,900,
hvaraf 17,387 japaner, och indianernas 9,061. Af
250,055 i utlandet födda hvita voro 34,793 (13,9
proc.) från Sverige, 30,305 (12,1 proc. från Norge,
8,359 (3,3 proc.) från Danmark och 11,863 (4,7
proc.) från Finland. Stadsbefolkningens (748,735
pers.) procentuella andel har vuxit till 55,2 proc.
W. hade 1920 10 städer med mer än 10,000 inv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>