Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valsts prezidents ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestående af 11 fort på vänstra och 6 på högra
Weichselstranden, med en längd af i det närmaste
60 km. Ehuru forten sålunda icke voro fullt
moderna vid Världskrigets början, utgjorde dock W.
en motståndskraftig operationsfästning af stor
strategisk betydelse, särskildt på grund af sina
egenskaper som dubbelt brohufvud och viktig vägknut,
där 7 järnvägslinjer sammanstöta. 9–19 okt. 1914
utkämpades s. v. om W. ett fältslag ("slaget vid
W.") mellan dem till motoffensiv framryckande
ryska armégruppen Ruzskij (2:a armén och delar
af den 5:e) och tyska 9:e armén (v. Hindenburg).
Inför hotet af öfverflygling måste den senares
vänstra flygel (arméafdelningen Mackensen) gå
tillbaka till linjen Rawa–Łovicz. Under
centralmakternas förnyade offensiv på sommaren 1915
intog 9:e tyska armén (prins Leopold af Bajern),
sedan de s. v. om W framskjutna ryska
fältställningarna eröfrats, 4–5 aug. forten å nämnda
front, hvilka endast svagt försvarades af general
Smirnovs eftertrupper, hvarefter själfva staden
W., som utrymts af ryssarna, besattes. Den 8
uppgåfvo dessa, efter någon strid, äfven förstaden
Praga. Tyskarna höllo sedan W. besatt till i dec.
1918. – 14–18 aug. 1920 besegrades ö. om W.
den mot staden framryckande bolsjevikarmén af
polackerna under general Haller. Jfr Världskriget,
sp. 177 och 190, samt Polen. Suppl.,
sp. 1104. E. A-t. H. J-dt.
3. Vojevodskap i Polen, mellan Ostpreussen och
vojevodskapet Pomorze i n., vojevodskapen Poznań
i v., Łódź och Kielce i s. samt Lublin och Białystok
i ö. 29,310 kvkm. 2,112,798 inv., 72 på 1 kvkm.
(1921). W. genomflytes från s.ö. till n.v. af
Weichsel, som där mottar flera bifloder, bl. a. Bug
fr. h. E. A-t.
*Wartburg. När genom revolutionen 1918
storhertigliga familjen i Weimar förlorade
eganderätten till W., inrättades till dess förvaltning och
skydd en stiftelse, Wartburgstiftelsen,
utsedd dels af regeringen, dels af kyrkostyrelsen,
dels af den storhertigliga familjen. Dess ordf. och
drifvande kraft har från början varit
oberburghauptmann Lucas von Cranach (en ättling i rakt
nedstigande led af målaren på Luthers tid), som
bebor borgen. I nära förbindelse med Wartburgstiftelsen
står Hainstein, en kuranstalt intill
Wartburgberget, hvilken 1924 genom d:r Alfred
Ekströms försorg förvärfvades af tyska evangeliska
kyrkofederationen, Wartburgstiftelsen och enskilda
gifvare från Sverige och Tyskland och som
inrättats till central för den evangeliska ungdoms-
rörelsen i Tyskland. – Om borgen se vidare Gösta
Lindgren, "W. En romansk borgbyggnads historia
i sammandrag" (1920). N. S.
*Wartensleben. – 3. Hermann von W.
dog 9 mars 1921 i Carow.
Vartofta, herrgård i Vartofta-Åsaka socken,
Skaraborgs län, vid den lilla Vartoftasjön, 12 km.
s. ö. om Falköping, omfattar med underlydande
7½ mtl med en areal af 800 har, hvaraf 450
har åker. Tax.-v. 308,000 kr. (1925). V. är en
af de äldsta gårdarna i Västergötland och har
gett namn åt häradet; den var en af de 8 Uppsala
öds godsen inom landskapet, innehades på 1550-talet
som förläning af Abraham Leijonhufvud, kom på
1600-talet till släkten Gyllenstjerna och tillhörde
senare bl. a. släkterna Makeléer, Kruse, Lagerfelt
och Storckenfelt. Nuv. egare är J. Andersson. O. Sjn.
Varv, officiell namnform för Hvarf (se d.o.
och Styra. Suppl.).
*Warwick, F. Richard Ch. G. Greville,
5:e earl af W., dog 15 jan. 1924.
*Vasa, stad. Vasa–Nordsjö ångbåts-a.-b.
uppgick 1926 i Finska ångfartygs-a.-b. (i Helsingfors).
I staden finnas bildstoder af Z. Topelius och J.
Kurtén (båda modellerade af E. Wikström) samt i
stadshusets yttervägg infällda, af J. Munsterhjelm
modellerade reliefbilder af stadens grundläggare,
Karl IX, af P. E. Svinhufvud och G. Mannerheim
(dubbelbild), den sistnämnda som erinran om den
tid under frihetskriget 1918, då staden var det
"hvita" Finlands centrum. Församlingen skall
delas i en svensk- och en finskspråkig församling.
24,346 inv. (1924). - I stadens vapen är nu
Finlands frihetskors (se d. o. Suppl., med fig.),
anbragt undertill vid en bandslinga, som uppbäres af
ornament vid sköldens sidor. O. B-n.
Vasabiblioteket, ett af bokhandelsspekulationen
gifvet namn på en boksamling (omkr. 3,600 bd),
som i arf efter prinsen af Vasa (d. 1877) tillfallit
hans syster drottning Carola af Sachsen, förvarades
i k. slottet i Dresden, vid utbrottet af
revolutionen 1918 såldes af hofförvaltningen samt från
Hamburgfirman L. Friederichsen & c:o genom två
mecenaters mellankomst 1925 förvärfvades åt Sverige
och (till största delen) skänktes till K. biblioteket.
Omkr. 900 bd (nu som gåfva öfverlämnade till
konung Gustaf V) jämte 500 handteckningar och
hufvudsakligen arkitektur-ritningar (nu
deponerade i K. biblioteket) ha urspr. tillhört Gustaf
III:s bibliotek på Haga och skickades 1810 jämte
åtskilliga andra böcker ut till f.d. konungen
Gustaf IV Adolf. Denne och hans son prinsen af
Vasa ökade sedermera biblioteket. Se "Die
Wasabibliothek" (en af firman L. Friederichsen utg.
illustrerad, i Leipzig tryckt katalog med inledning
af F. von Zobeltitz), och I. Collijn, "Vasabiblioteket"
(i "Nord. tidskr. f. bok- o. biblioteksväsen"
1925).
Vasaloppet, skidtäfling, instiftad till åminnelse
af Gustaf Vasas besök i Dalarna 1521, då två
allmogemän från Mora medelst skidlöpning
upphunno den mot norska gränsen flyende ädlingen
och återhämtade honom till tinget i Mora, där
befrielsekriget beslöts. Tanken på täflingen
framkastades först af riksdagsmannen Anders Pers i
"Västmanlands läns tidning", och initiativet till dess
förverkligande togs af tidningen "Dagens nyheter",
som tills. med Idrottsföreningen Kamraterna 1922
i Mora anordnade den första täflingen. Täflingen
betraktas som en folkhögtid i Dalarna, till hvilken
stora skaror färdas till fots, med slädar, bilar och
extratåg. Främlingsinvasionen i Mora uppgår vid
dagen för Vasaloppet ända till 10,000 personer.
Täflingsbanan, som är 90 km. lång, går från
Sälen öfver Mångsbodarna, Evertsberg och Oxberg
till Mora. Sista delen af loppet är slätåkning.
Segrare i täflingen ha varit: 1922 Ernst Alm,
Norsjö, 1923 Oskar Lindberg, Norsjö, 1924 John
Lindgren, Lycksele, 1925 Sven Utterström, Boden, och
1926 P. E. Hedlund, Särna-Malung. Bästa tid
nåddes 1926 af Hedlund med 5 timmar, 36 min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
