Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Territory of Papua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bibliska naturbilder (1921; med en
minnesteckning af R. Lagerborg)
T. C.
Thetis och Pelèe, opera med musik aí Uttini till
librett af J-. Wellander (med ämne från Fontenelles
lyriska tragedi och planen däri ändrad af Gustaf
III) var den första stora svenska operan och invig-
ningsstycke vid K. svenska operans öppnande i Boll-
huset 1773.
Theunis [töni’], Georges, belgisk politiker,
f. 1873 i närheten af Liège, var först officer och
sedan industriidkare i Charleroi. Under Världskri-
get organiserade han arméns intendentur; de sista
krigsåren och efter freden var han belgisk gene-
ralkommissarie i England. T. deltog i fredsför-
handlingarna i Versailles samt konferenserna i Spä
och San Remo samt var 1919 - 20 medlem af
skadeståndskommissionen. I Carton de Wiarts mi-
nistär blef han finansminister 20 nov. 1920 och
kvarstod som sådan till 14 dec. 1921, då han själf
som konseljpresident bildade en katolsk-liberal koa-
litionsministär. T. företrädde en franskvänlig poli-
tik och genomdref Belgiens deltagande i Ruhr-
ockupationen 1923. Språkstriden mellan flamlän-
dare och valloner om universitetet i Gent, i hvil-
ken han personligen intog en neutral ställning,
nödgade honom att i juni 1923 rekonstruera kabi-
nettet. Frågan om en tullöfverenskommelse med
Frankrike gjorde i mars 1924 en ytterligare rekon-
struktion af ministären nödvändig. T. deltog i
Londonkonferensen om Dawesplanen 1924 och var
delegerad i Nationernas förbunds församling s. å.
Parlamentsvalen våren 1925 ledde till seger för
socialdemokraterna, och ministären T. afírick 9
maj s. å. F. K. J.
*Thiaumont, landtgård med vidliggande för-
svarsverk (permanenta batterier och mellanverk),
6 km. n. n. ö. om Verdun, på åsen mellan Fort
de Douaumont och Froideterre-verket, det hela
bildande en stark och för försvaret af Verduns
norra front ytterst viktig stödjepunkt. T. -ställ-
ningen var maj - sept. 1916 föremål för förbittrade
strider med växlande utgång mellan fransmännen
och tyskarna, hvilka senare slutligen (9 sept.) er-
öfrade hela ställningen. Denna återtogs dock 24
okt. s. å., under den stora motoffensiven, af frans-
männen och förblef sedan i dessas e#o. H. J- dt.
"Thiel, A. S. -
Ernest J. T. Se
Thielska galle-
riet af ven i Suppl.
Thielavia, bot.,
svamp, närbesläktad
med Aspergillus (se d.
o.), lefver parasitiskt
på rötter aí bl. a.
ärtväxter och orsakar
den angripna indivi-
dens död. G. O. R.
’Thielska galleriet
öívergick 1924 i sta-
tens ego. Omkr. . hälf-
í^n t.*! deSf xÎT;
hall hade vant utställd
på Göteborgsutställnin-
gen 1923, och ett rykte spred sig, att samlin-
gen skulle säljas och splittras. 19 dec. 1924
bestämde K. M:t, att galleriet jämte byggna-
galleriets upphofs-
man,
. den på Djurgården skulle inköpas af staten och
förvaltas af en särskild stiftelse. Köpesumman,
IVs mill. kr., skulle åstadkommas på lotterivägen.
Af de 9 dragningar, som regeringen beviljat för
1924. skulle inkomsten af 6 gå till stiftelsen, som
var skyldig att afstå 200,000 kr. till National-
musei vänner och Konsertföreningen i Stockholm.
En styrelse var då redan utsedd, bestående af 9
personer med prins Eugen som ordf. En plats bland
de 9 intogs af galleriets upphofsman och dittills-
varande egare. Återstoden af inkomsten på lotteri-
dragningarna skulle afsättas till stiftelsens förvalt-
ning och samlingarnas vård. Till deras vårdare
utsågs författaren Tor Hedberg. Från 7 jan. 1925
var galleriet tillgängligt för besökande l dag i vec-
kan. Lokalerna ha sedan blifvit reparerade, och
en måttfull omplacering af konstverken har egt
rum, hvarefter galleriet i sitt nya skick åter
blifvit offentligt tillgängligt fr. o. m. 26 jan.
1926. G-g N.
*ThieIt hade 11,277 inv. 1920. Under Världs-
kriget besattes T. 14 okt. 1914 utan strid af
tyskarna, som höllo staden besatt till 19 okt. 1918.
Dagen förut hade T. bombarderats af franska fly-
gare, hvarvid stora skador å byggnaderna i dess
centrala delar anställdes Jfr Världskriget,
sp. 170 och 243. H. J-dt.
Thiepval [tiäpva’1], by i franska dep. Somme,
vid Ancre, 6 km. n. om Albert, fullständigt för-
störd under Världskriget. 16 inv. (1921). T. be-
sattes 28 sept. 1914 af tyskarna, som omdanade
byn och den n. därom belägna höjdplatån till en
stark stödjepunkt, med det stora verket Schwaben-
schanze (på höjdens krön) som kärna, i tyska fron-
ten vid Somme. Särskildt juli-sept. 1916 kom det
till ytterst hårdnackade strider mellan tyskarna
och engelsmännen om besittningen af T., men slut-
ligen lyckades de senare, 29 sept., eröfra ställ-
ningen. Denna återtogs 26 mars 1918 af tyskarna,
hvilka dock 24 aug. s. å., under slaget vid Ba-
paume, ånyo måste utrymma densamma. - I nov.
1921 aftäcktes vid T. en ståtlig engelsk minnesvård.
Jfr Världskriget, sp. "169, 204, 235 och
240, samt Somme (äfven i Suppl.). H. J-dt.
*Thiers, L. A. Hans verksamhet efter andra kej-
sardömets fall har skildrats bl. a. hos G. Hano-
taux, "Histoire de la France contemporaine",
I-III (1903-06), H. Doniol, "M. Thiers, presi-
dent de la République, 1870-1873" (1906), och
P. F. Simon, "A. Thiers, chef du pouvoir exécutif
et president de la République française, 17 février
1871-24 mai 1873" (1911).
Thiersch. - 5. Friedrich von T. dog
24 dec. 1921 i München.
Thiis, Jens, har ytterligare skrifvit Samlede
avhandling er om nordisk kunst (1920) och Nordisk
kunst idag (i anledning af utställningen i Göte-
borg 1923). G-gN.
Thijm [tejm], Karel loan Lodewijk
A l b e r d i n g k-, holländsk författare och littera-
turkritiker, son till J. A. Alberdingk-Thijm (se
denne), f. 20 sept. 1864 i Amsterdam, har under
pseudonymen Lodewijk van Deyssel skrif-
vit en mängd litterära kritiker och essayer: Över
literatuur (1886), Van Zola löt Maeterlinck (Från
Zola till Maeterlinck, 1895) o. s. v. samt naturalis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
