Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Territory of Papua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Thasos kom 1920 i Greklands ego. 1909
upptäcktes på T. ett Artemistempel med 6 statyer
och senare en arkaisk Apollonstaty. Bland ruinerna
märkes ett prytaneion från 5:e årh. f. Kr.,
sedermera ombyggdt. Stadsporten med relief af Silenos
är arkaisk-jonisk. En mängd inskrifter och
skulpturer har hittats, och vid Caracallas förstörda
triumfbåge har ett grekiskt stadskvarter blifvit utgräfdt.
Vidare har man funnit en fyrkantig jonisk arkaisk
agora med doriska hallar och där bredvid ett
Asklepiostempel, ett fullständigt förstördt arkaiskt
tempel från 6:e årh. f. Kr., ett litet doriskt tempel m. m.
E. A-t.
Thaxter [thäkstö], Roland, nordamerikansk
botanist, f. 28 aug. 1858 i Newton, Mass., var 1901–19
professor i botanik vid Harvarduniversitetet i Cambridge, Mass.
Främst af hans skrifter står en monografi öfver svampfamiljen
Laboulbeniaceæ. T. blef led. af sv. Vet. akad. 1921.
C. Lmn.
*Thaya bildar nu delvis gräns mellan Österrike
och Tjecho-Slovakien.
*Thayer, Abbott H., dog 29 maj 1921.
Theblomma (Fleur de thé), på sin tid mycket
omtyckt operett af Lecocq, uppf. i Stockholm 1869.
Thecophora, zool. Se Sköldpaddor, sp. 1377.
*Thegerström. – 2. Robert T. dog 9 aug. 1919 i Djursholm.
G-g-N.
*Theiler, Arnold, är professor i veterinär-
patologi vid universitetet i Pretoria. Han erhöll
1914 knightvärdighet (sir Arnold T.).
The International research council. Se International research
council. Suppl. Dess franska namn är Conseil International des
recherches scientifiques [kåsej äternasiånal dä rösärj siàtifik].
*Theiss. Flodens lopp faller nu inom Rumänien,
Ungern och Jugo-Slavien. På en kort sträcka i det
nordligaste loppet bildar den gräns mellan Ungern
och Tjecho-Slovakien.
*Thénards blått. Se Koboltblått äfven i Suppl., sp. 1080.
*Theorell, Hugo G. T., blef 1919 led. och
1924 hedersled. af Ing. vet. akad.
Therapia magna sterilisans, dödande af alla
smittämnen i kroppen på en gång genom en enda
stor dos af ett kemiskt medel (Ehrlich). Therapia
sterilisans fractionata, bakteriernas dödande i
repriser.
G. Wrgn.
Thérèse de l’enfant Jésus [teräs də lãfã’ ʃesȳ],
äfven kallad Sainte Thérèse de Lisieux,
franskt helgon, f. 2 jan. 1873 i Alençon, d. 30
sept. 1897 i Lisieux, hette eg. Thérèse
Martin och var dotter till en fabriksidkare. Hon
inträdde 1888 som novis i klostret Carmel i Lisieux
och vistades där till sin död, ett mönster i ödmjuk
fromhet och trogen pliktuppfyllelse. Under
Världskriget var hon föremål för mycken andaktsfull
vördnad; hon beatificerades 1923 och kanoniserades 17
maj 1925. Biogr. af monseigneur Laveille (1925),
R. P. Petitot (s. å.), Lucie Delarue-Madrus (1926)
och G. Bernoville (s. å.).
*Theresiopel tillhör nu Jugo-Slavien. Dess
officiella namn är nu Subotica. 101,857 inv. (1921).
*Therkildsen, H. M., dog 4 juni 1925 i Köpen-
hamn.
Thermisilicid. Se Elektrokemisk indu-
stri. Suppl., sp. 555.
Theropithêcus, zool. Se G el a d an. Suppl.
*Thesiger. – 3. Frederick J. N. T., lord
Chelmsford, afgick 1 april 1921 från sin post
som vicekonung i Indien och upphöjdes i samband
därmed till viscount Chelmsford. Som
vicekonung samverkade han intimt med ministern för
Indien, Montagu, vid införandet af vidgad politisk
själfstyrelse, och den 1919 af parlamentet antagna
lagen därom var byggd på hans och Montagus
gemensamma betänkande i ämnet ("The
Montagu-Chelmsford report"). Härom samt om hans indiska
ämbetstid i öfrigt se Indien. Suppl., sp.
607–609. Lugn, fasthet och god omdömesförmåga
kännetecknade hans uppträdande i de många
svårigheter Världskrigets återverkningar och
nationaliströrelsens tillväxt medförde under hans
ämbetstid. Han var sedermera förste amiralitetslord
i ministären Macdonald jan.–nov. 1924.
V. S-g.
Thesleff, Artur, finländsk zigenarforskare och
botanist, dotterson till den i hufvudarb. omnämnde
A. A. T., f. 5 mars 1871 vid Viborg, d. 17 dec.
1920 i Stockholm, egnade sig efter aflagd
studentexamen åt botaniska studier, främst svampfloran
i östra Finland, och publicerade bl. a. uppsatser
om eken i östra Finland och om svampar på
vedväxter (i Finska forstfören:s "Meddelanden",
1894-95). Från 1894 hängaf sig T. åt studiet af
zigenarnas språk och seder, ströfvade först
omkring med dem i Finland, men utsträckte, sina resor
till Österrike, Ungern Balkanländerna, norra
Afrika, Italien, Spanien, Ryssland och
Skandinavien samt förvärfvade sig utmärkta kunskaper i
romanispråket. I Geografiska fören:s "Vetensk.
meddel." 1897-98 offentliggjorde han afh.
Zigenarnes utbredning i Finland och i tidningen "Nya
Pressen" 1898 en uppmärksammad längre
artikelserie om zigenarna, hvilken föranledde regeringen
att tillsätta en kommitté för pröfning af
zigenarfrågan i Finland; såsom medlem däraf affattade
T. kommitténs betänkande (1901). Hans
Wörterbuch des dialekts der finnländischen zigeuner (i
Finska vet. soc:s "Acta", 1901) har vunnit
erkännande som ett af de grundligaste arbetena på sitt
område. T:s zigenarstudier afbrötos, då han blef
ledare för den i följd af förryskningspolitiken
startade finländska kolonistexpeditionen till
Argentina (1906). Han utsågs af argentinska regeringen
till koloniens administrator, men saknade nödiga
praktiska förutsättningar för värfvet och lämnade
företaget 1909 samt återvände till Stockholm.
1911-13 var han president för The gypsy lore
society, gaf värdefulla bidrag till den af
sällskapet föranstaltade bibliografien öfver
zigenarlitteraturen och affattade en i sällsk:s "Journal"
publicerad Report on the gypsy problem. I "Atlas öfver
Finland" redigerade T. zigenarkartan med
tillhörande text, och i H. Lundborgs "Rasfrågor i
modern belysning" (1919) skref han kapitlet om
zigenare och tattare. Om hans donation af
zigenarlitteratur till Kungl. biblioteket i Stockholm se
Zigenare, sp. 777. 1912 utgaf han Stockholms
förbrytarspråk och lägre slang 1910-12. Under
sina sista år återvände T. till botaniken (Studier
öfver basidsvampfloran i sydöstra Finland, i
Finska vet. soc:s "Bidrag", 1919). Postumt utkom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
