Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Territory of Papua ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Thimig-Thomas-skolan
834
2:a uppl. 1919) och De kleine repulliek (1888; 2:a
uppl. 1920) och, delvis i opposition mot naturalis-
men, "prosadikterna" U it het leven van Frank
Rozelaar (1911), Kindleven m. m. (samlade under
titeln Prozagedichten; 2:a uppl. 1920). Han upp-
satte tills, med A. Vervey tidskr. "Twee-
maandelijksch tiidschrift" (1894-1900) och "De
XX:ste eeuw" (1902-08) samt är medredaktör
i "De nieuwe gids" (se Gids). Hans Verzamelde
opstellen (Samlade uppsatser) utkommo 1894-1914,
hans Verzamelde werken (6 dir, 1920; ny följd
1922) äro under utgifning. - Se "Nord. tidskr."
1919. ^ Hj.P-r.
Thïmig, Hugo, tysk skådespelare, regissör och
teaterledare, f. 1854 i Dresden, anställdes vid
Burgteatern i Wien 1874, var från 1897 äfven re-
gissör där och 1912-17 denna berömda scens chef,
lämnade den 1924 och intar sedan dess ledande
ställning vid Josefstadtteatern i Wien under Max
Reinhardt. T. är som skådespelare spirituell ka-
raktärskomiker med naturlig humor, frodig fantasi
och skarp individualiseringsförmåga, lika lycklig i
klassisk som i modern repertoar. Teknik, intelli-
gens och smak ha senare låtit honom segra äfven
med allvarliga karaktärsroller, särskildt Ibsens och
Hauptmanns. Som regissör vid Burgteatern stod T.
i en klass för sig. Han sökte inga nya vägar, men
hans föreställningar voro alltid lika klart analyse-
rade som säkert uppbyggda och fint afstämda. -
T:s dotter H el ene T., f. 1889, har efter debut
och anställning vid statsteatern i Berlin nått en
framskjuten ställning i Reinhardts ensemble, och
sonen Hermann 5?., f. 1890, följer där sin fa-
der i spåren som karaktärskomiker af sällsynt frisk-
het, natur och fantasi. Båda syskonen spelade
med Deutsches theater 1920 i Stockholm. Äfven en
yngre .son, Hans T., f. 1900, har med framgång
debuterat hos Reinhardt. G. K-g.
Thimme, Friedrich, tysk historisk-politisk
skriftställare, f. 12 febr. 1868 i Crimderode (Harz),
blef 1902 stadsbibliotekarie i Hannover samt 1913
chef för preussiska herrehusets och 1919 íör preus-
siska landtdagens bibliotek. T. har varit en fli-
tig utgifvare af samtidshistoriska aktstycken, t. ex.
J. v. Miquels tal (4 bd, 1911-14), Bennigsens
tal (2 bd, 1911-22) och Bethmann Hollwegs
krigstal (1919; tills, med W. Schultze), samt är en
af utgifvarna af tyska utrikesministeriets stora
diplomatiska aktsamling från åren 1871-1914 och
af Bismarcks samlade arbeten, där han redigerar
dennes politiska skrifter från åren 1862-90. Tills.
med K. Legien har T. utgif vit samlingsverket
"Die arbeiterschaft im neuen Deutschland" (1915).
Själf har T. skrifvit bl. a. Die innern zustände
Hannovers unter der jranzösisch-westjalischen
herrschaft (1893-95), Die aktenpublikation des
auswårtigen amtes (1924) och smärre uppsatser i
frågan om skulden till Yärldskrigets utbrott. V.S-g.
Thionville. Se Diedenhofen äfven i
Suppl.
*Thisted hade 1921 (med förstäder) 7,846 inv.
Thoatherium, paleont. Se Ungulata, sp. 1078.
*Thode, Henry, dog 10 nov. 1920 i Köpen-
hamn. P. E-t.
*Thoma, Hans, dog 7 nov. 1924 i Karlsruhe.
Han skref vidare bl. a. Im winter des lebens (min-
nen; 1919). Se "H. T. Hundert gemälde aus
Tryckt den 8/6 26
deutschem privatbesitz. Herausg. von L. Justi"
(1922), J. A. Beringer, "H. T. Radierungen.
Vollst. verzeichnis" (1923), och Hermine Maier-
Heufer, "Yertraute stunden mit H. T." (1926).
*Thoma, Ludwig, dog 26 aug. 1921 i
Rottach vid Tegernsee (Bajern). T. utgaf 1919 en
samling Erinnerungen. Han skreí äfven under
pseudonymen Peter Schlemihl.
Thomæ, Markus. SeZwickauprofeter.
"Thomander, J. H. Se äfven Nils Algård, "J.
H. T., kyrkomannapersonligheten" (teol. doktors-
afh., 1924).
*Thomas (sp. 1137), Oldfieid, tog afsked
1923, men fortsätter likväl sin zoologiska verksam-
het.
"Thomas (sp. 1137), J. H., föddes 3 okt. 1875 i
Newport. Han var från 1918 till Jan. 1924 general-
sekreterare i engelska järnvägsmannaförbundet samt
jan.-nov. 1914 kolonialminister i ministären Macdo-
nald och vann allmänt erkännande för sin ämbets-
verksamhet på denna post. T. återgick efter mini-
stärens fall till generalsekreterarsysslan i järn-
vägsmannaförbundet. Han intar alltjämt en myc-
ket framskjuten plats inom den engelska arbetar-
rörelsens centrala ledning, deltog bl. a. i de kom-
promissförhandlingar i grufarbetarkonflikten, som
föregingo utbrottet af storstrejken i maj 1926, var
under storstrejken medlem af dess högsta ledning
och hade, personligen principiellt ogillande stor-
strejkvapnets anlitande, stor andel i beslutet om
storstrejkens afblåsning. V. S-g.
*Thomas (sp. 1137),. Albert, föddes 16 juni
1878. T. blef direk-
tör (d. v. s. högste
chef) för Internatio-
nella arbetsbyrån i Ge-
nève 1919 och har se-
dan dess egnat sin verk-
samhet uteslutande åt l
den internationella ar-1
betsorganisationen och l
dess konferenser. Å ar-1
betsorganisationens väg-
nar deltog han där-
jämte i Genuakonferen-
sen 1922. Han har
skrifvit L’organisation
int er national e du tra-
vail (i "Les origines et 1’oeuvre de la Société des
nations", 1924). F. K. J.
Thomas [tå7-], Kurt, tysk tonsättare, f. 1904,
har väckt uppseende med sin vid musikfesten i
Kiel 1925 framförda Mässa för 2 obeledsagade
körer och soli (utförd i Stockholm 1926 af Musi-
kaliska sällskapet, se d. o. Suppl.). Det mycket
svårsjungna verket anknyter till både äldre och
nymoderna stilar, och dess "Sanctus"-sats är af
genialisk skönhet. E. F-t.
*Thomassen, G. E., blef 1921 ånyo anställd vid
Nationaltheatret i Oslo och är sedan 1925 chef för
Den Nationale scene i Bergen.
*Thomas-skolan. Dess kör ("Thomanerna") gaf
1922 i Stockholm några kyrkokonserter under led-
ning af nuv. Thomaskantorn Karl Straube (se
denne) och med klassiska program. Det konstnär-
ligt hängifna utförandet såväl som gossarnas röst-
medel och sångteknik visade sig vara något af
38 b., S. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
