Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
727
Syd-Afrika
728
stants", 4,717 studerande och en utgiftsstat på
430,885 pd st. 1923. Por all annan undervisning
sörjde 4,750 skolor för hvita och 3,288 för fär-
gade med 582,953 lärj., hvaraf 331,081 hvita,
20,829 lärare och en utgiftsstat på 6,47 mill. pd
st. (1922). - Unionens inkomster voro 24,23 mill.
pd st. och dess ordinarie utgifter 24,se mill. pd st.,
hvartill kommo 12,23 mill. pd st. låneutgifter (1924
-25). Tullar och acciser ha ansenligt stigit (till
9,02 mill. pd st.) liksom inkomstskatten m. m. (till
5,63 mill. pd st.). Af utgifterna var största posten
statsskuldens konto med 9,oi mill. pd st. (hela stats-
skulden hade stigit till 208,23 mill. pd st. 1924),
hvarefter kommo post, telegraf och telefon med
2,68 mill. pd st., fängelser m. m. med 2,54 mill.
pd st. och pensioner med l,se mill. pd st. (1924
-25). - (Öp. 1353) Åkerarealen var 3,077 mill.
har, hvaraf l,86i mill. har för majs och 0,401 mill.
har för hvete, 1921. Skörden af sädesväxter m. m.
s. å. var: hvete 0,229 mill. ton, råg 0,017 mill. ton,
korn 0,029 mill. ton, hafre 0,075 mill. ton, majs
0,894 mill. ton och potatis 0,ns mill. ton. - Bo-
skapsskötseln har gått raskt framåt senaste årtionde.
Beståndet omfattade 1921 bl. a.: 8,56 mill. nöt-
kreatur, 920,000 hästar, 117,000 mulor, 722,000
åsnor, 31,73 milL får, 7,84 mill. getter och 0,92
mill. svin. - Af världsartiklar producerades i S.:
vin 60,000 ton (Sydafrikanska unionen); ull 84,000
ton (Brittiska S.); stenkol Il,s3 mill. ton (därtill
0,662 mill. ton i Rhodesia); koksalt 76,000 ton;
.silfver 44,000 ton; guld 297,816 kg. (därtill 19,700
kg. i Rhodesia), mer än hälften aï världsproduk-
tionen (1924). -. Utrikeshandelns värde har stigit
från 2,168 mill, kr. (1913) till 2,336 mill. kr.
(l,049,i mill. kr. för import, 1,286,8 mill. kr. för
export, 1924). Sjöfarten omfattade 1,365 ankomna
fartyg om 5, H mill. nettoton och 1,316 af gångna
fartyg om 5,oi mill. nettoton i utrikes fart samt
3,012 fartyg om 7,ss milL nettoton ankomna och
3,033 fartyg om 7,64 mill. nettoton afgångna i
kustfart. Handelsflottan räknade 134 fartyg om
30,057 ton, hvaraf 116 ångf. om 26,407 ton (1922).
Järnvägarnas längd var 15,440 km., hvaraf 800
km. enskilda (1923). Telegrafen hade 1,931 kon-
tor och 67,500 km. trådlängd samt befordrade
6,42 mill. telegram, hvaraf 0,31 mill. i internatio-
nell trafik 1922-23. E. A-t.
Försvarsväsendet grundar sig på 1912
och 1922 års lagar rörande unionens försvar. Från
1 dec. 1921 utgöras försvarskrafterna af uteslu-
tande sydafrikanska trupper. Högsta ledningen
utöfvas af försvarsministern och under honom af
chefen för generalstaben. Dessutom står försvarsrå-
det (council of defence) till krigsministerns förfo-
gande som rådgifvande myndighet. Landet är inde-
ladt i 15 militärdistrikt, hvart och ett under befäl
af en distriktsstabsofficer. Försvarskrafterna utgö-
ras af: de stående försvarskrafterna (South African
permanent force): generalstaben, instruktörskåren,
sjöstyrkan, fältartilleriet (3 batterier), l reg. be-
ridna jägare, flygvapnet (stab och l flygeskader),
2 fästningsart.-komp., ing.-kåren m. m., kustför-
svarskåren (Coast garrison force), bestående af
2 div. fästningsart, samt fästningsing.-trupper och
fästningsinf., afsedt för Kapstadens och Durbans
hamnförsvar; aktiva borgarmilisen (Active citizen
force), utgörande hufvuddelen af försvarskrafterna:
5 reg. beridna jägare, 13 inf.-b;it., l batt. fält-
artilleri m. m., borgarmilìsens reserv, sjöreserven
(Nåväl volunteer reserve), nationalreserven (de
äldsta årsklasserna), frivilliga skytteföreningar och
kadetter (d. v. s. skolynglingar, som från 19:e
året äro skyldiga undergå militär utbildning).
Stående försvarskrafterna rekryteras genom värf-
ning, de öfriga trupperna på grund af allmän
värnplikt. Värnpliktstiden är 17:e-60:e lefnads-
året. TjänstgöringstideJi är i regel 4 år från
21 :a lefnadsåret. I allmänhet undergå endast 50
proc. af de värnpliktiga utbildning vid trupperna.
De öfrige utbildas endast i skjutning (vid skytte-
föreningarna), öfningstiden är 18-25 dagar årli-
gen. För officerarnas utbildning äro särskilda
kurser anordnade vid krigsskolan å Robert’s Height
(vid Pretoria). Förslag till ny härordning är af
försvarsministern förelagdt parlamentet, men ännu
(april 1926) ej slutbehandladt. - Stridskrafterna
till sjöss utgöras af l sjömätningsíartyg om 800
ton och 2 minsvepningsfartyg. - Försvarsväsen-
dets budget uppgick för finansåret 1924-25 till
982,000 pd st. H. J-dt.
Historia. General Hertzog och hans natio-
nalistparti ställde från 1917 på sitt program främst
Syd-Afrikas förvandling till en af Brittiska riket
oberoende republik. De vädjade 1919 till president
Wilson om stöd i kraft af nationernas själfbestäm-
manderätt och sände s. å. en deputation till Europa
med uppgift att i Paris och London verka för den
republikanska själf ständigheten eller åtm. för åter-
ställandet af de med Brittiska riket införlifvade
boerrepublikerna. Lloyd George inskärpte hos de-
putationen, att endast den på parlamentets för-
troende stödda regeringen kunde föra talan för en
själf styrande dominion. I spetsen för denna rege-
ring trädde efter Bothas död generalJ. Chr. Smuts
(31 aug. 1919). Jämte Botha hade han deltagit
i fredsförhandlingarna i Paris, åt Sydafrikanska
unionen förvärfvat förvaltningen af mandatområ-
det Sydväst-Afrika och låtit unionen som stiftande
medlem ingå i Nationernas förbund. Vid nyvalen
till parlamentet i mars 1920 fick Smuts emellertid
vidkännas betydande motgångar. Af de 134 man-
daten tillföllo 45 nationalisterna, 40 det af Smuts
ledda sydafrikanska partiet, 25 de af brittiska
folkelementet bestående unionisterna och 21 arbe-
tarpartiet (3 af de valde voro partilösa). Smuts
måste stödja sig på en allians med unionisterna
och samverkan i somliga frågor med arbetarpar-
tiet, hvars medlemmar i allmänhet ogillade Hert-
zogs planer på skilsmässa från riket. Emellertid
gjordes på en konferens i Bloemfontein sept. s. å.
ett fruktlöst försök att återförena det sedan 1913
söndrade sydafrikanska partiet. Hertzog ville ej
ge med sig i själfständighetsfrågan, och Smuts,
som starkt höll på rikstroheten, kunde ej vinna
nationalisterna för sitt ideal, sammansmältning
mellan boer och britter till en ny sydafrikansk
nation. Däremot lyckades han förmå unionistpar-
tiet att helt uppgå i det sydafrikanska partiet
(nov. s. å.). I febr. 1921 höllos därpå nya val,
som utföllo till det sydafrikanska partiets förmån.
Det erhöll (ett par fyllnadsval medtagna i beräk-
ningen) 76 mandat mot nationalisternas 47 och
arbetarpartiets 10 (l partilös valdes). I senaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
