Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydafrikanska unionen Syd-Australien
730
natfronalister och 2 af arbetarpartiet. Unionìst-
partiets forne ledare, sir T h. Smartt, ingick i
ministären som jordbruksminister. Under valstriden
hade Hertzog så till vida modifiera-t sitt program,
att han talade om skilsmässan från riket såsom
allenast ett framtidsideal, hvilket borde förverkli-
gas med strängt konstitutionella medel. Regerin-
gen träffade s. å. uppgörelse med Nationernas för-
bund om reglering af det nyvunna mandatområ-
dets förvaltning (under en af S:s generalguvernör
utsedd administratör) 5 och de sista brittiska trup-
perna hemkallades från S. I Rhodesia, där man
ifrigt önskade bli kvitt Brittisk-sydafrikanska kom-
paniets förvaltning, växte sympatierna för införlií-
ning som provins i Sydafrikanska unionen, men
vid en där 1922 anordnad folkomröstning förkasta-
des denna plan. I Transvaal utbröt jan. s. â. en
elakartad storstrejk, som till en början vann stöd
bland nationalisterna. Under bolsjevikisk påverkan
urartade den till anarki och våldsdåd, hvareíter
regeringen 10 mars proklamerade belägringstill-
stånd och genom masshäktningar undertryckte
strejkrörelsen. Arbetarpartiet under ledning af
öfverste Creswell slöt nu formlig allians med na-
tionalisterna, hvilka tills vidare skrinlade sina
själfständighetsplaner mot att arbetarpartiet från-
gick sina kr af på införande af en dryg jordskatt.
I Khodesia träffades 1923-24 uppgörelse med
kompaniet (se därom närmare Rhodesia. Suppl.):
Syd-Rhodesia införlifvades 12 sept. 1923 formli-
gen med brittiska kronan och erhöll ansvarig sty-
relse, Nord-Rhodesia blef l april 1924 en brittisk
kronkoloni, I mandatområdet South-west Africa
hade stammen Bondelzwart genom nya skattekraî
driívits till en snart undertryckt resning; myndig-
heternas hårda förfarande därvid föranledde ingri-
pande af Nationernas förbunds mandatkommission.
Yid en rad fyllnadsval led regeringspartiet
nederlag mot den nya alliansen mellan nationali-
sterna och arbetarpartiet, och däraí föranleddes
april 1924 parlamentsupplösning och nyval. Dessa
utföllo till alliansens förmån: Sydafrikanska partiet
fick blott 53 mandat mot nationalisternas 63 och
arbetarpartiets 18 (l partilös valdes). Som pre-
miärminister följdes Smuts nu af general Hertzog,
hvilken under valkampanjen försäkrat, att införan-
det af själîständig republik borde anstå, till dess
både boerna och det brittiska folkelementet uttalade
sig för en sådan förändring. När prinsen af Wales
1925 besökte S., fick han af alla folklager
ett synnerligen entusiastiskt emottagande, och na-
tionalisternas skilsmässoplaner ha på sista tiden
ej mycket låtit tala om sig. I Hertzogs ministär
har arbetarpartiet 3 representanter, bland dem
partiledaren F. H. P. Creswell (försvars- och
arbetsminister); af öfriga ministrar äro inrikesmi-
nistern F. Malan och justitieministern Tielman J.
Roos de mest framträdande. På sista tiden har in-
födingsfrågan trädt i förgrunden. Hertzog förfäk-
tar där en plan, som plägar betecknas med slag-
ordet segregation. Den går ut på, att de infödda
utanför vissa områden, som skulle afskiljas till dem,
ej skulle få inneha eller förvärfva jord eller syssla
med andra yrken än grofarbete. Fullständiga poli-
tiska rättigheter skulle ges åt vissa "färgade"
(Kap-malajer och personer af blandad europeisk
och infödd härkomst); de åtnjuta nu sådana blott
i Kap-provinsen. Infödingarna åter skulle förlora
sin rösträtt i Kap-provinsen, men däremot inom hela
unionen få rätt att till representanter välja 7 per-
soner af hvit härkomst (2 för Kap-provinsen, 2 för
Transvaal, 2 för Natal, l för Oranjefristaten),
hvilka dock endast vid infödingsfrågors behandling
finge deltaga i parlamentets öfverläggningar och
beslut. Inom de inföddas "afskilda" områden
skulle lokala råd upprättas samt jämväl ett slags
landsting för större områden och ett allmänt
"unionsråd", alla med allenast rådgifvande befo-
genhet. Planen har rönt skarp kritik inom olika
partier, och Hertzog har tydligt förklarat, att
infödingsproblemet måste lösas ej som en parti-
fråga, utan genom samverkan af alla partier. Talet
om "återförening" (hereenigìng) har det senaste
året ofta hörts; dess främste förespråkare, Tiel-
man J. Roos, menar emellertid därmed närmast
alla holländsktalandes samlande kring nationalist-
programmet med dess udd mot det brittiska folk-
elementet och mot riket. - Som generalguvernör
efterträddes lord Buxton 1921 af prins Arthur
af Connaught och denne 1925 af earlen af
Athlone.
Bland nyare litt. märkas M. Nathan, "The
South Aírican commonwealth" (1919), F. W.
Fitzsimons, "The natural history of South Africa:
Mammals" (4 bd, 1919-20) och "Birds" (1923),
B. Williams, "Cecil Rhodes" (s. å.), R. A.
Lehfeldt, "The natural resources of South Africa"
(1922), I. Colvin, "The life of Jameson" (2 bd,
s. å.) och "South Africa" (1925), och earl Bux-
ton, "General Botha" (1924). V. S-g.
* Sydafrikanska unionen. Se Sy d-Af rik a.
Suppl. Jfr äfven Brittiska Syd-Afrika.
Suppl.
Syd-Afrikas stjärna. Se Ädelstenar, sp.
1157.
Sydarmén, under Världskriget 11 jan. 1915 bil-
dad tysk armé, urspr. bestående af 4 tyska och l
österrikisk inf.-fördelning, tills, (nominellt) omkr.
90,000 man, men sedermera med växlande samman-
sättning och styrka. I sept. 1916 tillkom bland
andra trupper l turkisk armékår, och armén ut-
gjordes då af 24 inf.- och reserv- samt l kav.-för-
delning. Sydarmén, till 6 juli 1915 förd af gene-
ral v. Linsingen och därefter af general v. Both-
mer, hade ursprungligen till uppgift att stödja
den hårdt ansatta österrikiska hären i Karpaterna
och möjliggöra dess offensiv in i Galizien. Den del-
tog med utmärkelse i striderna om Karpaterpassen
1915 och därefter i östra Galizien 1915-17. Armén
upplöstes 3 febr. 1918. Jfr V ä r l d s k r i g e t, sp.
187-189, 206, 207, 224 och 225. H. J-dt,
* Sy d-Australien hade vid folkräkningen 4 april
1921 495,160 inv. (248,267 män och 246,893 kvin-
nor), 0,5 på l kvkm., och beräknades 1924 ha
526,541 inv. Befolkningstillväxten 1911-21 var
21,2 proc. Antalet kyrkor och kapell 1923 var
1,790, och invånarnas fördelning 1921 på de största
religionssamfunden var följande: engelska kyrkan
165,968; romerska katoliker 67,030; metodister
122,634; lutheraner 24,606; baptister 23,033; pres-
byterianer 24,659; kongregationalister 15,289; ju-
dar 743 och muhammedaner 274. Skolornas antal
har afsevärdt ökats: till 1,264, hvaraf 23 "high
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
