Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges offentliga arbetsförmedling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det magra, späck och kött utgöra tillhopa fläsket.
Detta är i hög grad fettrikt, köttet fintrådigt och
välsmakande, men ganska tungt och hårdsmält,
hvarför det bör njutas med varsamhet. Om fläskets
halt af ägghvita och fett i färskt och färdigberedt
tillstånd se tabeller till art. Födoämnen, sp.
335–336 och 339–340. Olika slags fläskrätter
måste vara fullständigt kokta eller stekta. Färskt
svinkött bör ha ljust skärgrå färg, späcket skall
kännas fast under svålen, hvilken bör vara ljus,
tunn och slät. Alla bitar af svinkroppen
tillgodogöras för anrättningar. Icke minst skinkan (fläsket
vid bakre lårbenen) tillredes på mångfaldigt sätt,
som kokt färsk skinka, lätt rökt och lätt rimmad
färsk skinka (York-, Bayonne-, Prager-, Westfalisk),
som är en högt värderad läckerhet, stekt färsk
skinka af ungdjur, stekt rökt skinka, bräckt skinka
(i tunna skifvor), spicken skinka. Fläskkotletter
tas af den värdefulla kotlettraden, som inrymmer
äfven den fina filén, fläskharen (närmast bogen)
samt refbensspjäll (se d. o.), och af sadeln bakom
kotlettraden tas fläskkarrén. "Harar och njurar"
kallas bitar af fläskhare och svinnjure lagda
hvarftals omväxlande med potatisskifvor och lök, det
hela kokt med mycket smör. Stekt rimsaltadt fläsk
ätes helst med bruna bönor; i öfrigt serveras till
ofvannämnda rätter efter behag potatis (äfven brynt
sådan), potatispuré, äppelmos, rödkål, tomater,
hvarjehanda grönsaker, gurkor, sylt o. s. v.
Sopprätten gula ärter med kokt fläsk uti är
välkänd husmanskost. Eökt svinhufvud, pressylta (af
svinhufvud; se Sylta 1), kokta grisfötter (som ätas
kalla med rödbetor), svintunga och färserade
svinöron äro egnade att tillfredsställa särsmakare.
Svinkött ingår i flera sorters korf (se d. o. Suppl.).
Hos flera forntida folk var svinet föremål för
afsky, så hos egypterna, för hvilka detta djur
gällde som orent, hos araberna, som icke heller
åto svinkött (hvilken afhållsamhet Muhammed
upphöjde till lag). Hos judarna, som alltifrån början
djupt afskytt svinet, är detta djur förklaradt för
levitiskt orent, och att äta fläsk är hos dem i lag
förbjudet (5 Mos., kap. 14, v. 8).
Svinskötarskola. Se Ladugårdsskötar-
s ko lör. Suppl.
*Svoboda, F. X. - Hans hustru R u z e n a S.
dog l jan. 1920 i Prag.
*Svuckustöt, som har en höjd af 1,410 m. ö. h.,
ligger ej i Sverige, utan i Elga kapell af Engerdals
herred i Hedmark fylke, Norge, ö. om sjön Fämun.
Svulstparenkym, Specifikt, med. Se
Svulst, sp. 1324.
* S vägerlag å sidan är i dansk och norsk rätt
ej längre äktensfcapshinder (sedan 1918 i Norge,
1922 i Danmark). Katt upp- och nedsti-
gande svågerlag är i nu gällande dansk rätt
dispensabelt äktenskapshinder. Det s. k. oäkta
svågerlaget har i norsk rätt, liksom tidigare i svensk
(men hvarken i dansk eller i finländsk rätt), upphört
att räknas som äktenskapshinder. Jfr Förbjud-
na led. Suppl. C. G. Bj.
Svålon, bot. Se Yaccinium, sp. 215.
Sväljningsreflex, fysiol. Se S v al j ni n g,
sp. 1330.
Svängärder, landtbr. Se Å r d e r.
Svärdla, bot., namn på släktet Iris.
Svärdlången, en 13 km. lång och omkr. 5 kvkm.
stor sjö, 93 m. ö. h., i Laxarby och Yårviks sock-
nar, Dalsland, afrinner öfver Laxsjön och Uppe-
rudsälfven till Vänern. O. Sjn.
*Svärdsjö hade 1925 5,805 inv., hvaraf i
Svartnäs kapellförsamling 480 inv. Svartnäs omfattar
15,627 har. 19 dec. 1920 aftäcktes i den s. k.
Prostparken, n. om kyrkan, en minnessten till
hugfästande af Gustaf Vasas vistelse i Svärdsjö 1520.
Süan-hwa-fu. Se Hsüan-hua-fu. Suppl.
*Syd-Afrika. (Sp. 1350) Tyska Sydväst-Afrika
förvaltas nu af Sydafrikanska unionen som man-
dat under Nationernas förbund. Bland hamnarna
märkas äfven East London, Port Nolloth, Port
Elizabeth och Simonstowii - (Sp. 1351) Syd-
afrikanska unionens areal och folkmängd
(1921) framgå af följande öfversikt:
Provinser Areal j Invånare j
| " " ; " ! ;......." T På l l
i kvkm. ; Hvita ! Färgade ; Summa ^v^m !
–––––––– Cape of
Grood hop e
717,31:*! 65ü,6ü9i 2,13*2,110
2,782,719
4
Natal . . .
91,382
136,838
1,292,560
1,429,398
16
Traiisvaal .
286,050
54:3,4:85
1,544,151
2,087,636
7
Oranjefri-
staten . .; 130,519
188,556
440,271
628,827
5
Summa
1,225,264
1,519,488
5,409,092
6,928,580
6
Det forna Tyska Sydväst-Af rika, nu officiellt
South-west A f r i c a, omiattar omkr. 835,000
kvkm. med 227,739 inv., hvaraf 19,432 hvita, hva-
dan hela Brittiska S. nu omfattar omkr. 2,o» mill.
kvkm. med 7,ie mill. inv., hvaraf 1,538,920 hvita
(1921). Folkmängdstillväxten i Sydafrikanska unio-
nen sedan 1911 var alltså nära 16 proc. och för
de hvite ensamt mer än 19 proc. Af hela folk-
mängden kommo 959 kvinnor på 1,000 män. En-
ligt en lag af 1923 äro anmälningar om födelser
och dödsfall obligatoriska för alla européer, asia-
ter och färgade (andra än infödingar på landsbyg-
den). Födelsetalet för européer uppgick 1924 till
26,29 och dödstalet till 9,62 per 1,000 inv. S. å.
skattades den hvita befolkningen till l,en mill.,
dess giftermålsantal var 12,709, d. v. s. 7,89 pro
mille, de lefvande föddas antal 42,610, d. v. s.
26,5 pro mille, och de dödas antal 15,598, d. v. s.
9,7 pro mille. öfverskotte4, födda öfver döda var
27,012, d. v. s. 16,8 pro mille. Till religionen
voro 1,115,468 (däraf 838,982 européer) medl. af
nederländska kyrkosamfund, 714,085 (däraf 294,026
européer) anglikaner, 190,896 (däraf 74,999 euro-
péer) presbyterianer, 832,793 (däraf 102,771 euro-
péer) wesleyaner, 260,905 (däraf 19,098 européer)
lutheraner, 143,254 (däraf 61,246 européer) ro-
merska katoliker, 62,103 judar, 109,261 hinduer,
14,127 buddister och anhängare af Kong-fu-tses
läror samt 49,936 muhammedaner (1921). Utan
angifven religion voro 2,402,652 s. å. - Nya uni-
versitet ha upprättats i Witwatersrand (1922; förut
"university college" i Johannesburg), i Kapstaden
(University of Cape town, 1918; utveckladt ur
det i hufvudarb. nämnda, blott som examensuni-
versitet fungerande universitetet), med bibliotek
och hafsbiologiskt laboratorium, samt i Potchef-
stroom ("university college", 1921). Universiteten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
