Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges offentliga arbetsförmedling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
723 Sveriges städer–Svinkött 724
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos bedrifves
bland barn, som äro utsatta för tuberkulos smitta.
F. n. uppehåller förbundet 2 sommarkolonier och
planerar en 3:e. Sedan 1917 har S. S. U. H.
hvarje nyår anordnat en kortare s. k. social studie-
kurs med föredrag och instruktioner af föreläsare
i viktigare sociala frågor, till hvilka kurser hvarje
gång några 10-tal stipendiater kunnat inkallas.
- Af "S. S. U. H:s studiehandbok" förberedas
några nya delar. - Statsanslaget har sedan 1920
årligen utgått med 6,000 kr. I. Ln.
*Sveriges städer föreligger nu färdigt i 5 bd.
Registret utkommer 1926.
*Sveriges teaterhistoriska samfund måste under
krigsåren afbryta sin verksamhet och har sedan
ej återupptagit den. Af dess årsskrift utkommo
årgångarna 1912-14. G-g N.
Sveriges teckningslärares riksförbund. Se
Teckningslärarnas riksförbund. Suppl.
*Sveriges tegelindustriförening har numera kon-
centrerat sin verksamhet till ideella uppgifter samt
utgifning af månadsskriften "Tegel" och yrkesböc-
ker (hittills 20), sedan de försäljningsekonomiska
spörsmålen 1922 öfverförts på ett särsküdt förbund,
Svenska tegelförsäljniagsorgani-
sationers centralförbund, med f. n. 15
lokalföreningar och centralledning i Stockholm.
170 firmor och enskilda personer, representerande
omkr. 65 proc. af landets produktion i facket, voro
1925 anslutna till föreningen. Fmn.
*Sveriges tekniskt-industriella skiljedomsinsti-
tut. Antalet behandlade mål har under senaste
åren tenderat att sjunka, hvilket torde samman-
hänga med lågkonjunkturen och ega sin motsva-
righet inom skiljedomsverksamheten i allmänhet.
Antalet ärenden var 1918: 27; 1919: 46; 1920:
34; 1921: 42; 1922: 23; 1923: 22; 1924: 22;
1925: 15. Fmn.
’Sveriges textilindustriförbund. Se Svenska
arbetsgivareföreningen äfven i Suppl.
*Sveriges tryckeriers arbetsgifvareförbund. Se
Svenska arbetsgivareföreningen
äíven i Suppl.
*Sveriges träindustriförbund. Se Svenska
arbe t sgifvar e föreningen äfven i Suppl.
Sveriges urmakareförbund. Se Ur, sp. 1306.
*Sveriges utsädesförening. N. Hjalmar Nilsson
efterträddes 1925 som föreståndare af N. H. Nils-
son-Ehle (se denne, äfven i Suppl.), hvilken med
bibehållande af sin professur i Lund förlade till
Svalöf den med denna tjänst förenade försöks-
institutionen. H. J. Dft.
* Sveriges verkstadsförening hade 1925 ett med-
lemsantal af 244 industriföretag med sammanlagdt
36,814 arbetare. Fmn.
Sveriges åboförbund. Se Åboförbundet.
/Sverker. 1. S. (I) den äldre. Se C. M.
Kjellberg, "Konung S. den gamle, hans mord och
traditionerna om gärningsmannen" (i "Krit. stud.
t. Östergötlands hist.", I, 1924). Om de s. k. Sver-
kersgården och Sverkerskapellet vid Alvastra se
Alvastra. Suppl.
*Sverre Sigurdsson. Hans dotter Cecilia var ej
gift med svenske konungen Karl Sverkersson, utan
med en annan svensk af samma namn, sannolikt
någon ättling af konung Sverkers ätt. N. B-n.
*Sverrissaga ingår icke i Codex Frisianus. Två
editioner eiter olika handskrifter äro utgifnai Kilde-
skriftfondets skrifter (1910 och 1920); den senare
(af Indrebö) har en viktig inledning. ~N~- B-n.
*Svetsning (sp. 1289). Svetsning används äfven
vid bearbetning af platina. – (Sp. 1290) Om
autogen svetsning se äfven Autogen
metallbearbetning. Suppl. – Se Elektrisk
svetsning äfven i Suppl.
Svetsnjikov, Michail, rysk militär, var i
början af 1918 öfverste och chef för den i Finland
(Tammerfors) förlagda 106:e inf.-fördelningen och
erhöll i slutet af jan. öfverbefälet öfver trupperna
i västra Finland (v. om Lahti) samt öfver röda
gardet i Tammerfors’ distrikt. Han nedlade ett
energiskt arbete på att uppbringa
operationsdugliga trupper. Efter afbrottet (10 febr.) af
förhandlingarna i Brest-Litovski, som officiellt
medförde ryska truppernas borttransporterande från
Finland, blef S. chef för de kvarblifna frivilliga
(värfvade) afdelningarna (bästa delen af ryska
armén i Finland) och var i själfva verket ledare
af operationerna mot hvita armén, om än
finländske folkkommissarien Haapalainen var
öfverbefälhafvare till namnet. I samband med den senares
afsättning nedlade S. befälet i slutet af mars och
återvände till Ryssland. Se "Finlands frihetskrig",
III (1922), och A. Douglas, "Operationerna kring
Tammerfors 1918" (1925).
H. J–dt.
Svibyviken. Se Åland, sp. 984.
Świecie [ʃve′tsie]. Se Schwetz. Suppl.
*Swift, J. ”The journal to Stella 1710–1713”
utgafs af F. Ryland 1923. Se W. A. Eddy,
”Gulliver’s travels” (s. å.).
Svinbalsam, bot. Se Tetragastris.
*Swinburne, A. C. Af S:s Complete works, utg.
af E. Gosse och T. J. Wise (Bonchurcheditionen),
ha nu, april 1926, 7 bd utkommit. Se äfven
Watts-Dunton, ”Home life of S.” (1922), och J.
Drinkwater, ”S.” (1924).
Svindersvik, herrgård i Nacka socken, n. v. om
kyrkan. Tax.-v. 262,100 kr. (1924).
Hufvudbyggnaden i två våningar uppfördes mot slutet af
1730-talet af Hårleman för Claes Grill. 1780–91
tillhörde S. friherrinnan Charlotte De Geer, som
utvidgade den s. k. paviljongen med en stor festsal,
byggd till en fest för Gustaf III, och möblerade S.
med där ännu kvarvarande gustavianska möbler.
1863 köptes gården af sidenfabrikören K. A.
Almgren, hvars stärbhus ännu eger den.
Swing [sωi′ŋ], eng., idrottst. Se Boxning.
Suppl., sp 775.
*Svinhufvud. – 2. Per Evind S. Efter
Tysklands stora nederlag och revolutionen där i
nov. 1918 fann S., hvars politik var utprägladt
tyskt orienterad, sin ställning ohållbar och afgick
från riksföreståndarskapet i dec. s. å. Han har
därefter icke framträdt i det offentliga lifvet.
T. C.
*Swinjuchi (officiellt Swiniuchy) tillhör nu
polska vojevodskapet Wołyń. 10,595 inv. (1921).
Svinkött, kokk., kött af tama svinraser (se
d. o.). Alltifrån de uråldrar, då man icke kände
annan matlagning än helstekta svin, har svinet
varit människans följeslagare, nyttigt icke minst
genom sin synnerligen stora fortplantningsförmåga,
och bland husdjuren är svinet det, som ger
tillfällen till de mest omväxlande kulinariska
njutningarna. Späck är det feta hos svinet, kött eg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
