Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges offentliga arbetsförmedling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
voro partiets representanter i Socialistiska arbetare-
internationalens exekutivkommitté írån 1923, tills
de okt. 1924 inträdde i den tredje socialdemokra-
tiska ministären, hvarvid de efterträddes af Arthur
Engberg och Rickard Lindström. – Partiets ordf.
var Hj. Branting till dennes död, i febr. 1925. Par-
tistyrelsen beslöt i april s. å. förorda, att F. V.
Thorsson skulle utses till ordf., men innan försla-
get ännu gått ut till omröstning inom partiet, afled
äfven Thorsson. Partistyrelsen beslöt då, att dess
verkställande utskotts vice ordf. P. Albin Hansson
tills vidare skulle fungera såsom partiets ordf.
Då partisekreteraren Gustaf Möller i okt. 1924 ut-
nämndes till socialminister, förordnades Rickard
Lindström att upprätthålla partisekreterarbefatt-
ningen. – Partiets kassör är sedan 1925 Emil
Wallin. 1917 bildades Sveriges socialde-
mokratiska ungdomsförbund (se d. o.
Suppl.), som, sedan det gamla socialdemokratiska
ungdomsförbundet blifvit vänstersocialistiskt och
därpå kommunistiskt, arbetat i samförstånd med
socialdemokratiska partiet. Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund (se d. o. Suppl.)
bildades 1920 och samarbetar med socialdemokratiska partiet.
– 1926 omfattar den socialdemokratiska partipressen
25 tidningar och tidskrifter med en upplaga af
omkr. 300,000 ex.; 15 af tidningarna äro dagliga.
– Partiets representation i landstingen utgjorde
1918 246, 1919 321 och 1922 344 ledamöter. Antalet
stadsfullmäktigledamöter efter valet 1922 var för partiet 1,150
af samtliga 3,290. Socialdemokraterna hade absolut
majoritet i 10 städer, tills, med kommunisterna i ytterligare
8 städer. I 5 städer vägde arbetarpartierna och den sammanlagda
styrkan för samtliga öfriga partier jämnt.
R. L–dm.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bildades
i febr. 1920. Sedan omkr. 1900 ha socialdemokratiska
kvinnoklubbar bestått. I Jan. 1907 började dessa klubbar
ett landsomfattande samarbete i agitations-, organisations-
och upplysningsangelägenheter. Äfven höllos kvinnokongresser,
som valde gemensamt arbetsutskott för klubbarna
(med säte i Stockholm). Detta arbetsutskott öfver-
tog fr. o. m. 1908 utgif ningen af månadstidningen
"Morgonbris", som redan 1904 uppsatts af det då
arbetande kvinnornas fackförbund. Kvinnoförbun-
dets ändamål är enligt dess stadgar bl. a. "att på
grundval aí socialdemokratiska partiets program or-
ganisera och inom sig samla socialdemokratiska
kvinnoorganisationer, bedrifva socialistiskt och fack-
ligt upplysningsarbete bland arbetareklassens kvin-
nor, intressera kvinnorna för allmänt kunskapssö-
kande och att de samhälleliga spörsmålen allvarligt
beaktas inom bildningsverksamheten" samt "bevaka
och arbeta för sådana sociala och politiska frågors
lösning, som särskildt beröra kvinnornas, mödrarnas,
barnens och hemmens intressen". Hvarje medlem
af förbundet måste samtidigt vara medlem af Sve-
riges socialdemokratiska arbetareparti. Förbundet
utger fortfarande "Morgonbris", hvars uppl. är
7,000 ex. (1926). Redaktör är fru Signe Vessman,
som äfven är förbundets ordförande sedan dess
bildande. Banbrytare för den socialdemokratiska
kvinnorörelsen i Sverige är fru Anna Sterky, som
upprättade tidningen "Morgonbris" och i början af
1900-talet ledde kvinnornas fackliga
organisationssträfvanden. – Medlemsantalet 1925 var 5,219,
samlade i 181 kvinnoklubbar, utbredda öîver hela
landet. Dessa kvinnoklubbar äro provinsvis sam-
manslutna till socialdemokratiska kvinnodistrikt.
Antalet till socialdemokratiska arbetarepartiet an-
slutna kvinnor var 21,613 år 1925.
R. L–dm.
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund
bildades i okt. 1917, sedan det 1903 stiftade
Socialdemokratiska ungdomsförbundet helt
öfvergått till den vänstersocialistiska riktningen
(se Vänstersocialister) för att sedan
ansluta sig till kommunismen (se Sveriges kommunistiska
parti. Suppl.). Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund arbetar i intimt samförstånd med
socialdemokratiska arbetarepartiet. Förbundet
hade 1917 omkr. 1,200 medlemmar, 1919
5,032 medl., 1921 8,023 medl., 1922 11,402 medl.
och 1925 21,498 medl. De lokala förbundsorganisationerna
benämnas socialdemokratiska ungdomsklubbar, hvilka
äro provinsvis sammanfattade i distriktsorganisationer.
Förbundet bedrifver en omfattande propaganda, muntlig
och skriftlig, för socialdemokratien. Förbundets ändamål
är enligt förbundsstadgarna "att på grundval af
socialdemokratiska arbetarepartiets program inom sig
samla alla Sveriges socialdemokratiska ungdomsorganisationer;
att bedrifva ett kraftigt upplysningsarbete särskildt
bland ungdomen samt deltaga i
arbetarepartiets och fackföreningsrörelsens agitations-
och organisationsarbete; att genom ett kraftigt
inre fostringsarbete skola arbetareungdomen till
kunniga och dugande kämpar i arbetareklassens
sträfvan för socialismens genomförande; att genom
socialistisk propaganda bland de värnpliktiga och
stamanställda klargöra för dem deras ställning till
arbetareklassens frigörelsesträfvanden". Ungdoms-
förbundet utger en 24-sidig månadstidskrift,
"Frihet", hvars uppl. är 23,000 ex. (1926).
Redaktör var 1918–20 Nils Karleby och är från 1920
Rickard Lindström. Förbundets ordf. 1917–19
var Harry Svensson, 1919–22 Bertil Eriksson och
är från 1922 Rickard Lindström. Förbundets sekreterare
är sedan 1917 Karl Hovberg. – Förbundet har deltagit
i bildandet af Socialistiska ungdomsinternationalen (1920)
och är alltjämt medlem i denna.
R. L–dm.
Sveriges socialdemokratiska vänsterparti. Se
Vänstersocialister.
Sveriges stadskamerala förening är en 1913
bildad sammanslutning af stadskamrerarna (se
d. o.) och drätselkamrerarna i stadskommunerna för
befrämjande af gemensamma intressen. Ordf. är
stadskamrerare W. Nektman. Föreningen har
utgett de föredrag i stadskamerala ämnen, som
hållits å dess årsmöten.
G. F–t.
*Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund
har efter en långvarig nedgångsperiod
åter gått betydligt framåt under de senaste åren,
och medlemsantalet har i regel ökats (särskildt
kraftigt inom läroverksföreningarna); 1925 räknade
förbundet 135 lokalföreningar och 4,465 medl. Särskildt
efter en af ombudsmötet 1918 beslutad utvidgning
af programmet har förbundet, ehuru
alltjämt med uppmärksamheten främst riktad på
alkoholfrågan, utfört ett icke obetydligt arbete på
några andra sociala arbetsområden, främst genom
sin barnkoloniverksamhet, hvilken i samarbete med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
