Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
röster. Det har i nationalrådet 68 mandat af 165
och i förbundsrådet 21 mandat af 50. Dess
medlemsantal 1925 var 566,124. – Äfven i de nya
själfständiga stater, som uppstodo efter
Donaumonarkiens fall, finnas socialdemokratiska partier.
– I Tjecho-Slovakien bildades 1872 ett tjechiskt
socialdemokratiskt parti, hvilket äfven deltog i
tjechernas nationella befrielsekamp. Vid den
tjecho-slovakiska republikens uppkomst 1918 inträdde
socialdemokraterna i en koalitionsregering, och de
ha sedan dess med ett kort afbrott medarbetat i
landets regering. Vid valet 1925 fick partiet
631,000 röster och eröfrade 29 mandat. Dess
medlemsantal 1925 var 116,062. Inom den tyska
folkminoriteten i landet bildades 1919 ett
socialdemokratiskt parti, som 1925 fick 412,000 röster
och 17 mandat. Detta parti hade s. å. 72,209
medlemmar. Dessutom existera i
Tjecho-Slovakien ett ungerskt socialdemokratiskt parti (3,060
medl.), ett polskt socialdemokratiskt parti (2,000
medl.) och ett karpato-ryskt socialdemokratiskt
parti (6,420 medl.). – Ungerns socialdemokratiska
parti bildades 1894. Det hade intet
parlamentariskt inflytande före revolutionen 1918; då kommo
flera af dess män in i revolutionsregeringen, men
denna fick våren 1919 ge rum för Béla Kúns röda
diktatur. Då denna diktatur föll (aug. s. å.),
inskränktes partiets arbetsmöjligheter af den nya
regimen. Vid valen 1922 lyckades partiet för första
gången få en parlamentarisk representation: 24
mandat af 245 och 272,359 röster. Medlemsantalet var
190,000 år 1925. – I Jugo-Slavien bildades 1921
ett socialdemokratiskt parti, som räknade 4,000
medl. 1925. Partiet, som erhöll 25,000 röster vid
valet 1925, saknar representanter i parlamentet.
– Sedan ett i början af 1900-talet bildadt
socialdemokratiskt parti i Rumänien sönderfallit,
uppstod 1921 ett nytt parti, som 1925 hade 12,600
medl. Vid valen 1922 erhöll detta parti 25,000
röster och 1 mandat af 369. – Bulgariens
socialdemokratiska parti, som bildades 1893, led länge
genom svåra inre strider. Under de stormiga
tiderna strax efter Världskriget eröfrade
bolsjevismen en stor del af partiets medlemmar. Då
Stamboliiskis bondediktatur störtades i juni 1923,
inträdde en socialdemokrat, Kasassov, i landets
regering. I febr. 1924 skilde sig den bulgariska
socialdemokratien från allt regeringsansvar. Vid
valen 1923 erhöllo socialdemokraterna 29 mandat af
245. Partiet hade 26,652 medl. år 1925. – 1911
grundlades ett socialdemokratiskt parti i Grekland.
Detta parti förfogade 1925 öfver 3,480 medlemmar.
Vid valet 1923 erhöll partiet 8,600 röster, men icke
något mandat. – I Turkiet består endast en
obetydlig organisatorisk sammanslutning af
socialdemokrater. – Redan Första internationalen hade en
1868 bildad sektion i Nederländerna. Ett
socialistiskt parti bildades 1872 och kom 1876 under
ledning af Domela-Nieuwenhuis, som emellertid
öfvergick till anarkismen. Rekonstruktion på
socialdemokratisk grund egde rum 1894 under
ledning af Troelstra (som till 1925, då han på grund
af sjukdom trädde tillbaka, var partiets egentlige
chef), Vliegen och van Kol (d. 1925). Vid valet
1925 erhöll partiet 706,317 röster och 24 mandat
af 100 i Andra kammaren. I Första kammaren
hade det 11 mandat af 50. Parlamentarisk ledare
sedan 1925 är J. V. Albarda. Medlemsantalet
1925 var 43,000. – I Belgien bildades en sektion
af Första internationalen 1867. Den främste
mannen under första tiden var läkaren Cesar de Paepe.
Reorganisation egde rum 1875 och 1879. Det
nuvarande partiet räknar sin tillkomst från 1885, då
för första gången samling på rent
socialdemokratiska idéer egde rum. Partiets främste man sedan
denna tid har varit Émile Vandervelde, som äfven
var ordf. i Internationella socialistiska byrån i
Bruxelles från dess upprättande 1900 till 1920,
då Internationalens ledning flyttade till London.
Eduard Anseele spelade stor roll särskildt genom
sitt arbete inom den socialistiskt orienterade
kooperationen. Under Världskriget och tiden närmast
därefter deltogo Belgiens socialdemokrater i
landets regering, som de lämnade 1921. Efter valen
1925, då partiet fick 820,650 röster (79 mandat af
187 i kammaren, 59 af 153 i senaten), bildades på
nytt en koalitionsregering mellan de klerikala och
socialdemokratiska partierna. I denna regering
ingingo 5 socialdemokrater. Vandervelde blef
utrikesminister. Partiet hade 1925 621,559 medl.
I Ryssland ha funnits socialdemokratiska sam-
manslutningar sedan 1878. Rysslands
socialdemokratiska parti bildades 1898. Ledare var G.
Plechanov. Rörelsen splittrades 1903 i två fraktioner:
mensjeviker under Plechanovs ledning och
bolsjeviker under Lenin. Den definitiva organisatoriska
skilsmässan mellan grupperna kan räknas från
1912. I tredje duman (450 medl.) fanns ett 30-tal
socialistiskt betonade medlemmar. Efter
revolutionen 1917 kommo socialdemokraterna (mensjevikerna)
jämte de närstående socialistrevolutionärerna (se
d. o. Suppl.) till ledningen af den ryska staten.
Socialdemokraternas ledare voro Tjeidze och
Tseretelli (båda af georgisk börd) och
socialistrevolutionärerna Kerenskij och Tjernov.
Socialistrevolutionärernas parti bildades omkr. 1900. Det har arbetat
i anslutning till Internationalen och
hufvudsakligen betonat nödvändigheten af en jordreform i
Ryssland. Efter bolsjevikernas eröfring af makten
i nov. 1917 äro både det socialdemokratiska och
det socialistrevolutionära partiet förbjudna att
arbeta i Ryssland. De arbeta dock illegalt. Deras
ledare befinna sig i utlandet, där
socialdemokraterna ha sitt hufvudsäte i Berlin och
socialistrevolutionärerna sitt i Prag. – Inom flera af
nationaliteterna inom det gamla ryska riket funnos redan
långt före 1917 socialdemokratiska partier. Polens
socialdemokratiska parti bildades 1892. Efter
polska republikens uppkomst har socialdemokratien
spelat en ganska stor politisk roll och deltog under
de första åren i regeringsansvaret. Sedan 1925
sitta ånyo 2 socialdemokrater i en polsk
koalitionsregering. Vid valen i sept. 1922 fick partiet
911,067 röster och 41 mandat af 444 i sejmen. I
senaten har partiet 7 platser af 111.
Medlemsantalet 1925 var 59,600. Ett tyskspråkigt
socialdemokratiskt parti i Polen hade 3,000 medl. 1925
och 1 representant i sejmen. – Litauens
socialdemokratiska parti bildades 1896. Det fick
egentlig betydelse först, då landet blef själfständigt.
Det räknade 2,000 medl. 1925. Vid
parlamentsvalen 1923 fick partiet 102,000 röster och 8
mandat af 78. Stora framgångar hade partiet vid de
kommunala valen i okt. 1924, då det eröfrade 459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
