Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
307
Sinope-Sirsa
308
* Sinope är äfven ett sandjak i turkiska vilaje-
tet Kastamuni. 129,846 inv. (1912).
Sinovjev, G., rysk kommunist. Se Z i no v j e v,
äfven i Suppl.
Sinterrostning, metall. Se Bly 2. Suppl., sp.
697.
*Sinus. - S. cantabricus. Se Vi zcay a- vi-
ken. - 1. Anat. S. prostafticus och S. urogenitä-
tis. Se Könsorgan, sp. 645.
Sinusmätare. Se Elektricitetsmätare.
Suppl., sp. 505.
*Sionismen inträdde i ett nytt utvecklingsskede
under Världskriget genom dåv. engelske
utrikesministern Balfours 2 nov. 1917 utgifna förklaring
("Balfourdeklarationen"), att brittiska
regeringen "med gillande såge upprättandet i Palestina
af ett nationellt hem för det judiska folket",
hvilken förklaring i april 1920 i San Remo
bekräftades af de allierades högsta råd.
Balfourdeklarationen hade föregåtts af förhandlingar mellan de
allierade regeringarna och sionistledarna Ch.
Weizmann (se d. o. Suppl.) och N. Sokolow, hvarvid
särskildt den engelske politikern H. Samuel (se
d. o., äfven i Suppl.) spelade en framträdande roll.
I mars 1918 sändes till det af de allierades
trupper eröfrade Palestina en sionistisk kommission
med uppgift att i judiska frågor med råd biträda
de brittiska ockupationsmyndigheterna.
Kommissionen blef sedermera sionistorganisationens
officiella representant i Palestina, lade i juli s. å.
grundstenen till en hebreisk universitetsbyggnad på
berget Scopus invid Jerusalem och ledde
förberedelserna på judiskt håll för Balfourdeklarationens
förverkligande. Kommissionen (The zionist
executive) fick sin rådgifvande ställning erkänd i det
mandat för Palestina, som uppdrogs åt England
och 24 juli 1922 godkändes af Nationernas
förbunds råd. Om ordnandet af Palestinas nya
styrelse, den ökade judiska invandringen dit och det
judiska arbetet för landets ekonomiska uppryckning
se Palestina. Suppl. Flera tidigare i detta
syfte bildade judiska finansiella
stödjeorganisationer ha fått ökadt kapital, och genom allmän
subskription bland judar i skilda länder har en ny
stor fond för samma ändamål, Keren Heyesod,
bildats. Sionismen har visserligen ej lyckats göra
mandatområdet Palestina till en judisk
nationalstat (landets styrelse är brittisk, och den
arabiska befolkningen där utgör majoriteten och är i
politiska och öfriga rättigheter likställd med den
judiska), men den har där åstadkommit en i flera
aíseenden löftesrik begynnelse till att förverkliga
det 1897 antagna Baselprogrammets kärnpunkt,
att "bereda det judiska folket ett rättsligt tryggadt
hem i Palestina". Rörelsen har ock under de
senaste åren fått afsevärdt vidgad anslutning, men
väcker fortfarande betänkligheter i de judiska
kretsar, där man sträívar att nationellt assimilera
sig med sina nuvarande hemländers beíolkning i
stället för att odla en specifikt judisk
nationalkänsla. Senaste sionistkongress hölls i Wien 1925;
rörelsens främste ledare är Ch. Weizmann. –
Jfr vid art. Palestina. Suppl. (sp. 966)
anförda arbeten samt N. Sokolow, "History of
zionism, 1600–1918" (2 bd, 1919; med
bibliografi), och L. Simon, "Studies in jewish
nationalism" (1920).
V. S-g.
Sipo, ty., förkortning för Sicherheitspolizei,
urspr. den viktigaste grenen af det tyska polisvä-
sendet. Den kår med detta namn, som 1919 orga-
niserades under militär ledning för att efter revo-
lutionen undertrycka inre oroligheter och be-
kämpa den starkt ökade kriminaliteten, måste en-
ligt de allierades i Spä 1920 framställda kraf upp-
lösas och ersättas med en rent civil institution,
som fick namnet Schutzpolizei, förkortadt Schupo,
och om hvars beväpning inskränkande bestämmel-
ser samtidigt fastställdes.
Sippranka, bot., namn på släktet Clematis. C.
vitalba kallas tysk sippranka och C. viti-
cella italiensk sippranka; båda äro upp-
till Dalälfven härdiga klätterbuskar, den förra
med många hvita, den senare med violetta blom-
mor. G. L-m.
*Sirap. 1. Om s t ä r k el s esi r a p se S t ä r-
kelsesocker.
*Sireköpinge omfattar nu 2,243 har. 1,159 inv.
(1925).
Sirelius, Uuno Taavi, finsk etnograf, f. 5
maj 1872 i Jääskis, Karelen, filos. licentiat och
docent i finsk-ugrisk etnografi 1906, blef 1917 in-
tendent vid statens historiska museum (National-
museet), där ha,n tjänstgjort sedan 1894, och 1920
chef för dess etnografiska afd. samt 1921, med
bibehållande af denna tjänst, professor i finsk-
ugrisk etnografi. S. har skrifvit om ostjakers och
vogulers begrafningssätt, näfver- och läderprydna-
der samt handarbeten, vidare utgett über die sperr-
fischerei bei den finnisch-ugrischen völkern (akad.
afh., 1906), über die primitiven wohnungen der
finnischen und Ob-ugrischen völker (i "Finnisch-
ugrische forschungen" ; 1906-11), Suomalaisten
kalastus (Finnarnas fiske; i Finska litt. sällskrs
"Skrifter", 1906-08), Suomen kansanpukujen hi-
storia (Finlands folkdräkters historia, i Finsk-ugr.
sällsk:s "Journal", 1915), bildarbetet Suomen kan-
sallispukuja (Finlands nationaldräkter, 1921-22),
Suomen kansanomaista kulttuuria I-II (Finlands
folkliga kultur, 1919, 1921) och Finlands ryor
(1924). T. C.
*Sirén, O s v al d, afgick 1923 från sin ord.
lärarbefattning vid Stockholms högskola. Han
har gjort långvariga
studieresor (Amerika,
Kina, Japan) och där-
under mycket omfat-
tande och betydande
konstförvärf, sedermera
utställda i Musée Cer-
nuschi i Paris och del-
vis katalogiserade af
S. och d:r T. Arne.
S. har skrifvit Leo-
nardo da Vind (helt
omarbet. eng. uppl.
1916), Giotto and some
of his followers (2 dir,
1917), Rytm och form
(s. å.), Essentials in art (1919), Den gyllene pavil-
jongen (s. å.), Toscanìsche maler im XIII. jahr-
hundert (1922, äfven i sv. uppl.), The walls and
gates of Peking (1924), Chinese sculpture from the
Vth to the XlVth century (3 dir, s. å.). G-g N.
Sirsa, träslag. Se A l b i z z i a. Suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
