Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sillen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Sinnesåskådning-Sinn Fein
med helt skilda afd. för manliga och för kvinnliga
sinnessjuka. Efter en hel del förberedande förhand-
lingar framlades vid 1925 års riksdag proposition
med förslag till aftal med Stockholm och Göteborg
om deras öfvertagande af hela sin sinnessjukvård
mot vederlag från staten. Denna proposition bi-
fölls af riksdagen, som genom att sålunda lämna
ersättning till dessa städer, för att de helt och
hållet själfva skulle ordna sin sinnessjukvård, i
princip uttalat sig för, att staten i öfrigt bör an-
skaffa platser för alla sinnessjuka, som äro i be-
hof af anstaltsvård.
I anslutning till detta riksdagsbeslut infordrade
K. M:t från Medicinalstyrelsen en fullständig plan
för sinnessjukvårdens effektiva ordnande, hvilken
plan i september 1925 af Medicinalstyrelsen öfver-
lämnades. I sitt förslag upptager styrelsen utom
vissa utvidgning ir af äldre hospital bl. a. anlägg-
ningen af 4 nya sinnessjukhus och beräknar, att
därmed skulle kunna anskaffas det antal af omkr.
4,500 nya platser, som ännu för platsbristens fyl-
lande äro erforderliga. Beträffande de sålunda
projekterade nya hospitalen har Medicinalstyrelsen
redan fått i uppdrag att utarbeta plan till ett dy-
likt i Västerbottens län. Läget för de öfriga är
ännu ej fixeradt, men behofvet synes närmast
anvisa dem till Skaraborgs, Jönköpings och Gäfle-
borgs län.
Utvecklingen af familjevården (sp. 649) af lug-
nare sinnessjuka har gjort vissa, om ock smärre
framsteg. Denna form af sjukvård har emellertid
utom i Korsberga försöksvis pröfvats i Kristine-
hamn och Piteå, på båda ställena i anslutning till
därvarande hospital Nämnas bör ock, att sådan
familjevård på bekostnad af Stockholms stad och
under ledning af en i hufvudstaden verksam Hjälp-
byrå för psykiskt sjuka (psykiatrisk poliklinik)
med framgång under senare år tillämpats med in-
ackordering af de sjuka i hem på landet, belägna i
hufvudstadens närhet.
Om sinnessjukafdelningar för fångar se Fän-
gelse. Suppl.
Kommittén för omarbetning af sinnessjukstadgan
(sp. 650) framlade i nov. 1923 förslag till ny lag-
stiftning rörande vården af sinnessjuka. Detta
förslag är f. n. (jan. 1926) föremål för K. M:ts
pröfning. Utgifterna för sinnessjukvården upp-
gingo 1924 till 16,436,114,35 kr., af hvilka
11,927,512,18 kr. kommo på statsverket. Medel-
kostnaden för sjuk och dag uppgick till 4,oi kr.,
hvaraf 2,91 kr. utgjorde statens kostnad. Af giften
i de olika betalningsklasserna var i första klass
5,io kr., i andra betalningsklass 2,65 kr. och i tredje
0,90 kr. pr dag. - Litt.: A. Petrén, "Sinnessjukvår-
dens utveckling och nuvarande läge i vårt land" (i
"Svenska läkartidningen’ 1924, n:r 48) och "Sin-
nessjukvårdsfrågans läge efter riksdagens senaste
beslut" (i "Sveriges landstings tidskrift" 1925,
h. 4). G-s.
Sinnesåskådning, psyk. och pedag. Se Åskåd-
ning.
*Sinnett, A. P., dog 26 juni 1921.
*Sinn Fein. Genom flera under de senaste åren
utkomna arbeten har nytt ljus spridts öfver Sinn-
Fein-rörelsens förut rätt ofullständigt kända äldre
historia. Dess egna anhängare återge vanligen
partibenämningen Sinn Fein med "vi själfva" och
vilja ej vidkännas der isoleringstendens, som skulle
kunna intolkas i den förut ofta förekommande
öfversättningen "vi själfva ensamma". - Körei-
sen förbereddes och igångsattes genom den propa-
ganda för ekonomisk själfständighet och mot den
brittiska regeringen riktadt passivt motstånd, hvil-
ken Arthur Griffith (se d. o. Suppl.) från
1899 dref i sin tidning "United irishmari" (med
flera fortsättningar under andra namn), flera af
dennes idéer hade dock något tidigare framförts af
järnvägstjänstemannej och folkskalden W i 11 i a m
Rooney samt, utan direkt politiskt syfte, i den
1893 af keltologen Douglas Hyde stiftade natio-
nella språk- och litteraturföreningen Gaelic leaguo
(se d. o. Suppl.). Vid denna förenings "politise-
ring" verkade särskildt professor E. MacNeill (se
d. o. Suppl.), och 1915 fingo Sinn-Fein-riktningens
män majoritet i föreningens styrelse. MacNeill
intog visserligen en framskjuten ställning inom
Sinn-Fein-rörelsen, men dennas verklige ledare var
dock Griffith. - (Sp 652) Den med Sinn Fein
samverkande feniska gruppen hette IrisJi republi-
can brotherhood.
Sinn-Fein-sammanslutningen som politisk orga-
nisation kan dateras från nov. 1905, då dess "na-
tionalråd" höll sitt första årsmöte i Dublin. Den
gaf sig vid partimöte i Dublin 25 okt. 1917 en ny
författning, hvari som dess syfte tydligt angafs
"att åstadkomma internationellt erkännande af Ir-
land som en oberoende irländsk republik". Till
den nya organisationens president valdes s. d. E.
De Valera (se V al er a, äfven i Suppl.). Den
företedde vissa likheter med det ryska sovjetsyste-
met, uppbyggdes på lokala klubbar (cumann] och
fick i st. f. "nationalrådet" till högsta styrande
och lagstiftande församling ett årligen sammanträ-
dande partikonvent, Ärd-Fheis; mellan dettas sam-
manträden innehades beslutandemakten af en cen-
tral exekutivkommitté, Árd-Chombairle. Under de
följande åren tog Sinn Fein småningom helt led-
ningen af den nationella rörelsen på Irland (utan-
för Ulster) med undanträngande af Redmonds na-
tionalistparti. Till sist ersatte den där de lag-
liga lokala styrelseorganen, domstolarna m. m. med
egna motsvarande institutioner, organiserade (1919)
en republikansk irländsk regering och ett irländskt
parlament (Dail Eireann\ se d. o. Suppl.) samt
förde ett skoningslöst krig med den brittiska mak-
tens representanter på ön. Om denna utveckling,
hvilken omsider ledde till uppgörelsefördraget af 6
dec. 1921 med brittiska regeringen om upprättan-
det af en hela Irland utom Ulster omfattande ir-
ländsk fristat med dominion-ställning inom Britti-
ska riket, se Irland. Suppl., sp. 680 ff. Efter
detta fördrags genomförande trädde partiorganisa-
tionen Sinn Fein afsevärdt i bakgrunden, medan i
stället den nya fristatens regering och parlament
framstodo som den nationella rörelsens bärare. Den
samtidigt uppkomna djupgående splittringen mel-
lan fördragets anhängare (under Griffith, Collins
och Cosgrave) och de strängt republikanske sepa-
ratisterna (under De Valera) sträckte sig äfven till
Sinn-Fein-organisationen och bidrog att minska
dennas betydelse som själfständig politisk faktor.
- Jfr litteraturhänvisningarna till art. Irland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
