Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schottky ... - Schwarzburg. 2. S.-Sondershausen - *Schweback, Barthold J. - Schwedenstift - Schwedermedaljen - *Schweigaard. 1. A. M. S. - *Schweinfurth, G. A. - Schweitzer, Albert - *Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Schweback-Schweiz
99,333 inv. (1919). - 2. S.-Sondershausen
är nu ett område i tyska republiken Thüringen,
indeladt i stadskretsen Arnstadt och landkretsarna
Sondershausen, Arnstadt och Rudolstadt, tills. 862
kvkm. med 93,427 inv. (1919). Se vidare under 1.
’Schweback, Barthold J., af gick från K.
teatern 1921.
Schwedenstift, svenskt barnhem vid Perchtolds-
dorf nära Wien, invigdes 24 juni 1921 (jfr Wien,
sp. 310). Den genom penninginsamling i Sverige
åstadkomna anstalten förvaltades först af "Evange-
liska föreningen Schwedenstift", men öfverlämna-
des nov. 1924 till provinsregeringen i Nedre Öster-
rike, hvarvid denna garanterade, att stiftelsens
svenska och evangeliska karaktär skulle bibehållas.
Schwedermedaljen, en vid Sveriges urmakarför-
bund i Norrköping 1924 stiftad medalj dels för att
bevara minnet af den som konstruktör och yrkes-
man framstående urfabrikören C. G. Schweder
(f. 13 mars 1839 i Mönsterås, teknisk ledare för
Linderoths urfabrik i Stockholm 1872), dels för att
belöna urmakare, som utmärkt sig för framstående
skicklighet. Medaljen (ciselerad af J. Färngren) bär
på framsidan Schweders bild och utdelades l:a
gången i febr. 1925 (åt Schweder).
’Schweigaard. 1. A. M. S. 1917-18 bilda-
des genom allmän insamling A. M. S:s fond
til fromme av norsk rettsvidenska-
pelig forskning. Dess kapital uppgick 1924
till 117,047 kr.
’Schweinfurth, G. A., dog 19 sept. 1925 i
Berlin-Schöneberg.
Schweitzer [jva’jtser], Albert, elsassisk teo-
log, filosof, musiker och läkare, f. 14 jan. 1875
i Kaisersberg, öfre Elsass, är teol., filos. och med.
doktor, blef 1902 docent och 1913 professor vid
teol. fakulteten i Strassburg samt begaf sig sistn.
år som missionsläkare till Lambarene i Gabun
(Franska Ekvatorial-Afrika). Han hölls 1914-18
i krigsfångenskap, återvände 1924 till Lambarene
och biträdes där af 3 läkare. Han kämpar för, att
kulturfolken skola inse och förverkliga sin plikt att
skänka de färgade raserna läkekonstens välsignel-
ser. Understödd af organisationer och enskilda i
olika länder (äfven i Sverige), söker han få sjuk-
hus upprättade på ett flertal platser i Afrika. Hans
läkarmission är själfständig och okonfessionell. -
S. är en grundlig religionshistoriker och en kultur-
kritiker af genomträngande skarpsinne. 1907 ut-
kom hans huívudarbete, Von Reimarus zu Wrede
(i nya upplagor med titeln Geschichte der leben-
J esu-forschung); han följer där Jesu-lifs-forskningen
från dess början på 1700-talet fram till nutiden och
gör äfven ett själf ständigt försök att finna nyckeln
till Jesu person i dennes eskatologiska utsagor om
Gudsrikets snara inbrott. Samma grunduppfattning
om de eskatologiska förväntningarnas centrala bety-
delse för urkristendomen genomför S. i Geschichte
der paulinischen forschung (1911). Sin kultur-
filosofi har S. framlagt i Verfall und wiederaufbau
der kultur (1923; "Kulturens degeneration och re-
generation", 1924) och i Kultur und ethik (1924),
i hvilka arbeten han i "vördnaden för lifvet"
söker vinna en innehållsbestämd princip för etiken.
- S. är berömd orgelspelare och musikteoretiker och
har på detta område utgett bl. a. Johann Sebastian
Bach (1904; 4:e uppl. 1921). - Bland hans öfriga
skrifter må nämnas Zwìschen wasser und uricald
(1921; "Mellan urskog och vatten", s. å.), Das
christentum und die weltreligionen (1924; "Kristen-
domen och världsreligionerna", s. å.). Aus meiner
kindheit und jugendzeit (1924, "Minnen från min
barndoms- och ungdomstid", 1925). Hans "Bref
från Afrikas urskog" öfversattes äfven 1925. - S.
höll 1920 föreläsningar i Olaus Petri-stiftelsen i
Uppsala. E. N. S-g. O. K-k.
* Schweiz. (Sp. 1262) Yid folkräkningen l dec.
1920 utgjorde befolkningen 3,886,090 pers., 95 på
l kvkm. (Zürich 538,427, Bern 675,517, Luzern
176,958, Uri 23,967, Schwyz 59,629, Obwalden
17,657, Nidwalden 13,889, Glarus 33,901, Zug
31,617, Fribourg 142,889, Solothurn 130,578, Ba-
sel-stadt 140,508, Basel-land 82,472, Schaffhausen
50,471, Appenzell A.-Eh. 55,409, Appenzell L-Rh.
14,574, S:t Gallen 295,496, Graubünden 122,044,
Aargau 240,736, Thurgau 135,777, Ticino 152,725,
Vaud 319,736, Yalais 128,428, Neuchâtel 131,341,
Genève 171,254). Utlänningarnas antal (410,983)
har sedan 1910 sjunkit till 10,5 proc. af hela
befolkningen. De stora städerna ha betydligt
ökats till invånarantal äfven årtiondet 1910-20.
Äfven utvandringen har ökats och uppgick 1923
till 8,006 pers., hvaraí 6,123 till Förenta staterna.
- (Sp. 1266) Utrikeshandeln j som förut uppvi-
sat stora importöfverskott, hade under Världskri-
get 1916 ett betydande exportöfverskott (69,2 mill.
f res), men har efter frederna återfått en negativ
balans. Införseln uppgick 1921 till 2,296 mill. frcs
och utförseln till 2,140 mill. frcs. Järnvägsnätet
har ökats till 5,780,8 km., hvaraf 479 km. spår-
vägar, post anstalternas antal till 3,929 och telefon-
linjernas längd till 28,374 km. (1922). - (Sp.
1270) Förbundets inkomster 1923 voro 253,45 mill.
frcs och dess utgifter s. å. 298,91 mill. frcs. Till-
gångarna beräknades s. å. till 2,326,13 mill. frcs
och skulderna till 2,799,47 mill. frcs. - (Sp. 1271)
1918 infördes genom folkomröstning proportionella
val till nationalrådet. Folkomröstning eger numera
rum äfven beträffande statsfördrag med längre gil-
tighetstid än 15 år. - (Sp. 1272) Nationalrådet
har numera 198 led., och deras dagtraktamente
har höjts till 25 frcs. E. A-t.
Försvarsväsendet. Enligt organisations-
lagen (Truppenordnung) af 18 dec. 1924, som trädt
i kraft l juli 1925, är armén organiserad på 6 armé-
fördelningar (divisioner), sammanförda till 3 armé-
kårer, samt armétrupper (vid mobilisering ej i för-
delningsförband). Såväl fördelningarna som armé-
trupperna utgöras af förband bildade af värnplikti-
ga, tillhörande linjen och landtvärnet. De för för-
svaret af fästningarna S:t Gotthard och S:t Maurice
erforderliga trupperna ingå i fördelningarna och
armétrupperna. l:a, 3:e, 4:e, 5:e och 6:e fördel-
ningarna ha hvar sin bergsbrigad. Dessa fördelnin-
gars normala sammansättning är följande: A. Fält-
trupper. Fördelningsstab, 2 inf.-brigader om 2 reg.,
om i regel 3 båt., om i regel 3 gevärs- och l kul-
sprutekomp., 2 landtvärnsdnf.-reg. om 2 båt., om
i regel 3 komp. och l kulspr.-komp., 2 hjulr.-komp.,
l åkande kulspr.-bat. med 3 komp., l dragonafd.
med 2 skv., l art.-brig. med 2 fältart.-reg. om 2
div. om 3 batt. och l parkkomp., l fälthaub.-div.
med 2 batt. och l parkkomp., l observationskomp.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
