Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Schweiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Schweiz
244
fälttelegraf komp., l sjukvårdsbat. med 5 komp., l
fältsjukhus med 4 sektioner samt îörplägnads-, bil-
och trängkolonner. B. Bergstrupper, l bergsinf.-
brigad, med 2 inf.-reg. om 3 båt. om 3 komp. och l
kulspr.-komp., samt l parkkomp., l klöfjekolonn,
l bergsinf.-reg. (landtvärn) om 2 båt. om 3 komp.
och l kulspr.-komp., l bergsart.-reg. om 2 bergs-
batt., l parkkomp, och l klöfjekolonn, l bergs-
sappörkomp., l bergstelegraf- och signalkomp., l
sjukvårdsbat. med 3 komp. samt l förplägnads-
komp. 2:a fördelningen består af: fördelningsstab,
3 inf.-brig. om 2 reg. om 3 båt. om 3 komp. och l
kulspr.-komp., l inf.-parkkomp., 3 landtvärnsinf.-
reg. om 2 båt., 2 hjulr.-komp., l åkande kulspr.-
bat. med 3 komp., l dragonafd. med 2 sk v., l art.-
brig. med 2 fältart.-reg. om 2 div. om 3 batt. och l
parkkomp., l fälthaub.-div. om 2 batt. och l park-
komp., l observationskomp., l sappörbat. med 4
komp., l fördeln.-broträng, l fälttelegraf-komp., l
sjukv.-bat. med 7 komp., l fältsjukhus samt för-
plägnads-, bil- och trängkolonner. Armétrupperna,
som vid mobilisering kunna tilldelas viss armékår
eller fördelning, utgöras af: 2 fästningskommendant-
staber, 6 landtvärns-inf.-brigadstaber, 3 hjulr.-bat.
om 4 komp., l motorcykelkomp., 2 bergskulspr.-bat.
om 3 komp., 6 åkande kulspr.-komp., 3 kav.-bri-
gader om 2 reg. om 3 skv. och l kulspr.-skv., 30
oberidna skv., 6 åkande kulspr.-skv., 4 tunga art.-
reg. om l tung fälthaub.-div. med 2 batt. och 2
parkkomp., 2 tunga motoriserade kanondiv. om 2
batt. och l bilkolonn, 4 motoriserade art.-reg. om l
tung div. med 2-3 batt. samt l-2 blandade tunga
div. om l kanon- och l haub.-batt., 5 fästningsart.-
div., l-2 observationskomp. (l för S:t Gotthard;
ev. l för S:t Maurice), 6 sappörbat. om 3 komp., 2
bergssappörkomp., 3 af d. armébroträng om 2 komp.
och l trängkomp., 4 telegraf-komp., 7 bergstelegraf-
och signalkomp., l ballongafd. med 3 komp., l be-
lysn.-bat. om 3-5 belysn.-komp., l radiobat. om 3
komp., l minörbat. med 4-6 komp., l flygstab (i
fredstid lydande under generalstaben, i krig under
den af generalstaben bildade arméstaben), 5 flygafd.
om 6 komp. (24 spaningsflyg- och 6 jaktflygkomp.),
9 fältbagerikomp., 2 förplägnadskomp. och 28 sjuk-
huståg. - Den årliga rekrytkontingenten värnplik-
tiga utgör omkr. 22,500 (år 1925 22,235). Krigsstyr-
kan (linje och landtvärn) anges till omkr. 240,000
man. De värnpliktiges tjänstetid är i allmänhet 13
år i linjen, 8 år i landtvärnet och 8 år i landstor-
men, för kavalleriet dock resp. 11, 10 och 8 år.
Tjänstgöringstiden är densamma som förut (se huf-
vudarb.). Flygtruppernas utbildning omfattar 75
dagars rekrytskola samt repetitionsöfningar i likhet
med infanteriet. Flygförare och ílygspanare, meka-
niker m. fl. genomgå särskilda utbildningskurser.
Landtvärnet (utom kavalleriet) samt landstormen in-
kallas till of ning af 11, resp. 3 dagars varak-
tighet. Landstormens organisation är icke bekant-
gjord. Sammanlagda antalet öfningsdagar utgör för
inf. och ing.-trupperna 153, för kav. 178, för art.
184, för flygtrupperna 173 samt för automobiltrup-
perna 165 dagar. Till underbefäls- och officersut-
bildning uttagna värnpliktiga ha en väsentligt ökad
tjänstgöringstid, hvarjämte för dessa kategorier be-
fälsöfningar tillkomma. Beväpning: för infanteriet
mannlichergevär m/1911, kulspruta (maxim) m/1912,
kulsprutegevär (Furrer) m/1925, kavalleriet karbin
m/1911 samt sabel, kulspruta och kulsprutegevär
enligt oívanstående, artilleriet: 7,5 cm. kanon m/1903,
12 och 15 cm. haubits samt 12 cm. kanon. Bekläd-
nad. Uniformen, m/1917, är af fältgrått kläde, va-
penrocken en-radig med julp. Hufvudbonaden ut-
göres förutom af stålhjälm af mössa liknande den
franska. Arméns budget utgjorde 1925 omkr. 85
mill. frcs. H. J-dt.
Det fasta försvaret. Sedan S:s fasta försvar under
senare år fullständigats, utgöres det numera af
S:t Gotthardspositionen, bestående af Airoloställ-
ningen (fort Fondo del Bosco, batterierna vid Motto
Bartola och flankeringsbatteriet vid Stuci), befäst-
ningarna vid S:t Gotthards hospice (ett starkt fort)
och vid Andermatt (forten på Bühl och Bäzberg
samt batterier och infanterilinjer vid Rossmetteln),
Oberalp (Stockliverket samt batterier och infanteri-
verk vid Grossboden) och Furka (verken vid Galen-
hütten och på Nägelisgrätli); S:t Maurice-gruppen,
omfattande positionen Savatan-Dailly och i Plateau
de Verossar insprängda flankeringsgallerier; de för-
bindelserna genom Ticinodalen spärrande befäst-
ningarna vid Bellinzona (verken vid Sementina och
Giubiasco, på Monte Cenere, vid Maggiadalen och
vid San Joriopasset); och verken vid Luzisteig,
hvarjämte provisoriska befästningen omlagts dels
närmare franska gränsen vid S:t Ursanne i Jura,
mellan Biel- och Neuchâtelsjöarna samt vid Yver-
ton, dels i n. ö. vid Linthkanalen mellan Zürich-
och Walensjöarna. Slutligen torde äfven vissa punk-
ter i n. vid gränsen mellan Basel och Bodensjön
ha befästs. L. WisonM.
Historia. Trots öfvergående slitningar med
de krigförande lyckades S. hela Världskriget ige-
nom upprätthålla sin neutralitet, hvartill ej minst
bidrog, att schweiziska armén i mycket stor ut-
sträckning hölls inkallad till gränsvakttjänst. För-
bundsrådet anslöt sig dec. 1916 till president Wil-
sons fredsinitiativ och sökte stödja detta i en sär-
skild not till de krigförande. Följande år nödga-
des förbundsrådsledamoten Arthur Hoffmann (se
d. o. Suppl.) af gå, enär han låtit schweiziska sän-
debudet i Petersburg underlätta framförandet af ett
fredsförslag till ryska provisoriska regeringen. I
S. vistades under dessa år hemliga agenter i mängd
från de krigförande staterna, och trefvande försök
till närmanden i fredssyfte dem emellan före-
kommo esomoftast, men ledde ej till några förhand-
lingar af större räckvidd. Ententens blockadsystem
försvårade i hög grad aen schweiziska folkförsörj-
ningen, och industriens svårigheter bidrogo äfven
att göra arbetarna mottagliga för upphetsande
agitation. Ett storstrejksförsök i nov. 1918 stran-
dade fullständigt efter två dygn. Under fredsför-
handlingarna i Paris 1919 förhandlade utrikesmi-
nistern Calonder och presidenten Ador där person-
ligen om villkoren för S:s anslutning till ett blif-
vande Nationernas förbund. Som resultat af dessa
förhandlingar intogs i Versaillestraktatens artikel
435 en bekräftelse å den schweiziska neutralitets-
garantien af år 1815 samt ett konstaterande af, att
S. genom af tal med Frankrike medgifvit, att
bestämmelserna från 1815 om neutralisering af vissa
delar af Savojen (se d. o. Suppl.) upphört att
gälla. Om de s. k. "fria zonerna" i dep. Haute-
Savoie och området Gex, hvilka af gammalt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
