Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1027-1028 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perikoper ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anledning af en af P. 1918 väckt motion
om nyorganisation af biblioteksväsendet,
och kommittén för utredning af tidningarnas
postbefordring (1923). P. har i riksdagen varit flitig
motionär. Bland hans motioner märkes en om utredning
om vissa skogssamfälligheter i Kopparbergs län,
hvars önskemål sedermera väsentligen tillgodosetts i
den s. k. bysamfällighetslagen. Hans motion 1925 om
återgång till majoritetsval i enmansvalkretsar vann
icke riksdagens bifall. Han var led. af Liberala
samlingspartiet till dess sprängning 1923, då han,
ehuru förbudsvän, deltog i bildandet af Sveriges
liberala parti och har i riksdagen från 1924
tillhört dettas riksdagsgrupp. Uppskattad af sina
presskolleger, var P. 1920—24 ordf. i Svenska
tidningsutgifvareföreningen. P. är alltjämt
led. af sitt läns landsting. Han har skrifvit
"Rull Mats, människor och natur i min hembygd" (1922).
Gl.

Persfelt, Bror (hette urspr. Pettersson),
violoncellist, f. 1881 i Stockholm, utbildad af
A. Andersen vid konservatoriet där samt af H. Becker
och B. Cossmann i Frankfurt a. M., blef 1905 lärare
vid musikinstitutet i Helsingfors och 1922 medlem af
hofkapellet i Stockholm. P. har på många konsertresor
vunnit anseende för sitt konstnärliga cellospel.
E. F—t.


Pershing [pə̄’ʃiȵ], John Joseph, nordamerikansk
militär, f. 13 sept. 1860 i Linn county (Missouri),
blef officer vid kavalleriet 1886, brigadgeneral 1906,
generalmajor 1916 och general 1917. P. deltog i kriget
på Cuba 1898, ledde operationerna i Central Mindanáo
på Filippinerna 1902—03, blef generalstabsofficer
1903 och var militärattaché i Japan 1905—06 samt
militärguvernör på Filippinerna 1906—13, hvarunder han
fullständigt underkufvade de upproriske moros. 1916
förde han befälet öfver de amerikanska trupperna
i Mexico ("straffexpeditionen" mot Villa). Vid
Förenta staternas inträde i Världskriget (1917) fick
P. befälet öfver expeditionsarmén, med hvilken han
1918 utförde operationerna på Verdunfronten. 1921 blef
han chef för generalstaben. 1924 afgick han ur aktiv tjänst.
H. J—dt.

Persian benämnes ett lockigt pälsverk, som erhålles
af företrädesvis fettsvansfårens (se Fårsläktet,
sp. 203) lamm. Persianen härstammar dock ej, som
ofta uppges, från de ofödda lammen, utan af de
några dagar gamla djuren; hos äldre djur förlorar
fällen sin lockighet. Af dessa fettsvansfår
lämnar den s. k. persianrasen l. karakulfåret
det värdefullaste pälsverket. Denna ras finnes
dock ej i Persien, utan företrädesvis i Buchara.
L—e.

*Persien gränsar nu i n. till de socialistiska
sovjetrepublikerna Aserbeidjan och Armenien, i
v. till den sistnämnda, Turkiet och Irak. Befolkningen
uppskattas till omkr. 10 mill., hvaraf 3 mill. nomader
(720,000 turkar, 675,000 kurder, 260,000
araber, 234,000 lurer, 20,700 belutsjer och zigenare
m. fl.). — (Sp. 531) Bland mineraltillgångar märkas
de på senaste åren alltmer utnyttjade gipslagren,
som sträcka sig från Persiska vikens östra strand
till långt uppe i landet. Äfven synnerligen rika
oljefält ha upptäckts, hufvudsakligen exploaterade af
Anglo-persian oil company, med stora oljeraffinaderier
i bl. a. Abadan; de uppges vara de största i världen
med en uppskattad areal af omkr. 36 mill. har. —
(Sp. 532) Utrikeshandelns värde beräknades till 199
mill. kr. för import och 236 mill. kr. för export
1922—23. — (Sp. 533) Nya järnvägslinjer gå från
Djulfa till Tebris (öppnad 7 mars 1916; 137 km.),
från Pirebazar till Rescht (11 km.), och från Busjir
till Borasdjan (åt Schiras till; militärjärnväg,
84 km.), hvarjämte den brittisk-indiska järnvägen
Quetta-Nushki fortsatts till Duzdab i P. Floden Karun,
vid norra ändan af Persiska viken, har öppnats för
utländsk trafik upp till Ahwas, och 1924 upprättades
automobiltrafik mellan Teheran och Rescht (omkr. 320
km.). — (Sp. 538) Bland kyrkosamfunden märkas de
armeniske gregorianerna, som bilda två stift med hvar
sin biskop, den ene i Tebris, den andre i Ispahan. De
romerske katolikerna ha en biskop af armenisk ritus,
i Ispahan, och en af latinsk ritus, i Urmia. —
(Sp. 543) P. är nu indeladt i 33 provinser, hvilkas styresmän (hâkim)
äro direkt ansvariga inför centralregeringen.
E. A—t.

Försvarsväsendet torde komma att
omorganiseras. Förslag om införandet af allmän
värnplikt som grund för rekryteringen är förelagdt
representationen. Armén består af 5 inf.-fördelningar,
med staberna förlagda i Teheran, Tebris, Hamadan,
Ispahan och Mesched, om 2 inf.-brig. om
2 reg., 2 kav.-brig. om 2 reg. och 1 art.-brig. med
2 reg. Inf.-reg. har 2 bat., kav.-reg. 2 skvadroner
och art.-reg. 2 batt. (eng. 8,7 cm. pjäser).
Dessutom finnas ingenjör-, flyg- och andra trupper.
Utrustningen är modern — med stridsvagnar, automobiler
o. s. v. Fredsstyrkan uppgick 1924 till 28,000
man. Flottan består af 1 större kanonbåt (om 1,000
ton) och 4 mindre dylika båtar, hufvudsakligen använda
som tullbevakningsfartyg.
H. J—dt.

Historia. Kort efter Världskrigets utbrott
1914 förklarade sig P. neutralt. Dess ömtåliga
strategiska läge och otillräckligheten af dess
försvarskrafter vållade emellertid, att landet
likväl blef krigsskådeplats. Till norra P. förlades
ryska trupper, turkarna gjorde upprepade infall
öfver gränsen och innehade t. o. m. några veckor i
jan. 1915 Tebris; i södra P. organiserade engelska
officerare tryggandet af de brittiska intressena. Om
krigshändelserna i P. se närmare Världskriget,
sp. 182, 201—202, 216 och 249. Redan våren 1915 hade
större delen af de svenske instruktionsofficerarna
vid gendarmeriet hemkallats; de kvarblifvande
samverkade i stor utsträckning med tyskar och turkar,
särskildt mot ryssarna och de af ryska officerare
ledde persiske kosackerna. Folkstämningen i landet
var under intrycket af ryska öfvergrepp starkt
ryssfientlig, men regeringen vidhöll sin neutralitet,
dock endast föga i stånd att hämma den tilltagande
inre upplösningen och fullständigt maktlös mot de
krigförandes neutralitetskränkningar. Då de ryska
trupper, som i maj 1915 landsatts i Enseli och senare
besatt Kasvin, på hösten s. å.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>