Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perikoper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nalkades Teheran, flydde centralmakternas diplomatiska
representanter till Kum och sökte förgäfves förmå
den unge schahen att följa med. Engelska varnande
föreställningar om, att han därmed riskerade sin
tron, förmådde honom att kvarstanna i Teheran, och
återstoden af det i upplösning råkade gendarmeriet
införlifvades våren 1917 med de stridskrafter den
engelske generalen sir Percy Sykes organiserat
i södra P. Efter ryska revolutionens utbrott
s. å. demoraliserades snart den ryska armé, med
hvilken general Baratov med Tebris som bas med
växlande lycka stridt mot turkarna, de återkallades
juli s. å. af ryska provisoriska regeringen. I
stilleståndsaftalet i Mudros 30 okt. 1918 nödgades
turkarna förplikta sig att utrymma persiskt område. I
P. hade under tiden en nationell rörelse fått stark
utbredning. Regeringen förklarade sig våren 1918 ej
längre vilja erkänna 1907 års rysk-engelska aftal om
P:s uppdelning i zoner m. m. och uppfordrade äfven de
brittiska trupperna att lämna landet. Västmakternas
seger i Världskriget föranledde emellertid persiska
regeringen att åter närma sig England. En persisk
delegation sändes 1919 till Paris för att vid
fredskonferensen bevaka P:s intressen, och 9
aug. 1919 ingingos i Teheran två engelsk-persiska
aftal, enligt hvilka organiserandet af persiska
ordningstrupper anförtroddes åt England, som äfven
skulle tillhandahålla förvaltningsrådgifvare och
utlofvade ett lån på 2 mill. pd st. I samband
härmed aflade schahen på hösten s. å. ett officiellt
besök i England. Inom persiska parlamentet var man
missbelåten med dessa aftal, och då parlamentet
febr. 1921 sammankallades för att ratificera dem,
uteblefvo så många ledamöter, att parlamentet ej
blef beslutmässigt. Och engelskfientliga stämningar
underblåstes från Sovjet-Ryssland, hvars trupper i
samband med striderna mot general Denikin i maj
1920 besatt Enseli.
Till ett afgörande systemskifte i P. kom det febr.
1921 genom en militärkupp, utförd af persiska
trupper under ledning af Riza kan, sedermera mest
omtalad under titeln Sardar Sipah. Han störtade den
engelskvänliga ministären och ingick som krigsminister
i en ny ministär under Zia-ed-din samt bibehöll vid
följande ministärskiften krigsministerposten och den
verkliga makten inom regeringen. Aftalen af 1919 med
England annullerades. Stora förvaltningsbesparingar
bebådades, och till generaldirektör för finanserna
utsågs 1922 A. C. Millspaugh, förutvarande
petroleumexpert i amerikanska utrikesministeriet.
Sovjetryska sändebudet Rothstein ledde en häftig
antiengelsk propaganda bland befolkningen, och under
påverkan häraf närmade sig regeringen i viss mån
Ryssland. Handelsförbindelserna med Ryssland blefvo
lifligare, en militärmission sändes (1923) till
Moskva, och persiska studenter skickades att studera
vid sovjetuniversitetet i Tiflis. Hösten 1923
öfvertog Sardar Sipah äfven premiärministerposten
och började allt tydligare förbereda en
förändring af styrelseformen till republikansk.
Schah Ahmed Mirza afreste i nov. 1923 till Europa,
hvarifrån han ännu (aug. 1925) ej återvändt, och hans
som regent kvarlämnade broder, tronföljaren (valiahd)
Muhammed Hassan Mirza (f. 1899) är nästan fullständigt
maktlös. En plan att utropa republiken 21 mars
(persiska nyårsdagen) 1924 strandade emellertid på
prästerligt motstånd, och Sardar Sipah fann sig 1 april
s. å. föranlåten att utfärda en proklamation om, att
republikanskt statsskick strede mot den muhammedanska
religionen. För att stärka sin ställning riktade han
i febr. 1925 till parlamentet ett ultimatum om snabba
åtgärder för att afvärja hindrande inblandning i hans
reformverk från schahen eller regenten. Krisen löstes
genom en kompromiss, enligt hvilken Sardar Sipah
utsågs till högste befälhafvare öfver P:s krigsmakt,
ansvarig endast inför parlamentet, hvarjämte beslöts
att till schahen rikta en anmaning att återvända
till P. Under Sardar Sipahs kraftfulla, ehuru
godtyckliga styrelse uppges ämbetsmannakorruptionen
ha aftagit och afsevärda framsteg gjorts i fråga om
ordningens upprätthållande mot röfvarbanden. Ett
handelsfördrag med Ryssland ingicks 11 aug. 1924,
hvari bl. a. bekräftades ett tidigare fördrag af 21
mars 1921 om, att alla äldre rysk-persiska traktater
annullerades liksom äfven P:s äldre skulder till
Ryssland. Vidare öfverlämnade Ryssland till P. den i
Teheran grundade Banque russe d’escompte. Traktaten
stadgar äfven, att ingendera parten skall inblanda
sig i den andras inre angelägenheter, men detta förbud
har ej hindrat en liflig bolsjevikagitation i P. Sedan
1920 är P. medlem af Nationernas förbund.
Litt.: E. Aubin, "La Perse d’aujourd’hui" (1914),
Hj. Prawitz, "Från P. i stiltje och storm" (1918),
Sir Percy Sykes, "A history of Persia" (ny uppl.,
2 bd, 1921), J. M. Balfour, "Recent happenings in
Persia" (1922), och E. Lesueur, "Les anglais en Perse"
(s. å.).
V. S—g.
Persikehus. Se Växthus, sp. 483.
Persil, ett af de många i handeln förekommande
perborathaltiga tvättmedlen (jfr Borax. Suppl.). Det
uppges innehålla omkr. 24 proc. tvål, lika mycket
soda och 10 proc. perborat.
*Persnäs tillhör nu Växjö stift. 1,300 inv. (1925).
*Person, Johan, dog 19 juli 1921 i Chicago.
Personbil. Se Automobil. Suppl., sp. 386 o. 392.
*Personhistoriska samfundet. "Svenska
autografsällskapets tidskr." började utges
1879 (ej 1878) och fick 1898 (ej 1888) namnet
"Personhist. tidskr." Efter K. K. Bonde (d. 1913)
ha E. Hildebrand (d. 1919) och J. A. Almquist
varit sällskapets ordf. Efter Stenbock (1908—17)
ha A. B. Carlsson (till 1919), S. Hildebrand
(d. 1921), I. Simonsson (d. 1925) och S. Humble varit
tidskriftens redaktörer.
Personlighetsvärde, filos. Se Värde 1.
*Personne. — 1. J. V. P. Om hans verksamhet i
bibelkommissionen se d. o. Suppl. Han har vidare utgett
"Nya testamentet. Med förklaringar" (3 bd, 1915—20). —
2. Nils E. P. har i alltjämt stigande mått vunnit
erkännande som förebildlig skådespelare. Bland
hans senare roller må erinras om Arnolphe i
"Äktenskapsskolan", Orgon i "Tartuffe", hertig de
Maulévrier i "Den gröna fracken", Mammon i "Det gamla
spelet om Enhvar", Daniel Hejre i "De ungas förbund"
och filmdirektör Lindgren i "Paradsängen". Hösten
1921 gaf han ett längre gästspel i Helsingfors
(och Åbo). Teaterhistoriska föreläsningar har han
vidare hållit i Stockholm m. fl. svenska städer samt
Helsingfors och Åbo. Hans arbete Svenska teatern under
Gustavianska tidehvarfvet har 1914—25 fortsatts med
delarna II—VII, hvaraf de fem senaste behandla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
