Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perikoper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nationernas förbund. Den står öppen för alla
förbundsmedlemmarna, för de stater, som äro nämnda
i bilagan till förbundsakten, men likväl ej tillhöra
förbundet (Förenta staterna m. fl.) äfvensom på vissa
villkor för öfriga stater. Domstolen är behörig i alla
mål, som underställas densamma af parterna, äfvensom
i de fall, som särskildt anges af gällande fördrag
och öfverenskommelser och på så sätt bli föremål för
obligatorisk rättskipning. Flera stater, bland dem
Sverige, ha godkänt den s. k. fakultativa bestämmelsen
i domstolsstadgan, enligt hvilken domstolen utan
särskild öfverenskommelse tillerkännes obligatorisk
behörighet i förhållande till hvarje annan medlem
eller stat, som åtagit sig samma förpliktelser, i
alla eller vissa slag af rättstvister, som afse a)
tolkningen af fördrag, b) internationellt rättsliga
spörsmål, c) förefintligheten af någon omständighet,
som, om den konstateras, skulle innebära åsidosättande
af en internationell förpliktelse samt d) storleken
och arten af den godtgörelse, som bör ges, i fall
en dylik förpliktelse åsidosatts. — Fredstraktaterna
innehålla en mängd bestämmelser om, att vissa tvister
skola underställas domstolen (om minoritetsskydd,
mandat, kommunikationer, transitering m. m.). —
Om domstolens uppgift i det af folkförbundet skapade
rättsmedelssystemet se Nationernas förbund. Suppl.,
sp. 707. Domstolen skall döma efter mellanfolkliga
konventioner, internationell sedvanerätt och
de allmänna juridiska principer, som erkännas af
civiliserade nationer. Om parterna samtycka, kan den
ock döma efter billighet. — Domstolen har hittills
handlagt ett mindre antal rättstvister mellan stater,
men dess rådgifvande verksamhet har varit så mycket
mera omfattande. — Domstolens president är (1925)
B. Loder (Nederländerna), dess sekreterare Åke
Hammarskjöld (Sverige).
Litt.: "Avant-projet de convention relative à une
organisation juridique internationale" (1919),
"Cour permanente de justice internationale, Comité
consultatif de juristes: Documents" (1920),
Nationernas förbund, "Recueil des Traités", VI
(1921), "Den fasta mellanfolkliga domstolen"
(1924), D. G. Nyholm, "La Cour permanente de
justice internationale" (i "Les origines et
l’oeuvre de la Société des nations" s. å.).
F. K. J.
Permanenta tänder, anat. Se Tänderna, sp. 744.
*Permeabilitet. — 3. Fys. kem., membraners
eller hinnors förmåga att vid diffusion (se
d. o.) genomsläppa vissa ämnen. Om endast
lösningsmedlet genomsläppes, kallas membranen
semipermeabel.
K. A. V—g.
*Permiska systemet, geol. — Under den permiska
perioden rådde en istid (se d. o. Suppl.) öfver stora
delar af jorden, såväl på det sydliga halfklotet som i
ekvatorialtrakterna, på det s. k. Gondwanalandet (se
d. o. Suppl.). Kännedomen om permiska systemets rent
marina fauna har på senare tid betydligt utvidgats
genom en mängd fynd af fossilförande bildningar,
icke minst i olika delar af Asien och i Nord-Amerika.
K. A. G.
*Pernambuco. 1. Staten hade 2,154,835 inv.,
16 på 1 kvkm., 1920, en ökning af mer än 30 proc. sedan
1913. Litt.: Melo, "Chorographia do P." (1921). —
2. Hufvudstaden P. (Recife) hade 238,843 inv. 1920.
Den är nu säte för ärkebiskopen i stiftet Olinda och Recife.
*Pernau. 1. Floden tillhör nu republiken
Estland. Estniskt namn Pärnu jôgi. — 2. Staden
P. är nu hufvudstad i distriktet P., i republiken
Estland. 18,521 inv. (1922). Den hölls besatt 25
febr.—nov. 1918 af tyskarna under Världskriget. —
3. P. är nu äfven namn på ett distrikt i republiken
Estland. 94,000 inv. (1922).
1—3. E. A—t.
Pernis, zool. Se Vesphöksläktet.
*Perno skrifves numera vanligen Pernå. 1. Till
häradet hör nu äfven Kuusankoski nybildade socken. —
2. Socknen hör till Borgå (svenska) stift. Liljendals
kapell är nu själfständig församling. Areal 452
kvkm. 7,810 inv. (1925).
O. B—n.
Pérochon [peråʃå̄’], Ernest, fransk författare,
f. 24 febr. 1885 i Courlay, Deux-Sévres, lärare
i detta departement, har utgett diktsamlingarna
Chansons alternées och Flûtes et bourdons (1909),
berättelserna Les creux de maisons, Le chemin de
plaine (1921), den med Goncourtpriset belönta Nêne
(1922; sv. öfv. s. å.), La parcelle 32 (s. å.;
"Jordlotten 32", s. å.) och Les ombres (1923). P. är
en kraftig hembygds- och allmogeskildrare.
Perogrullo [-ågro’llå], spansk nationaltyp för
dumbom, som med viktig min framställer själfklara
sakförhållanden, som om de vore nya upptäckter.
*Péronne hade 3,185 inv. 1921. Staden, som till
största delen förstördes under Världskriget,
intogs 30 aug. 1914 af tyskarna, var under slaget
vid Somme 1916 föremål för fransmännens offensiv,
men förblef dock i tyskarnas våld till 18 mars 1917,
då den besattes af engelsmännen. Tyskarna återtogo
P. ännu en gång, 24 mars 1918 under offensiven
mot Amiens, men måste 1 sept. s. å. ånyo utrymma
staden, som då besattes af engelsmännen. Jfr
Världskriget, sp. 163, 204, 218, 235 och 240.
H. J—dt.
Peropoda, zool. Se Xiphosoma.
*Perrault. 1. Claude P. har uppskattats med rätta
af sina samtida som framstående biolog. Han ledde
de naturhistoriska arbetena i Franska vet. akad. och
offentliggjorde det beaktansvärda arbetet Mécanique
des animaux. P. bemödade sig företrädesvis om att
tillämpa statikens och mekanikens principer på
djurens byggnad och funktioner; i funktionernas
mekaniska förklaring såg han rent af biologiens
förnämsta uppgift.
L—e.
*Perrier, J. O. E., dog 1921.
*Perrin, J. B., blef 1922 led. af Vet. akad.
Perrin, Victor-Perrin, Cl. Se Victor, Cl. V.-Perrin.
*Pers, Anders, representerar sedan 1911 i
Första kammaren Kopparbergs (ej Västmanlands)
län. Han har i riksdagen vunnit förtroende och
anseende för duglighet och sakkunskap. P. har
varit led. af jordbruksutskottet 1912—14, af
statsutskottet 1915—19, af första lagutskottet
1922 och af bevillningsutskottet från 1923, vidare
af särskilda utskotten för kristidstilläggen
1917, för vattenlagstiftningen 1918, för
arbetstidslagstiftningen 1919 urtiman och
för skogsvårdslagstiftningen 1923. Vid 1924
och 1925 års riksdagar var han suppleant i
försvarsutskottet. Därjämte har han flitigt anlitats
för kommittéuppdrag; sålunda var han led. af
löneregleringskommittén till 1918 och har sedan
tillhört bl. a. bibliotekssakkunnige, tillsatta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
