Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melander ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapsskötsel (hästar och nötboskap), fiske (15,000
dt. till 6 mill. mk värde 1920; export omkr. 5
mill. mk årl.) och industri, som sysselsätter 1/4
af befolkningen, främst träindustri. — M. besattes
under Världskriget 18 mars 1915 utan strid af ett
från Libau ankommande 6,000—10,000 man starkt,
hufvudsakligen af landtvärnstrupper bestående ryskt
detachement, sedan det ödelagt hela omnejden och
bortfört eller mördat dennas invånare. Efter två
dagars, genom plundring af butiker och privata
bostäder betecknad vistelse i staden utdrefvos
ryssarna den 21 af en från Tilsit anländ förstärkt
infanteribrigad. — M., som genom Versaillesfreden (28
juni 1919) af Tyskland afträddes till de allierade,
ockuperades tills vidare af franska trupper, men
besattes i jan. 1923 genom en kupp af litauer. Efter
långvariga förhandlingar, till sist ledda af en utaf
Nationernas förbund tillsatt kommission, öfverlämnades
Memelområdet i maj 1924 till Litauen på vissa villkor
beträffande hamnens användning äfven af polacker.
E. A—t. H. J—dt.
*Memling, H. Hans målning på den heliga Ursulas
relikskrin återges i art. Ursula.
*Memming. 1. Häradet ingår nu i Finspångs
fögderi. 7,799 inv. (1924).
Memsahib. Se Sahib.
Menado, regentskap. Se Celebes. Suppl., sp. 67.
*Menas. Se vidare Kaufmann, K. M. Suppl.
Mencken, Henry Louis, nordamerikansk författare
och kritiker af tysk härkomst, f. 12 sept. 1880
i Baltimore, graduerades 1896 vid denna stads
polyteknikum, vardt 1898 tidningsman, var först
reporter, öfvergick sedermera till de ledande
afdelningarna och tillhörde 1906—17 "Baltimore
sun", har sedan 1908 varit litteraturkritiker
i tidskriften "The smart set" och var 1914—23
dess ene utgifvare. 1924 började han och hans
medutgifvare, G. J. Nathan, en ny tidskrift, "The
american mercury". M. har gjort sig känd dels som
skald (Ventures into verse, 1901) och författare
af burleska och satiriska prosafantasier (A book
of burlesques, 1916), dels och framför allt som en
kritiker af kvickhet, skärpa och själfständighet. Han
angriper framför allt "konventionella lögner" och
den talanglösa "standard"-typen af publikböcker samt
den "puritanism", som förhindrar uppkomsten af sann
verklighetsskildring och äkta konstnärlighet. Bland
hans större arbeten märkas George Bernard Shaw. His
plays (1905), The philosophy of Friedrich Nietzsche
(1908), The artist (1912), A book of prefaces (1917;
essayer om J. Conrad, Th. Dreiser, James Huneker och
puritanismen som litterär makt), In defence of women
(s. å.), The american language (1918; 3:e tillökta
uppl. 1923) och Prejudices (4 bd, 1918—24). M. har
utgett en upplaga af H. Ibsens dramer (1909). M:s
arbete om den amerikanska engelskans fortgående
utveckling till ett från språket i England skildt
språk är det mest genomförda och rikast dokumenterade
på sitt område.
R—n B.
Mendele, kloster. Se Pentelikon.
*Mendelejev, D. I. Om den nuv. uppställningen af M:s
schema se Grundämnen. Suppl. — Biografi (af P. Walden)
i "Berichte der deutschen chemischen gesellschaft"
(1908).
Mendele Mocher-Sforim, pseud. Se Abramovitj. Suppl.
Mendelska sällskapet. Se Ärftlighet, sp. 1261.
Mendelssohn-Bartholdy, Albrecht, tysk jurist,
sonson till Felix M. och son till historikern Karl
M. (se M. 2), f. 25 okt. 1874 i Karlsruhe, blef
juris professor i Leipzig 1904 och i Würzburg 1905
samt är sedan 1920 professor i utländsk rätt och
tysk civilprocess i Hamburg. M. var som juridisk
sakkunnig medlem af tyska fredsdelegationen vid
Pariskonferensen 1919 och är en bland utgifvarna
af tyska utrikesministeriets stora aktsamling
"Die grosse politik der europäischen kabinette
1871—1914" (1922 ff.). Han är medredaktör i
flera juridiska facktidskrifter och skriftserier.
V. S—g.
Mendla, biol., sägas egenskaper göra, hvilkas anlag
nedärfvas enligt den mendelska klyfningslagen,
d. v. s. egenskaper, som äro yttringar af ärftliga
olikheter mellan raser och arter. Se Mendel och
Mendelism. Jfr Ärftlighet.
N. v. H—n.
Mendoza [-då’tha], Antonio de. Se Mexico, sp. 359.
*Menéndez Pidal. 1. Juan M. dog 1915.
Ad. H—n.
Meneses, Francisco Xavier de. Se Portugisiska
litteraturen, sp. 1471.
Menevian, geol. Se Silursystemet, sp. 547.
*Menger. 1. K. M. dog 26 febr. 1921 i Wien.
*Mengo är nu hufvudstad i prov. Buganda, i brittiska
Ugandaprotektoratet, hvars gemensamma hufvudstad nu
är Entebbe.
*Mengs, A. R., dog 1779 (ej 1799). 1751 (ej 1757)
blef han öfverhofmålare.
Menig, Jodocus (Justus). Se Menius, J.
Menighetsråd ("församlingsråd", da. menighedsraad)
infördes i Danmark genom lag af 1903; nu gällande
ordning beror på en senare lag, af 30 juni 1922. I
hvarje församling (sogn) finnes ett menighetsråd,
som består af minst 6, utaf församlingen för 4
år valda ledamöter samt därjämte församlingens
präster. Dessa råd deltaga i afgörandet af olika till
församlingslifvet hörande ärenden och afge bl. a., när
ett prästämbete i församlingen blir ledigt, förslag
till ministeriet på 3 af de sökande. — I Norge trädde
menighetsrådsinstitutionen i funktion 1 jan. 1922. De
väljas för 3 år af alla politiskt röstberättigade
inom församlingen, hvilka ej formligen utträdt ur
statskyrkan, och medlemsantalet är i regel 10 i
hvarje församling. Råden ha särskildt till uppgift
att förmedla prästerskapets samarbete med den kyrkligt
intresserade allmänheten; de böra igångsätta och leda
kristlig verksamhet, tillse, att ungdomen samlas
kring goda uppgifter samt att man söker afhjälpa
andlig och lekamlig nöd. Vidare ha de uppsikt öfver
kyrka och kyrkogård, anställa dithörande betjäning,
upprätta församlingens budget, föreslå innehafvare
af organisttjänst, afge förord vid besättande af
ordinarie prästämbete och ha äfven yttranderätt
vid besättande af prost- och biskopsämbeten.
P. E—t. V. S—g.
*Menilek. Hans död i Addis Abeba tillkännagafs 22
dec. 1913. Jfr W. Hentze, "Am hofe des kaisers
Menelik" (1908).
Menilek-thaler, abessinskt silfvermynt, uppkalladt
efter kejsar Menilek. Se Maria-Teresia-thaler. Suppl.
*Menin hade 16,471 inv. 1920. Staden, som delvis
förstördes under Världskriget, hölls besatt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
